“Sīlavato, bhikkhave, sīlasampannassa na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘avippaṭisāro me uppajjatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ sīlavato sīlasampannassa avippaṭisāro uppajjati. Avippaṭisārissa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘pāmojjaṁ me uppajjatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ avippaṭisārissa pāmojjaṁ jāyati. Pamuditassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘pītipītiGozo, deleite o entusiasmo meditativo. En meditación, pīti designa una cualidad gozosa y energizante de la mente que aparece en el primer jhāna, que alcanza su madurez en el segundo jhāna, y se desvanece antes del tercero. Es también uno de los siete factores del despertar.Ver en el glosario me uppajjatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ pamuditassa pīti uppajjati. Pītimanassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘kāyo me passambhatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ pītimanassa kāyo passambhati. Passaddhakāyassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘sukhaṁ vediyāmī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ passaddhakāyo sukhaṁ vediyati. Sukhino, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘cittaṁ me samādhiyatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ sukhino cittaṁ samādhiyati. Samāhitassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘yathābhūtaṁ jānāmi passāmī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ samāhito yathābhūtaṁ jānāti passati. Yathābhūtaṁ, bhikkhave, jānato passato na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘nibbindāmi virajjāmī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ yathābhūtaṁ jānaṁ passaṁ nibbindati virajjati. Nibbinnassa, bhikkhave, virattassa na cetanāya karaṇīyaṁ:*Nibbinnassa → nibbindassa (bj, pts1ed, mr)‘vimuttiñāṇadassanaṁ sacchikaromī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ nibbinno viratto vimuttiñāṇadassanaṁ sacchikaroti.*nibbinno → nibbiṇṇo (bj); nibbindo (si, pts1ed, mr)
“Sīlavato, bhikkhave, sīlasampannassa na cetanāya karaṇīyaṁ:
‘avippaṭisāro me uppajjatū’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ sīlavato sīlasampannassa avippaṭisāro uppajjati.
Avippaṭisārissa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ:
‘pāmojjaṁ me uppajjatū’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ avippaṭisārissa pāmojjaṁ jāyati.
Pamuditassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ:
‘
pītipītiGozo, deleite o entusiasmo meditativo. En meditación, pīti designa una cualidad gozosa y energizante de la mente que aparece en el primer jhāna, que alcanza su madurez en el segundo jhāna, y se desvanece antes del tercero. Es también uno de los siete factores del despertar.Ver en el glosario me uppajjatū’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ pamuditassa pīti uppajjati.
Pītimanassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ:
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ pītimanassa kāyo passambhati.
Passaddhakāyassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ:
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ passaddhakāyo sukhaṁ vediyati.
Sukhino, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ:
‘cittaṁ me samādhiyatū’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ sukhino cittaṁ samādhiyati.
Samāhitassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ:
‘yathābhūtaṁ jānāmi passāmī’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ samāhito yathābhūtaṁ jānāti passati.
Yathābhūtaṁ, bhikkhave, jānato passato na cetanāya karaṇīyaṁ:
‘nibbindāmi virajjāmī’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ yathābhūtaṁ jānaṁ passaṁ nibbindati virajjati.
Nibbinnassa, bhikkhave, virattassa na cetanāya karaṇīyaṁ:*Nibbinnassa → nibbindassa (bj, pts1ed, mr)
‘vimuttiñāṇadassanaṁ sacchikaromī’ti.
Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ nibbinno viratto vimuttiñāṇadassanaṁ sacchikaroti.*nibbinno → nibbiṇṇo (bj); nibbindo (si, pts1ed, mr)
“Sīlavato, bhikkhave, sīlasampannassa na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘avippaṭisāro me uppajjatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ sīlavato sīlasampannassa avippaṭisāro uppajjati. Avippaṭisārissa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘pāmojjaṁ me uppajjatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ avippaṭisārissa pāmojjaṁ jāyati. Pamuditassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘pītipītiGozo, deleite o entusiasmo meditativo. En meditación, pīti designa una cualidad gozosa y energizante de la mente que aparece en el primer jhāna, que alcanza su madurez en el segundo jhāna, y se desvanece antes del tercero. Es también uno de los siete factores del despertar.Ver en el glosario me uppajjatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ pamuditassa pīti uppajjati. Pītimanassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘kāyo me passambhatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ pītimanassa kāyo passambhati. Passaddhakāyassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘sukhaṁ vediyāmī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ passaddhakāyo sukhaṁ vediyati. Sukhino, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘cittaṁ me samādhiyatū’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ sukhino cittaṁ samādhiyati. Samāhitassa, bhikkhave, na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘yathābhūtaṁ jānāmi passāmī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ samāhito yathābhūtaṁ jānāti passati. Yathābhūtaṁ, bhikkhave, jānato passato na cetanāya karaṇīyaṁ: ‘nibbindāmi virajjāmī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ yathābhūtaṁ jānaṁ passaṁ nibbindati virajjati. Nibbinnassa, bhikkhave, virattassa na cetanāya karaṇīyaṁ:*Nibbinnassa → nibbindassa (bj, pts1ed, mr)‘vimuttiñāṇadassanaṁ sacchikaromī’ti. Dhammatā esā, bhikkhave, yaṁ nibbinno viratto vimuttiñāṇadassanaṁ sacchikaroti.*nibbinno → nibbiṇṇo (bj); nibbindo (si, pts1ed, mr)
Iti kho, bhikkhave, nibbidāvirāgo vimuttiñāṇadassanattho vimuttiñāṇadassanānisaṁso; yathābhūtañāṇadassanaṁ nibbidāvirāgatthaṁ nibbidāvirāgānisaṁsaṁ; samādhisamādhiConcentración o estabilidad unificada de la mente. En meditación, samādhi reúne y estabiliza la atención sobre un objeto hasta distintos grados de profundidad, pudiendo culminar en jhāna. Es uno de los cinco indriya, una de las cinco fuerzas, uno de los siete bojjhaṅgas y el octavo factor del Noble Sendero Óctuple.Ver en el glosario yathābhūtañāṇadassanattho yathābhūtañāṇadassanānisaṁso; sukhaṁ samādhatthaṁ samādhānisaṁsaṁ; passaddhipassaddhiTranquilidad; serenidad del cuerpo y de la mente. Uno de los siete factores del despertar (bojjhaṅga).Ver en el glosario sukhatthā sukhānisaṁsā; pīti passaddhatthā passaddhānisaṁsā; pāmojjaṁ pītatthaṁ pītānisaṁsaṁ; avippaṭisāro pāmojjattho pāmojjānisaṁso; kusalāni sīlāni avippaṭisāratthāni avippaṭisārānisaṁsāni. Iti kho, bhikkhave, dhammā dhamme abhisandenti, dhammā dhamme paripūrenti apārā pāraṁ gamanāyā”ti.
Iti kho, bhikkhave, nibbidāvirāgo vimuttiñāṇadassanattho vimuttiñāṇadassanānisaṁso;
yathābhūtañāṇadassanaṁ nibbidāvirāgatthaṁ nibbidāvirāgānisaṁsaṁ;
samādhisamādhiConcentración o estabilidad unificada de la mente. En meditación, samādhi reúne y estabiliza la atención sobre un objeto hasta distintos grados de profundidad, pudiendo culminar en jhāna. Es uno de los cinco indriya, una de las cinco fuerzas, uno de los siete bojjhaṅgas y el octavo factor del Noble Sendero Óctuple.Ver en el glosario yathābhūtañāṇadassanattho yathābhūtañāṇadassanānisaṁso;
sukhaṁ samādhatthaṁ samādhānisaṁsaṁ;
passaddhipassaddhiTranquilidad; serenidad del cuerpo y de la mente. Uno de los siete factores del despertar (bojjhaṅga).Ver en el glosario sukhatthā sukhānisaṁsā;
pīti passaddhatthā passaddhānisaṁsā;
pāmojjaṁ pītatthaṁ pītānisaṁsaṁ;
avippaṭisāro pāmojjattho pāmojjānisaṁso;
kusalāni sīlāni avippaṭisāratthāni avippaṭisārānisaṁsāni.
Iti kho, bhikkhave, dhammā dhamme abhisandenti, dhammā dhamme paripūrenti apārā pāraṁ gamanāyā”ti.
Iti kho, bhikkhave, nibbidāvirāgo vimuttiñāṇadassanattho vimuttiñāṇadassanānisaṁso; yathābhūtañāṇadassanaṁ nibbidāvirāgatthaṁ nibbidāvirāgānisaṁsaṁ; samādhisamādhiConcentración o estabilidad unificada de la mente. En meditación, samādhi reúne y estabiliza la atención sobre un objeto hasta distintos grados de profundidad, pudiendo culminar en jhāna. Es uno de los cinco indriya, una de las cinco fuerzas, uno de los siete bojjhaṅgas y el octavo factor del Noble Sendero Óctuple.Ver en el glosario yathābhūtañāṇadassanattho yathābhūtañāṇadassanānisaṁso; sukhaṁ samādhatthaṁ samādhānisaṁsaṁ; passaddhipassaddhiTranquilidad; serenidad del cuerpo y de la mente. Uno de los siete factores del despertar (bojjhaṅga).Ver en el glosario sukhatthā sukhānisaṁsā; pīti passaddhatthā passaddhānisaṁsā; pāmojjaṁ pītatthaṁ pītānisaṁsaṁ; avippaṭisāro pāmojjattho pāmojjānisaṁso; kusalāni sīlāni avippaṭisāratthāni avippaṭisārānisaṁsāni. Iti kho, bhikkhave, dhammā dhamme abhisandenti, dhammā dhamme paripūrenti apārā pāraṁ gamanāyā”ti.