KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Linked Discourses
1. The Chapter on the Undeclared Points

With Sabhiya Kaccāna

Saṁyutta Nikāya
1. Abyākatavagga
Sabhiyakaccānasutta
Linked Discourses
1. The Chapter on the Undeclared Points
With Sabhiya Kaccāna
Saṁyutta Nikāya
1. Abyākatavagga
Sabhiyakaccānasutta
With Sabhiya Kaccāna

The wanderer Vacchagotta asks Venerable Sabhiya Kaccāna whether a Realized One exists after death. He answers that the basis for describing a Realized One no longer applies. Vacchagotta is impressed that such a junior monk understands this subtle matter.

Ruta suttaSN 44.11Sutta Piṭaka › Saṃyutta Nikāya › 4. Saḷāyatanavaggasaṁyutta › 44. Abyākatasaṁyutta › 1. Abyākatavagga › Sabhiyakaccānasutta
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/sn44.11/en/sujato
Título de la publicación
Linked Discourses
Traductor
Bhikkhu Sujato
Título raíz
Saṁyuttanikāya
Idioma de traducción
English
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-en-sn-sujato
Licencia
Creative Commons Attribution 4.0 International CC BY 4.0
Información de licencia
https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

At one time Venerable Sabhiya Kaccāna was staying at Ñātika in the brick house.Then the wanderer Vacchagotta went up to him, and exchanged greetings with him.When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side, and said to Sabhiya Kaccāna:

Ekaṁ samayaṁ āyasmā sabhiyo kaccāno ñātike viharati giñjakāvasathe. Atha kho vacchagotto paribbājako yenāyasmā sabhiyo kaccāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā sabhiyena kaccānena saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako āyasmantaṁ sabhiyaṁ kaccānaṁ etadavoca:

At one time Venerable Sabhiya Kaccāna was staying at Ñātika in the brick house.
Ekaṁ samayaṁ āyasmā sabhiyo kaccāno ñātike viharati giñjakāvasathe.
Then the wanderer Vacchagotta went up to him, and exchanged greetings with him.
Atha kho vacchagotto paribbājako yenāyasmā sabhiyo kaccāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā sabhiyena kaccānena saddhiṁ sammodi.
When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side, and said to Sabhiya Kaccāna:
Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako āyasmantaṁ sabhiyaṁ kaccānaṁ etadavoca:

At one time Venerable Sabhiya Kaccāna was staying at Ñātika in the brick house.Ekaṁ samayaṁ āyasmā sabhiyo kaccāno ñātike viharati giñjakāvasathe. Then the wanderer Vacchagotta went up to him, and exchanged greetings with him.Atha kho vacchagotto paribbājako yenāyasmā sabhiyo kaccāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā sabhiyena kaccānena saddhiṁ sammodi. When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side, and said to Sabhiya Kaccāna:Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako āyasmantaṁ sabhiyaṁ kaccānaṁ etadavoca:

“Worthy Kaccāna, does a realized one still exist after death?”

“kiṁ nu kho bho, kaccāna, hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Worthy Kaccāna, does a realized one still exist after death?”
“kiṁ nu kho bho, kaccāna, hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Worthy Kaccāna, does a realized one still exist after death?”“kiṁ nu kho bho, kaccāna, hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Vaccha, this has not been declared by the BuddhaBuddhaEl nombre dado a quien redescubre por sí mismo el sendero liberador del Dhamma, tras un largo período de haber sido olvidado por el mundo. Según la tradición, una larga línea de Buddhas se extiende hasta el pasado distante. El Buddha más reciente nació como Siddhattha Gotama en la India alrededor del año 500 a.e.c. Un joven bien educado y acomodado, renunció a su familia y su herencia principesca en la flor de la vida para buscar la verdadera libertad y el fin del sufrimiento (dukkha). Después de siete años de austeridades en el bosque, redescubrió el «camino medio» y alcanzó su meta, convirtiéndose en el Buddha.Ver en el glosario.”

“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ‘hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“Vaccha, this has not been declared by the Buddha.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
‘hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“Vaccha, this has not been declared by the Buddha.”“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ‘hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“Well then, does a realized one no longer exist after death?”

“Kiṁ pana, bho kaccāna, na hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Well then, does a realized one no longer exist after death?”
“Kiṁ pana, bho kaccāna, na hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Well then, does a realized one no longer exist after death?”“Kiṁ pana, bho kaccāna, na hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“This too has not been declared by the Buddha.”

“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā: ‘na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“This too has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
‘na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“This too has not been declared by the Buddha.”“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā: ‘na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“Well then, does a realized one both exist and not exist after death?”

“Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Well then, does a realized one both exist and not exist after death?”
“Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Well then, does a realized one both exist and not exist after death?”“Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“This has not been declared by the Buddha.”

“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ‘hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“This has not been declared by the Buddha.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
‘hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“This has not been declared by the Buddha.”“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ‘hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“Well then, does a realized one neither exist nor not exist after death?”

“Kiṁ pana, bho kaccāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Well then, does a realized one neither exist nor not exist after death?”
“Kiṁ pana, bho kaccāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“Well then, does a realized one neither exist nor not exist after death?”“Kiṁ pana, bho kaccāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā”ti?

“This too has not been declared by the Buddha.”

“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā: ‘neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“This too has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
‘neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“This too has not been declared by the Buddha.”“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā: ‘neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’”ti.

“Worthy Kaccāna, when asked these questions, you say that this has not been declared by the Buddha.What’s the cause, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”

“‘Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. ‘Kiṁ pana, bho kaccāna, na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. ‘Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. ‘Kiṁ pana, bho kaccāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā—neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. Ko nu kho, bho kaccāna, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ samaṇena gotamenā”ti?

“Worthy Kaccāna, when asked these questions, you say that this has not been declared by the Buddha.
“‘Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno:
‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—
hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi.
‘Kiṁ pana, bho kaccāna, na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno:
‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—
na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi.
‘Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno:
‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—
hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi.
‘Kiṁ pana, bho kaccāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno:
‘etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā—
neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi.
What’s the cause, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”
Ko nu kho, bho kaccāna, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ samaṇena gotamenā”ti?

“Worthy Kaccāna, when asked these questions, you say that this has not been declared by the Buddha.“‘Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. ‘Kiṁ pana, bho kaccāna, na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. ‘Kiṁ nu kho, bho kaccāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. ‘Kiṁ pana, bho kaccāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti, iti puṭṭho samāno: ‘etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā—neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi. What’s the cause, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”Ko nu kho, bho kaccāna, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ samaṇena gotamenā”ti?

“In order to describe him as ‘formed’ or ‘formless’ or ‘percipient’ or ‘non-percipient’ or ‘neither percipient nor non-percipient’, there must be some cause or reason for doing so. But if that cause and reason were to totally and utterly cease without remainder,how could you describe him in any such terms?”

“Yo ca, vaccha, hetu, yo ca paccayo paññāpanāya rūpīti vā arūpīti vā saññīti vā asaññīti vā nevasaññīnāsaññīti vā, so ca hetu, so ca paccayo sabbena sabbaṁ sabbathā sabbaṁ aparisesaṁ nirujjheyya. Kena naṁ paññāpayamāno paññāpeyya rūpīti vā arūpīti vā saññīti vā asaññīti vā nevasaññīnāsaññīti vā”ti.

“In order to describe him as ‘formed’ or ‘formless’ or ‘percipient’ or ‘non-percipient’ or ‘neither percipient nor non-percipient’, there must be some cause or reason for doing so. But if that cause and reason were to totally and utterly cease without remainder,
“Yo ca, vaccha, hetu, yo ca paccayo paññāpanāya rūpīti vā arūpīti vā saññīti vā asaññīti vā nevasaññīnāsaññīti vā, so ca hetu, so ca paccayo sabbena sabbaṁ sabbathā sabbaṁ aparisesaṁ nirujjheyya.
how could you describe him in any such terms?”
Kena naṁ paññāpayamāno paññāpeyya rūpīti vā arūpīti vā saññīti vā asaññīti vā nevasaññīnāsaññīti vā”ti.

“In order to describe him as ‘formed’ or ‘formless’ or ‘percipient’ or ‘non-percipient’ or ‘neither percipient nor non-percipient’, there must be some cause or reason for doing so. But if that cause and reason were to totally and utterly cease without remainder,“Yo ca, vaccha, hetu, yo ca paccayo paññāpanāya rūpīti vā arūpīti vā saññīti vā asaññīti vā nevasaññīnāsaññīti vā, so ca hetu, so ca paccayo sabbena sabbaṁ sabbathā sabbaṁ aparisesaṁ nirujjheyya. how could you describe him in any such terms?”Kena naṁ paññāpayamāno paññāpeyya rūpīti vā arūpīti vā saññīti vā asaññīti vā nevasaññīnāsaññīti vā”ti.

“Worthy Kaccāna, how long has it been since you went forth?”

“Kīvaciraṁ pabbajitosi, bho kaccānā”ti?

“Worthy Kaccāna, how long has it been since you went forth?”
“Kīvaciraṁ pabbajitosi, bho kaccānā”ti?

“Worthy Kaccāna, how long has it been since you went forth?”“Kīvaciraṁ pabbajitosi, bho kaccānā”ti?

“Not long, reverend: three years.”

“Naciraṁ, āvuso, tīṇi vassānī”ti.

“Not long, reverend: three years.”
“Naciraṁ, āvuso, tīṇi vassānī”ti.

“Not long, reverend: three years.”“Naciraṁ, āvuso, tīṇi vassānī”ti.

“One who has learned this much in this time, reverend, has learned a lot, who can say what lies ahead!”

“Yassapassa, āvuso, etamettakena ettakameva tampassa bahu, ko pana vādo evaṁ abhikkante”ti. *bahu, ko pana vādo evaṁ → ko pana vādo eva (bj, pts1ed)

“One who has learned this much in this time, reverend, has learned a lot, who can say what lies ahead!”
“Yassapassa, āvuso, etamettakena ettakameva tampassa bahu, ko pana vādo evaṁ abhikkante”ti. *bahu, ko pana vādo evaṁ → ko pana vādo eva (bj, pts1ed)

“One who has learned this much in this time, reverend, has learned a lot, who can say what lies ahead!”“Yassapassa, āvuso, etamettakena ettakameva tampassa bahu, ko pana vādo evaṁ abhikkante”ti. *bahu, ko pana vādo evaṁ → ko pana vādo eva (bj, pts1ed)

Ekādasamaṁ.

Ekādasamaṁ.

Ekādasamaṁ.

Abyākatavaggo paṭhamo.

Abyākatavaggo paṭhamo.

Abyākatavaggo paṭhamo.

Tassuddānaṁ

Tassuddānaṁ

Tassuddānaṁ

Khemātherī anurādho, sāriputtoti koṭṭhiko; Moggallāno ca vaccho ca, kutūhalasālānando; Sabhiyo ekādasamanti.

Khemātherī anurādho,
sāriputtoti koṭṭhiko;
Moggallāno ca vaccho ca,
kutūhalasālānando;
Sabhiyo ekādasamanti.

Khemātherī anurādho, sāriputtoti koṭṭhiko; Moggallāno ca vaccho ca, kutūhalasālānando; Sabhiyo ekādasamanti.

The Linked Discourses on undeclared questions are complete.

Abyākatasaṁyuttaṁ samattaṁ.

The Linked Discourses on undeclared questions are complete.
Abyākatasaṁyuttaṁ samattaṁ.

The Linked Discourses on undeclared questions are complete.Abyākatasaṁyuttaṁ samattaṁ.

Tassuddānaṁ

Tassuddānaṁ

Tassuddānaṁ

Saḷāyatanavedanā, mātugāmo jambukhādako; Sāmaṇḍako moggallāno, citto gāmaṇi saṅkhataṁ; Abyākatanti dasadhāti.

Saḷāyatanavedanā,
mātugāmo jambukhādako;
Sāmaṇḍako moggallāno,
citto gāmaṇi saṅkhataṁ;
Abyākatanti dasadhāti.

Saḷāyatanavedanā, mātugāmo jambukhādako; Sāmaṇḍako moggallāno, citto gāmaṇi saṅkhataṁ; Abyākatanti dasadhāti.

Saḷāyatanavaggo catuttho.

Saḷāyatanavaggo catuttho.

Saḷāyatanavaggo catuttho.

The Book of the Six Sense Fields is finished.

Saḷāyatanavaggasaṁyuttapāḷi niṭṭhitā.

The Book of the Six Sense Fields is finished.
Saḷāyatanavaggasaṁyuttapāḷi niṭṭhitā.

The Book of the Six Sense Fields is finished.Saḷāyatanavaggasaṁyuttapāḷi niṭṭhitā.

AnteriorCon ĀnandaSN 44.10·ĀnandasuttaVacchagotta pregunta al Buddha si existe un yo, pero el Buddha guarda silencio. Cuando Ānanda le pregunta más tarde por qué no respondió, el Buddha co…SiguienteConsejo a PuṇṇaMN 145·PuṇṇovādasuttaEn la víspera de su partida a un país lejano, lleno de gente salvaje e impredecible, el venerable Puṇṇa es preguntado por el Buddha sobre cómo respond…
Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}