“Monjes, he aquí, esos cuatro nobles linajes principales, de larga reputación, tradicionales, ancestrales, prístinas, nunca antes adulteradas, las cuales, no siendo adulteradas antes, tampoco serán adulteradas [en el futuro], y que no han sido repudiadas por los sabios ascetas y brahmanes. Y, ¿cuáles son esos cuatro?
“He aquí, monjes, el monje se contenta con cualquier clase de hábito y habla maravillas de este contentamiento por cualquier clase de hábito. No hace nada inapropiado ni nada indebido con el propósito de conseguir el hábito. Al no tener hábito alguno, no se preocupa. Y cuando consigue alguno, lo usa sin apegarse a él, apropiada e inocentemente, viendo el peligro en él y discerniendo de él el escape. No comenta a nadie sobre su contentamiento de cualquier clase de hábito, no se exalta a sí mismo por eso ni desestima a otros [que no tienen este contentamiento]. Es hábil en esto, enérgico, atento y consciente. De este monje se dice, monjes, que permanece firme en el ancestral y no adulterado noble linaje.
“Además, monjes, el monje se contenta con cualquier clase de comida de las limosnas y habla maravillas de este contentamiento por cualquier clase de comida de las limosnas. No hace nada inapropiado ni nada indebido con el propósito de conseguir la comida de las limosnas. Al no tener la comida de las limosnas, no se preocupa. Y cuando consigue alguna, la usa sin apegarse a ella, apropiada e inocentemente, viendo el peligro en ella y discerniendo de ella el escape. No comenta a nadie sobre su contentamiento de cualquier clase de comida de las limosnas, no se exalta a sí mismo por eso ni desestima a otros [que no tienen este contentamiento]. Es hábil en esto, enérgico, atento y consciente. De este monje se dice, monjes, que permanece firme en el ancestral y no adulterado noble linaje.
“Además, monjes, el monje se contenta con cualquier clase de alojamiento y habla maravillas de este contentamiento por cualquier clase de alojamiento. No hace nada inapropiado ni nada indebido con el propósito de conseguir el alojamiento. Al no tener el alojamiento, no se preocupa. Y cuando consigue alguno, lo usa sin apegarse a él, apropiada e inocentemente, viendo el peligro en él y discerniendo de él el escape. No comenta a nadie sobre su contentamiento de cualquier clase de comida de alojamiento, no se exalta a sí mismo por eso ni desestima a otros [que no tienen este contentamiento]. Es hábil en esto, enérgico, atento y consciente. De este monje se dice, monjes, que permanece firme en el ancestral y no adulterado noble linaje.
“Además, monjes, el monje encuentra el placer y el deleite en abandonar [los perjudiciales estados mentales] y hacer surgir [los estados mentales beneficiosos]. No comenta a nadie sobre su placer y deleite en abandonar [los perjudiciales estados mentales] y hacer surgir [los estados mentales beneficiosos], no se exalta a sí mismo por eso ni desestima a otros [que no tienen este contentamiento]. Es hábil en esto, enérgico, atento y consciente. De este monje se dice, monjes, que permanece firme en el ancestral y no adulterado noble linaje.
“Estos son, monjes, los cuatro nobles linajes principales, de larga reputación, tradicionales, ancestrales, prístinas, nunca antes adulteradas, las cuales, no siendo adulteradas antes, tampoco serán adulteradas [en el futuro], y que no han sido repudiadas por los sabios ascetas y brahmanes.
“Por eso, monjes, si el monje posee estos cuatro morando en el este, él vence el descontento y no el descontento a él; morando en el 0este, él vence el descontento y no el descontento a él; morando en el norte, él vence el descontento y no el descontento a él; morando en el sur, él vence el descontento y no el descontento a él. Y, ¿por qué así? Porque es alguien que está firme en vencer el descontento y el deleite.”
El descontento no vence al que está firme
el que está firme no está vencido por el descontento.
El que está firme vence al descontento,
para alguien que está firme el descontento está vencido.
¿Quién puede obstruir al disipador?
¿Quién ha descartado todo el kamma?
¿Quién puede culpar a alguien que es como
una moneda de oro fino?
Hasta los devas alaban a alguien semejante;
también está alabado por Brahma.
“Cattārome, bhikkhave, ariyavaṁsā aggaññā rattaññā vaṁsaññā porāṇā asaṅkiṇṇā asaṅkiṇṇapubbā, na saṅkīyanti na saṅkīyissanti, appaṭikuṭṭhā samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi. Katame cattāro?
“Cattārome, bhikkhave, ariyavaṁsā aggaññā rattaññā vaṁsaññā porāṇā asaṅkiṇṇā asaṅkiṇṇapubbā, na saṅkīyanti na saṅkīyissanti, appaṭikuṭṭhā samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi.
“Cattārome, bhikkhave, ariyavaṁsā aggaññā rattaññā vaṁsaññā porāṇā asaṅkiṇṇā asaṅkiṇṇapubbā, na saṅkīyanti na saṅkīyissanti, appaṭikuṭṭhā samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi. Katame cattāro?
Idha, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena cīvarena, itarītaracīvarasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca cīvarahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca cīvaraṁ na paritassati, laddhā ca cīvaraṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; *agadhito → agathito (bj, pts1ed)tāya ca pana itarītaracīvarasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Idha, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena cīvarena, itarītaracīvarasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca cīvarahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca cīvaraṁ na paritassati, laddhā ca cīvaraṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; *agadhito → agathito (bj, pts1ed)
tāya ca pana itarītaracīvarasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti.
Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Idha, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena cīvarena, itarītaracīvarasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca cīvarahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca cīvaraṁ na paritassati, laddhā ca cīvaraṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; *agadhito → agathito (bj, pts1ed)tāya ca pana itarītaracīvarasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena piṇḍapātena, itarītarapiṇḍapātasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca piṇḍapātahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca piṇḍapātaṁ na paritassati, laddhā ca piṇḍapātaṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; tāya ca pana itarītarapiṇḍapātasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena piṇḍapātena, itarītarapiṇḍapātasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca piṇḍapātahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca piṇḍapātaṁ na paritassati, laddhā ca piṇḍapātaṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati;
tāya ca pana itarītarapiṇḍapātasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti.
Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena piṇḍapātena, itarītarapiṇḍapātasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca piṇḍapātahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca piṇḍapātaṁ na paritassati, laddhā ca piṇḍapātaṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; tāya ca pana itarītarapiṇḍapātasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena senāsanena, itarītarasenāsanasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca senāsanahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca senāsanaṁ na paritassati, laddhā ca senāsanaṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; tāya ca pana itarītarasenāsanasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena senāsanena, itarītarasenāsanasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca senāsanahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca senāsanaṁ na paritassati, laddhā ca senāsanaṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati;
tāya ca pana itarītarasenāsanasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti.
Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu santuṭṭho hoti itarītarena senāsanena, itarītarasenāsanasantuṭṭhiyā ca vaṇṇavādī, na ca senāsanahetu anesanaṁ appatirūpaṁ āpajjati, aladdhā ca senāsanaṁ na paritassati, laddhā ca senāsanaṁ agadhito amucchito anajjhosanno ādīnavadassāvī nissaraṇapañño paribhuñjati; tāya ca pana itarītarasenāsanasantuṭṭhiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu bhāvanārāmo hoti bhāvanārato, pahānārāmo hoti pahānarato; tāya ca pana bhāvanārāmatāya bhāvanāratiyā pahānārāmatāya pahānaratiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu bhāvanārāmo hoti bhāvanārato, pahānārāmo hoti pahānarato;
tāya ca pana bhāvanārāmatāya bhāvanāratiyā pahānārāmatāya pahānaratiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti.
Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu bhāvanārāmo hoti bhāvanārato, pahānārāmo hoti pahānarato; tāya ca pana bhāvanārāmatāya bhāvanāratiyā pahānārāmatāya pahānaratiyā nevattānukkaṁseti, no paraṁ vambheti. Yo hi tattha dakkho analaso sampajāno patissato, ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu porāṇe aggaññe ariyavaṁse ṭhito.
Ime kho, bhikkhave, cattāro ariyavaṁsā aggaññā rattaññā vaṁsaññā porāṇā asaṅkiṇṇā asaṅkiṇṇapubbā, na saṅkīyanti na saṅkīyissanti, appaṭikuṭṭhā samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi.
Ime kho, bhikkhave, cattāro ariyavaṁsā aggaññā rattaññā vaṁsaññā porāṇā asaṅkiṇṇā asaṅkiṇṇapubbā, na saṅkīyanti na saṅkīyissanti, appaṭikuṭṭhā samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi.
Ime kho, bhikkhave, cattāro ariyavaṁsā aggaññā rattaññā vaṁsaññā porāṇā asaṅkiṇṇā asaṅkiṇṇapubbā, na saṅkīyanti na saṅkīyissanti, appaṭikuṭṭhā samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi.
Imehi ca pana, bhikkhave, catūhi ariyavaṁsehi samannāgato bhikkhu puratthimāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati; pacchimāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati; uttarāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati; dakkhiṇāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati. Taṁ kissa hetu? Aratiratisaho hi, bhikkhave, dhīroti.
Imehi ca pana, bhikkhave, catūhi ariyavaṁsehi samannāgato bhikkhu puratthimāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati;
pacchimāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati;
uttarāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati;
dakkhiṇāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati.
Aratiratisaho hi, bhikkhave, dhīroti.
Imehi ca pana, bhikkhave, catūhi ariyavaṁsehi samannāgato bhikkhu puratthimāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati; pacchimāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati; uttarāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati; dakkhiṇāya cepi disāya viharati sveva aratiṁ sahati, na taṁ arati sahati. Taṁ kissa hetu? Aratiratisaho hi, bhikkhave, dhīroti.
Nārati sahati dhīraṁ, *dhīraṁ → vīraṁ (bj)nārati dhīraṁ sahati; Dhīrova aratiṁ sahati, dhīro hi aratissaho.
Nārati sahati dhīraṁ, *dhīraṁ → vīraṁ (bj)
Nārati sahati dhīraṁ, *dhīraṁ → vīraṁ (bj)nārati dhīraṁ sahati; Dhīrova aratiṁ sahati, dhīro hi aratissaho.
Sabbakammavihāyīnaṁ, panuṇṇaṁ ko nivāraye; *panuṇṇaṁ → panunnaṁ (bj); paṇunnaṁ (?)Nekkhaṁ jambonadasseva, ko taṁ ninditumarahati; Devāpi naṁ pasaṁsanti, brahmunāpi pasaṁsito”ti.
panuṇṇaṁ ko nivāraye; *panuṇṇaṁ → panunnaṁ (bj); paṇunnaṁ (?)
Sabbakammavihāyīnaṁ, panuṇṇaṁ ko nivāraye; *panuṇṇaṁ → panunnaṁ (bj); paṇunnaṁ (?)Nekkhaṁ jambonadasseva, ko taṁ ninditumarahati; Devāpi naṁ pasaṁsanti, brahmunāpi pasaṁsito”ti.