KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Minor Collection
3. Vessantara’s Giving

Dilemma the Eightieth. The Outward Form Of Nirvāṇa

Khuddaka Nikāya
3. Vessantaravagga
Nibbānarūpasaṇṭhānapañha
Minor Collection
3. Vessantara’s Giving
Dilemma the Eightieth. The Outward Form Of Nirvāṇa
Khuddaka Nikāya
3. Vessantaravagga
Nibbānarūpasaṇṭhānapañha
Ruta suttaMil 6.3.10Sutta Piṭaka›Khuddaka Nikāya›Milindapañha›6. Anumānapañha›3. Vessantaravagga›Nibbānarūpasaṇṭhānapañha
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/mil6.3.10/en/t-w-rhys-davids
Título de la publicación
Questions of King Milinda
Traductor
T W Rhys Davids
Título raíz
Milindapañha
Idioma de traducción
English
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-en-mil-t-w-rhys-davids

PTS vp En 186 PTS cs 61 ‘Venerable Nāgasena, this Nirvāṇa that you are always talking of—can you make clear by metaphor, or explanation, or reason, or argument, the form, or figure, or duration, or measure of it?’

PTS vp Pali 316 ‘Nirvāṇa, O king, has nothing similar to it. By no metaphor, or explanation, or reason, or argument can its form, or figure, or duration, or measure be made clear.’

‘That I cannot believe, Nāgasena—that of Nirvāṇa, which really after all is a condition that exists, it should be so impossible in any way to make us understand either the form, or figure, or duration, or measure! Give me some explanation of this.’

PTS cs 62 ‘Very well, O king, I will do so. Is there such a thing, O king, as the great ocean?’

‘Yes, the ocean exists.’

‘Well, suppose some one were to ask you, saying: “How much water is there, your majesty, in the sea, and how many are the creatures that dwell therein?” When that question had been put, how would you answer him?’

‘I should reply thus to such a question: “My good fellow! this is an unaskable thing that you ask me. No one ought to ask such a question. It PTS vp En 187 is a point that should be left alone. The physicists have never examined into the ocean in that way. And no one can measure the water there, or count the creatures who dwell therein.” Thus, Sir, should I make reply.’

PTS cs 63 ‘But why, O king, would you make such a reply about the ocean which, after all, is really an existing condition of things. Ought you not rather to count and tell him, saying: “So and so much is the water in the sea, and so and so many are the creatures that dwell therein?”’

‘That would be impossible, Sir. The question is beyond one’s power.’

‘As impossible as it is, O king, to tell the measure of the water in the sea, or the number of the creatures dwelling therein, though after all the sea exists, so impossible is it in any of the ways you suggest to tell the form, or figure, or duration, or measure of Nirvāṇa, though after all it is a condition that does exist. PTS vp Pali 317 And even, O king, if one of magical powers, master over mind, were to be able to count the water and the creatures in the sea, even he could not tell the form or the figure, the duration or the measure of Nirvāṇa.

PTS cs 64 ‘And hear another explanation of the same thing, O king. Are there, O king, among the gods certain of them called “The Formless Ones ? PTS vp En 188

‘Yes, Sir. I have heard there are such.’

‘Well, O king, can you make clear by metaphor, or explanation, or reason, or argument the form, or figure, or duration, or size of these gods, the “Formless Ones?”’

‘No, I cannot.’

‘Then, O king, there are none.’

‘The Formless Ones, Sir, do exist; and yet it is impossible in any of the ways you suggest to explain either their form or figure, either their duration or their size.’

‘As impossible as it is, O king, to tell the form or figure, the duration or the size of the gods called “Formless Ones,” though they after all are beings that exist, so impossible is it in any of the ways you suggest to explain the form or the figure, the duration or the measure of Nirvāṇa, though after all it is a condition that does exist.’

PTS cs 65 ‘Venerable Nāgasena, I will grant you that Nirvāṇa is bliss unalloyed, and yet that is impossible to make clear, either by simile or explanation, by reason or by argument, either its form or its figure, either its duration or its size. But is there no quality of Nirvāṇa which is inherent also in other PTS vp En 189 things, and is such that it can be made evident by metaphor ?’

‘Though there is nothing as to its form which can be so explained, there is something, O king, as to its qualities which can.’

PTS vp Pali 318 ‘O happy word, Nāgasena! Speak then, quickly, that I may have an explanation of even one point in the characteristics of Nirvāṇa. Appease the fever of my heart. Allay it by the cool sweet breezes of your words!’

‘There is one quality of the lotus, O king, inherent in Nirvāṇa, and two qualities of water, and three of medicine, and four of the ocean, and five of food, and ten of space, and three of the wish-conferring gem, and three of red sandal wood, and three of the froth of ghee, and five of a mountain peak.’

PTS cs 66 ‘Venerable Nāgasena, that one quality of the lotus which you said was inherent in Nirvāṇa—which is that?’

‘As the lotus, O king, is untarnished by the water, so is Nirvāṇa untarnished by any evil dispositions. This is the one quality of the lotus inherent in Nirvāṇa.’ PTS vp En 190

PTS cs 67 ‘Venerable Nāgasena, those two qualities of water which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As water, O king, is cool and assuages heat, so also is Nirvāṇa cool, and assuages the fever arising from all evil dispositions. This is the first quality of water inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as water allays the thirst of men and beasts when they are exhausted and anxious, craving for drink, and tormented by thirst, so does Nirvāṇa allay the thirst of the craving after lusts, the craving after future life, and the craving after worldly prosperity. This is the second quality of water inherent in Nirvāṇa.’

PTS cs 68 ‘Venerable Nāgasena, those three qualities of medicine, which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

PTS vp Pali 319 ‘As medicine, O king, is the refuge of beings tormented by poison, so is Nirvāṇa the refuge of beings tormented with the poison of evil dispositions. This is the first quality of medicine inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as medicine puts an end to diseases, so does Nirvāṇa put an end to griefs. This is the second quality of medicine inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as medicine is ambrosia, so also is Nirvāṇa ambrosia. This is the third quality of medicine inherent in Nirvāṇa.’ PTS vp En 191

PTS cs 69 ‘Venerable Nāgasena, those four qualities of the ocean which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As the ocean, O king, is free from (empty of) corpses, so also is Nirvāṇa free from (empty of) the dead bodies of all evil dispositions. This, O king, is the first quality of the ocean inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as the ocean is mighty and boundless, and fills not with all the rivers that flow in to it; so is Nirvāṇa mighty and boundless, and fills not with all beings (who enter in to it). This is the second quality of the ocean inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as the ocean is the abode of mighty creatures, so is Nirvāṇa the abode of great men—Arahats, in whom the Great Evils and all stains have been destroyed, endowed with power, masters of themselves. This is the third quality of the ocean inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as the ocean is all in blossom, as it were, with the innumerable and various and fine flowers of the ripple of its waves, so is Nirvāṇa all in blossom, as it were, with the innumerable and PTS vp En 192 various and fine flowers of purity, of knowledge, and of emancipation. This is the fourth quality of the ocean inherent in Nirvāṇa.’

PTS vp Pali 320 PTS cs 70 ‘Venerable Nāgasena, those five qualities of food which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As food, O king, is the support of the life of all beings, so is Nirvāṇa, when it has been realised, the support of life, for it puts an end to old age and death. This is the first quality of food inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as food increases the strength of all beings, so does Nirvāṇa, when it has been realised, increase the power of Iddhi of all beings. This is the second quality of food inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as food is the source of the beauty of all beings, so is Nirvāṇa, when it has been realised, the source to all beings of the beauty of holiness. This is the third quality of food inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as food puts a stop to suffering in all beings, so does Nirvāṇa, when it has been realised, put a stop in all beings to the suffering arising from every evil disposition. This is the fourth quality of food inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as food overcomes in all beings the weakness of hunger, so does Nirvāṇa, when it has been realised, overcome in all beings the weakness which arises from hunger and every sort of pain. This is the fifth quality of food inherent in Nirvāṇa.’

PTS cs 71 ‘Venerable Nāgasena, those ten qualities of space which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As space, O king, neither is born nor grows old, neither dies nor passes away nor is reborn (has PTS vp En 193 a future life to spring up into), as it is incompressible, cannot be carried off by thieves, rests on nothing, is the sphere in which birds fly, is unobstructed, and is infinite; PTS vp Pali 321 so, O king, Nirvāṇa is not born, neither does it grow old, it dies not, it passes not away, it has no rebirth (no future life to spring up into), it is unconquerable, thieves carry it not off, it is not attached to anything, it is the sphere in which Arahats move, nothing can obstruct it, and it is infinite. These are the ten qualities of space inherent in Nirvāṇa.’

PTS cs 72 ‘Venerable Nāgasena, those three qualities of the wish-conferring gem which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As the wishing-gem, O king, satisfies every desire, so also does Nirvāṇa. This is the first quality of the wishing-gem inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as the wishing-gem causes delight, so also does Nirvāṇa. This is the second quality of the wishing-gem inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as the wishing-gem is full of lustre, so also is Nirvāṇa. This is the third quality of the wishing-gem inherent in Nirvāṇa.’

PTS cs 73 ‘Venerable Nāgasena, those three qualities of red sandal wood which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’ PTS vp En 194

‘As red sandal wood, O king, is hard to get, so is Nirvāṇa hard to attain to. This is the first quality of red sandal wood inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as red sandal wood is unequalled in the beauty of its perfume, so is Nirvāṇa. This is the second quality of red sandal wood inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as red sandal wood is praised by all the good, so is Nirvāṇa praised by all the Noble Ones. This is the third quality of red sandal wood inherent in Nirvāṇa.’

PTS cs 74 PTS vp Pali 322 ‘Venerable Nāgasena, those three qualities of the skimmings of ghee which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As ghee is beautiful in colour, O king, so also is Nirvāṇa beautiful in righteousness. This is the first quality of the ghee inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as ghee has a pleasant perfume, so also has Nirvāṇa the pleasant perfume of righteousness. This is the second quality of ghee inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as ghee has a pleasant taste, so also has Nirvāṇa. This is the third quality of ghee inherent in Nirvāṇa.’

PTS cs 75 ‘Venerable Nāgasena, those five qualities of a mountain peak which you said were inherent in Nirvāṇa—which are they?’

‘As a mountain peak is very lofty, so also is Nirvāṇa very exalted. This is the first quality of a mountain peak inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as a mountain peak is immoveable, so also is Nirvāṇa. This is the second quality of a mountain peak inherent in Nirvāṇa. And again, O king, PTS vp En 195 as a mountain peak is inaccessible, so also is Nirvāṇa inaccessible to all evil dispositions. This is the third quality of a mountain peak inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as a mountain peak is a place where no plants can grow, so also is Nirvāṇa a condition in which no evil dispositions can grow. This is the fourth quality of a mountain peak inherent in Nirvāṇa. And again, O king, as a mountain peak is free alike from desire to please and from resentment, so also is Nirvāṇa. This is the fifth quality of a mountain peak inherent in Nirvāṇa.’

PTS vp Pali 323 ‘Very good, Nāgasena! That is so, and I accept it as you say.’

Here ends the problem as to the form of Nirvāṇa.

10. Nibbānarūpasaṇṭhānapañha
10. Nibbānarūpasaṇṭhānapañha
10. Nibbānarūpasaṇṭhānapañha

“Bhante nāgasena, ‘nibbānaṁ nibbānan’ti yaṁ vadesi, sakkā pana tassa nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti? “Appaṭibhāgaṁ, mahārāja, nibbānaṁ, na sakkā nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti. “Etampāhaṁ, bhante nāgasena, na sampaṭicchāmi, yaṁ atthidhammassa nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā apaññāpanaṁ, kāraṇena maṁ saññāpehī”ti. “Hotu, mahārāja, kāraṇena taṁ saññāpessāmi. Atthi, mahārāja, mahāsamuddo nāmā”ti? “Āma, bhante, attheso mahāsamuddo”ti. “Sace taṁ, mahārāja, koci evaṁ puccheyya ‘kittakaṁ, mahārāja, mahāsamudde udakaṁ, kati pana te sattā, ye mahāsamudde paṭivasantī’ti, evaṁ puṭṭho tvaṁ, mahārāja, kinti tassa byākareyyāsī”ti? “Sace maṁ, bhante, koci evaṁ puccheyya ‘kittakaṁ, mahārāja, mahāsamudde udakaṁ, kati pana te sattā, ye mahāsamudde paṭivasantī’ti, tamahaṁ, bhante, evaṁ vadeyyaṁ ‘apucchitabbaṁ maṁ tvaṁ, ambho purisa, pucchasi, nesā pucchā kenaci pucchitabbā, ṭhapanīyo eso pañho. Avibhatto lokakkhāyikehi mahāsamuddo, na sakkā mahāsamudde udakaṁ pariminituṁ sattā vā ye tattha vāsamupagatāti evāhaṁ, bhante tassa paṭivacanaṁ dadeyyan’”ti.

“Bhante nāgasena, ‘nibbānaṁ nibbānan’ti yaṁ vadesi, sakkā pana tassa nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti?
“Appaṭibhāgaṁ, mahārāja, nibbānaṁ, na sakkā nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti.
“Etampāhaṁ, bhante nāgasena, na sampaṭicchāmi, yaṁ atthidhammassa nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā apaññāpanaṁ, kāraṇena maṁ saññāpehī”ti.
“Hotu, mahārāja, kāraṇena taṁ saññāpessāmi.
Atthi, mahārāja, mahāsamuddo nāmā”ti?
“Āma, bhante, attheso mahāsamuddo”ti.
“Sace taṁ, mahārāja, koci evaṁ puccheyya ‘kittakaṁ, mahārāja, mahāsamudde udakaṁ, kati pana te sattā, ye mahāsamudde paṭivasantī’ti, evaṁ puṭṭho tvaṁ, mahārāja, kinti tassa byākareyyāsī”ti?
“Sace maṁ, bhante, koci evaṁ puccheyya ‘kittakaṁ, mahārāja, mahāsamudde udakaṁ, kati pana te sattā, ye mahāsamudde paṭivasantī’ti, tamahaṁ, bhante, evaṁ vadeyyaṁ ‘apucchitabbaṁ maṁ tvaṁ, ambho purisa, pucchasi, nesā pucchā kenaci pucchitabbā, ṭhapanīyo eso pañho.
Avibhatto lokakkhāyikehi mahāsamuddo, na sakkā mahāsamudde udakaṁ pariminituṁ sattā vā ye tattha vāsamupagatāti evāhaṁ, bhante tassa paṭivacanaṁ dadeyyan’”ti.

“Bhante nāgasena, ‘nibbānaṁ nibbānan’ti yaṁ vadesi, sakkā pana tassa nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti? “Appaṭibhāgaṁ, mahārāja, nibbānaṁ, na sakkā nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti. “Etampāhaṁ, bhante nāgasena, na sampaṭicchāmi, yaṁ atthidhammassa nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā apaññāpanaṁ, kāraṇena maṁ saññāpehī”ti. “Hotu, mahārāja, kāraṇena taṁ saññāpessāmi. Atthi, mahārāja, mahāsamuddo nāmā”ti? “Āma, bhante, attheso mahāsamuddo”ti. “Sace taṁ, mahārāja, koci evaṁ puccheyya ‘kittakaṁ, mahārāja, mahāsamudde udakaṁ, kati pana te sattā, ye mahāsamudde paṭivasantī’ti, evaṁ puṭṭho tvaṁ, mahārāja, kinti tassa byākareyyāsī”ti? “Sace maṁ, bhante, koci evaṁ puccheyya ‘kittakaṁ, mahārāja, mahāsamudde udakaṁ, kati pana te sattā, ye mahāsamudde paṭivasantī’ti, tamahaṁ, bhante, evaṁ vadeyyaṁ ‘apucchitabbaṁ maṁ tvaṁ, ambho purisa, pucchasi, nesā pucchā kenaci pucchitabbā, ṭhapanīyo eso pañho. Avibhatto lokakkhāyikehi mahāsamuddo, na sakkā mahāsamudde udakaṁ pariminituṁ sattā vā ye tattha vāsamupagatāti evāhaṁ, bhante tassa paṭivacanaṁ dadeyyan’”ti.

“Kissa pana tvaṁ, mahārāja, atthidhamme mahāsamudde evaṁ paṭivacanaṁ dadeyyāsi, nanu vigaṇetvā tassa ācikkhitabbaṁ ‘ettakaṁ mahāsamudde udakaṁ, ettakā ca sattā mahāsamudde paṭivasantī’”ti? *vigaṇetvā → gaṇetvā (maku); minitvā (mr)“Na sakkā, bhante, avisayo eso pañho”ti.

“Kissa pana tvaṁ, mahārāja, atthidhamme mahāsamudde evaṁ paṭivacanaṁ dadeyyāsi, nanu vigaṇetvā tassa ācikkhitabbaṁ ‘ettakaṁ mahāsamudde udakaṁ, ettakā ca sattā mahāsamudde paṭivasantī’”ti? *vigaṇetvā → gaṇetvā (maku); minitvā (mr)
“Na sakkā, bhante, avisayo eso pañho”ti.

“Kissa pana tvaṁ, mahārāja, atthidhamme mahāsamudde evaṁ paṭivacanaṁ dadeyyāsi, nanu vigaṇetvā tassa ācikkhitabbaṁ ‘ettakaṁ mahāsamudde udakaṁ, ettakā ca sattā mahāsamudde paṭivasantī’”ti? *vigaṇetvā → gaṇetvā (maku); minitvā (mr)“Na sakkā, bhante, avisayo eso pañho”ti.

“Yathā, mahārāja, atthidhammeyeva mahāsamudde na sakkā udakaṁ parigaṇetuṁ sattā vā ye tattha vāsamupagatā; *parigaṇetuṁ → pariminituṁ (mr)evameva kho, mahārāja, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ, vigaṇeyya, mahārāja, iddhimā cetovasippatto mahāsamudde udakaṁ tatrāsaye ca satte, na tveva so iddhimā cetovasippatto sakkuṇeyya nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ.

“Yathā, mahārāja, atthidhammeyeva mahāsamudde na sakkā udakaṁ parigaṇetuṁ sattā vā ye tattha vāsamupagatā; *parigaṇetuṁ → pariminituṁ (mr)
evameva kho, mahārāja, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ, vigaṇeyya, mahārāja, iddhimā cetovasippatto mahāsamudde udakaṁ tatrāsaye ca satte, na tveva so iddhimā cetovasippatto sakkuṇeyya nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ.

“Yathā, mahārāja, atthidhammeyeva mahāsamudde na sakkā udakaṁ parigaṇetuṁ sattā vā ye tattha vāsamupagatā; *parigaṇetuṁ → pariminituṁ (mr)evameva kho, mahārāja, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ, vigaṇeyya, mahārāja, iddhimā cetovasippatto mahāsamudde udakaṁ tatrāsaye ca satte, na tveva so iddhimā cetovasippatto sakkuṇeyya nibbānassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ.

Aparampi, mahārāja, uttariṁ kāraṇaṁ suṇohi, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitunti. Atthi, mahārāja, devesu arūpakāyikā nāma devā”ti. “Āma, bhante, suyyati ‘atthi devesu arūpakāyikā nāma devā’”ti. “Sakkā pana, mahārāja, tesaṁ arūpakāyikānaṁ devānaṁ rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti? “Na hi, bhante”ti. “Tena hi, mahārāja, natthi arūpakāyikā devā”ti? “Atthi, bhante, arūpakāyikā devā, na ca sakkā tesaṁ rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti. “Yathā, mahārāja, atthisattānaṁyeva arūpakāyikānaṁ devānaṁ na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ; evameva kho, mahārāja, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti.

Aparampi, mahārāja, uttariṁ kāraṇaṁ suṇohi, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitunti.
Atthi, mahārāja, devesu arūpakāyikā nāma devā”ti.
“Āma, bhante, suyyati ‘atthi devesu arūpakāyikā nāma devā’”ti.
“Sakkā pana, mahārāja, tesaṁ arūpakāyikānaṁ devānaṁ rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti?
“Na hi, bhante”ti.
“Tena hi, mahārāja, natthi arūpakāyikā devā”ti?
“Atthi, bhante, arūpakāyikā devā, na ca sakkā tesaṁ rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti.
“Yathā, mahārāja, atthisattānaṁyeva arūpakāyikānaṁ devānaṁ na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ;
evameva kho, mahārāja, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti.

Aparampi, mahārāja, uttariṁ kāraṇaṁ suṇohi, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitunti. Atthi, mahārāja, devesu arūpakāyikā nāma devā”ti. “Āma, bhante, suyyati ‘atthi devesu arūpakāyikā nāma devā’”ti. “Sakkā pana, mahārāja, tesaṁ arūpakāyikānaṁ devānaṁ rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti? “Na hi, bhante”ti. “Tena hi, mahārāja, natthi arūpakāyikā devā”ti? “Atthi, bhante, arūpakāyikā devā, na ca sakkā tesaṁ rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti. “Yathā, mahārāja, atthisattānaṁyeva arūpakāyikānaṁ devānaṁ na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ; evameva kho, mahārāja, atthidhammasseva nibbānassa na sakkā rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayitun”ti.

“Bhante nāgasena, hotu ekantasukhaṁ nibbānaṁ, na ca sakkā tassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ. Atthi pana, bhante, nibbānassa guṇaṁ aññehi anupaviṭṭhaṁ kiñci opammanidassanamattan”ti? “Sarūpato, mahārāja, natthi, guṇato pana sakkā kiñci opammanidassanamattaṁ upadassayitun”ti. “Sādhu, bhante nāgasena, yathāhaṁ labhāmi nibbānassa guṇatopi ekadesaparidīpanamattaṁ, tathā sīghaṁ brūhi, nibbāpehi me hadayapariḷāhaṁ vinaya sītalamadhuravacanamālutenā”ti.

“Bhante nāgasena, hotu ekantasukhaṁ nibbānaṁ, na ca sakkā tassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ.
Atthi pana, bhante, nibbānassa guṇaṁ aññehi anupaviṭṭhaṁ kiñci opammanidassanamattan”ti?
“Sarūpato, mahārāja, natthi, guṇato pana sakkā kiñci opammanidassanamattaṁ upadassayitun”ti.
“Sādhu, bhante nāgasena, yathāhaṁ labhāmi nibbānassa guṇatopi ekadesaparidīpanamattaṁ, tathā sīghaṁ brūhi, nibbāpehi me hadayapariḷāhaṁ vinaya sītalamadhuravacanamālutenā”ti.

“Bhante nāgasena, hotu ekantasukhaṁ nibbānaṁ, na ca sakkā tassa rūpaṁ vā saṇṭhānaṁ vā vayaṁ vā pamāṇaṁ vā opammena vā kāraṇena vā hetunā vā nayena vā upadassayituṁ. Atthi pana, bhante, nibbānassa guṇaṁ aññehi anupaviṭṭhaṁ kiñci opammanidassanamattan”ti? “Sarūpato, mahārāja, natthi, guṇato pana sakkā kiñci opammanidassanamattaṁ upadassayitun”ti. “Sādhu, bhante nāgasena, yathāhaṁ labhāmi nibbānassa guṇatopi ekadesaparidīpanamattaṁ, tathā sīghaṁ brūhi, nibbāpehi me hadayapariḷāhaṁ vinaya sītalamadhuravacanamālutenā”ti.

“Padumassa, mahārāja, eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho, udakassa dve guṇā, agadassa tayo guṇā, mahāsamuddassa cattāro guṇā, bhojanassa pañca guṇā, ākāsassa dasa guṇā, maṇiratanassa tayo guṇā, lohitacandanassa tayo guṇā, sappimaṇḍassa tayo guṇā, girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Padumassa, mahārāja, eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho, udakassa dve guṇā, agadassa tayo guṇā, mahāsamuddassa cattāro guṇā, bhojanassa pañca guṇā, ākāsassa dasa guṇā, maṇiratanassa tayo guṇā, lohitacandanassa tayo guṇā, sappimaṇḍassa tayo guṇā, girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Padumassa, mahārāja, eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho, udakassa dve guṇā, agadassa tayo guṇā, mahāsamuddassa cattāro guṇā, bhojanassa pañca guṇā, ākāsassa dasa guṇā, maṇiratanassa tayo guṇā, lohitacandanassa tayo guṇā, sappimaṇḍassa tayo guṇā, girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho’ti yaṁ vadesi, katamo padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho”ti? “Yathā, mahārāja, padumaṁ anupalittaṁ udakena; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbakilesehi anupalittaṁ. Ayaṁ, mahārāja, padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho”ti.

“Bhante nāgasena, ‘padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho’ti yaṁ vadesi, katamo padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho”ti?
“Yathā, mahārāja, padumaṁ anupalittaṁ udakena;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbakilesehi anupalittaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho”ti.

“Bhante nāgasena, ‘padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho’ti yaṁ vadesi, katamo padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho”ti? “Yathā, mahārāja, padumaṁ anupalittaṁ udakena; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbakilesehi anupalittaṁ. Ayaṁ, mahārāja, padumassa eko guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho”ti.

“Bhante nāgasena, ‘udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, udakaṁ sītalaṁ pariḷāhanibbāpanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sītalaṁ sabbakilesapariḷāhanibbāpanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, udakassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, udakaṁ kilantatasitapipāsitaghammābhitattānaṁ janapasupajānaṁ pipāsāvinayanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kāmataṇhābhavataṇhāvibhavataṇhāpipāsāvinayanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, udakassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, udakaṁ sītalaṁ pariḷāhanibbāpanaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sītalaṁ sabbakilesapariḷāhanibbāpanaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, udakassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, udakaṁ kilantatasitapipāsitaghammābhitattānaṁ janapasupajānaṁ pipāsāvinayanaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kāmataṇhābhavataṇhāvibhavataṇhāpipāsāvinayanaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, udakassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, udakaṁ sītalaṁ pariḷāhanibbāpanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sītalaṁ sabbakilesapariḷāhanibbāpanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, udakassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, udakaṁ kilantatasitapipāsitaghammābhitattānaṁ janapasupajānaṁ pipāsāvinayanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kāmataṇhābhavataṇhāvibhavataṇhāpipāsāvinayanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, udakassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, udakassa dve guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, agado visapīḷitānaṁ sattānaṁ paṭisaraṇaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kilesavisapīḷitānaṁ sattānaṁ paṭisaraṇaṁ. Ayaṁ, mahārāja, agadassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, agado rogānaṁ antakaro; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbadukkhānaṁ antakaraṁ. Ayaṁ, mahārāja, agadassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, agado amataṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ amataṁ. Ayaṁ, mahārāja, agadassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, agado visapīḷitānaṁ sattānaṁ paṭisaraṇaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kilesavisapīḷitānaṁ sattānaṁ paṭisaraṇaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, agadassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, agado rogānaṁ antakaro;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbadukkhānaṁ antakaraṁ.
Ayaṁ, mahārāja, agadassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, agado amataṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ amataṁ.
Ayaṁ, mahārāja, agadassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, agado visapīḷitānaṁ sattānaṁ paṭisaraṇaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kilesavisapīḷitānaṁ sattānaṁ paṭisaraṇaṁ. Ayaṁ, mahārāja, agadassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, agado rogānaṁ antakaro; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbadukkhānaṁ antakaraṁ. Ayaṁ, mahārāja, agadassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, agado amataṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ amataṁ. Ayaṁ, mahārāja, agadassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, agadassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, mahāsamuddo suñño sabbakuṇapehi; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ suññaṁ sabbakilesakuṇapehi. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo mahanto anorapāro, na paripūrati sabbasavantīhi; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ mahantaṁ anorapāraṁ, na pūrati sabbasattehi. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo mahantānaṁ bhūtānaṁ āvāso; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ mahantānaṁ arahantānaṁ vimalakhīṇāsavabalappattavasībhūtamahābhūtānaṁ āvāso. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo aparimitavividhavipulavīcipupphasaṅkusumito; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ aparimitavividhavipulaparisuddhavijjāvimuttipupphasaṅkusumitaṁ. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, mahāsamuddo suñño sabbakuṇapehi;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ suññaṁ sabbakilesakuṇapehi.
Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo mahanto anorapāro, na paripūrati sabbasavantīhi;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ mahantaṁ anorapāraṁ, na pūrati sabbasattehi.
Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo mahantānaṁ bhūtānaṁ āvāso;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ mahantānaṁ arahantānaṁ vimalakhīṇāsavabalappattavasībhūtamahābhūtānaṁ āvāso.
Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo aparimitavividhavipulavīcipupphasaṅkusumito;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ aparimitavividhavipulaparisuddhavijjāvimuttipupphasaṅkusumitaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, mahāsamuddo suñño sabbakuṇapehi; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ suññaṁ sabbakilesakuṇapehi. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo mahanto anorapāro, na paripūrati sabbasavantīhi; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ mahantaṁ anorapāraṁ, na pūrati sabbasattehi. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo mahantānaṁ bhūtānaṁ āvāso; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ mahantānaṁ arahantānaṁ vimalakhīṇāsavabalappattavasībhūtamahābhūtānaṁ āvāso. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, mahāsamuddo aparimitavividhavipulavīcipupphasaṅkusumito; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ aparimitavividhavipulaparisuddhavijjāvimuttipupphasaṅkusumitaṁ. Ayaṁ, mahārāja, mahāsamuddassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, mahāsamuddassa cattāro guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ āyudhāraṇaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ jarāmaraṇanāsanato āyudhāraṇaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ balavaḍḍhanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ iddhibalavaḍḍhanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ vaṇṇajananaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ guṇavaṇṇajananaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ darathavūpasamanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ sabbakilesadarathavūpasamanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ jighacchādubbalyapaṭivinodanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ sabbadukkhajighacchādubbalyapaṭivinodanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa pañcamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ āyudhāraṇaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ jarāmaraṇanāsanato āyudhāraṇaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ balavaḍḍhanaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ iddhibalavaḍḍhanaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ vaṇṇajananaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ guṇavaṇṇajananaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ darathavūpasamanaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ sabbakilesadarathavūpasamanaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ jighacchādubbalyapaṭivinodanaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ sabbadukkhajighacchādubbalyapaṭivinodanaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa pañcamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ āyudhāraṇaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ jarāmaraṇanāsanato āyudhāraṇaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ balavaḍḍhanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ iddhibalavaḍḍhanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ vaṇṇajananaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ guṇavaṇṇajananaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ darathavūpasamanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ sabbakilesadarathavūpasamanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, bhojanaṁ sabbasattānaṁ jighacchādubbalyapaṭivinodanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sacchikataṁ sabbasattānaṁ sabbadukkhajighacchādubbalyapaṭivinodanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, bhojanassa pañcamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, bhojanassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, ākāso na jāyati, na jīyati, na mīyati, na cavati, na uppajjati, duppasaho, acorāharaṇo, anissito, vihagagamano, nirāvaraṇo, ananto. Evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ na jāyati, na jīyati, na mīyati, na cavati, na uppajjati, duppasahaṁ, acorāharaṇaṁ, anissitaṁ, ariyagamanaṁ, nirāvaraṇaṁ, anantaṁ. Ime kho, mahārāja, ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, ākāso na jāyati, na jīyati, na mīyati, na cavati, na uppajjati, duppasaho, acorāharaṇo, anissito, vihagagamano, nirāvaraṇo, ananto.
Evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ na jāyati, na jīyati, na mīyati, na cavati, na uppajjati, duppasahaṁ, acorāharaṇaṁ, anissitaṁ, ariyagamanaṁ, nirāvaraṇaṁ, anantaṁ.
Ime kho, mahārāja, ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, ākāso na jāyati, na jīyati, na mīyati, na cavati, na uppajjati, duppasaho, acorāharaṇo, anissito, vihagagamano, nirāvaraṇo, ananto. Evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ na jāyati, na jīyati, na mīyati, na cavati, na uppajjati, duppasahaṁ, acorāharaṇaṁ, anissitaṁ, ariyagamanaṁ, nirāvaraṇaṁ, anantaṁ. Ime kho, mahārāja, ākāsassa dasa guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, maṇiratanaṁ kāmadadaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kāmadadaṁ. Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, maṇiratanaṁ hāsakaraṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ hāsakaraṁ. Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, maṇiratanaṁ ujjotattakaraṁ; *ujjotattakaraṁ → ujjotatthakaraṁ (bj, pts-vp-pli1); ujjotitatthakaraṁ (maku)evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ ujjotattakaraṁ. Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, maṇiratanaṁ kāmadadaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kāmadadaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, maṇiratanaṁ hāsakaraṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ hāsakaraṁ.
Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, maṇiratanaṁ ujjotattakaraṁ; *ujjotattakaraṁ → ujjotatthakaraṁ (bj, pts-vp-pli1); ujjotitatthakaraṁ (maku)
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ ujjotattakaraṁ.
Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, maṇiratanaṁ kāmadadaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ kāmadadaṁ. Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, maṇiratanaṁ hāsakaraṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ hāsakaraṁ. Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, maṇiratanaṁ ujjotattakaraṁ; *ujjotattakaraṁ → ujjotatthakaraṁ (bj, pts-vp-pli1); ujjotitatthakaraṁ (maku)evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ ujjotattakaraṁ. Ayaṁ, mahārāja, maṇiratanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, maṇiratanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, lohitacandanaṁ dullabhaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ dullabhaṁ. Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, lohitacandanaṁ asamasugandhaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ asamasugandhaṁ. Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, lohitacandanaṁ sajjanapasatthaṁ; *sajjanapasatthaṁ → sabbajanapasaṭṭhaṁ (maku)evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ ariyasajjanapasatthaṁ. Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, lohitacandanaṁ dullabhaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ dullabhaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, lohitacandanaṁ asamasugandhaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ asamasugandhaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, lohitacandanaṁ sajjanapasatthaṁ; *sajjanapasatthaṁ → sabbajanapasaṭṭhaṁ (maku)
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ ariyasajjanapasatthaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, lohitacandanaṁ dullabhaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ dullabhaṁ. Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, lohitacandanaṁ asamasugandhaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ asamasugandhaṁ. Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, lohitacandanaṁ sajjanapasatthaṁ; *sajjanapasatthaṁ → sabbajanapasaṭṭhaṁ (maku)evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ ariyasajjanapasatthaṁ. Ayaṁ, mahārāja, lohitacandanassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, lohitacandanassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, sappimaṇḍo vaṇṇasampanno; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ guṇavaṇṇasampannaṁ. Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, sappimaṇḍo gandhasampanno; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sīlagandhasampannaṁ. Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, sappimaṇḍo rasasampanno; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ rasasampannaṁ. Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, sappimaṇḍo vaṇṇasampanno;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ guṇavaṇṇasampannaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, sappimaṇḍo gandhasampanno;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sīlagandhasampannaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, sappimaṇḍo rasasampanno;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ rasasampannaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, sappimaṇḍo vaṇṇasampanno; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ guṇavaṇṇasampannaṁ. Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, sappimaṇḍo gandhasampanno; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sīlagandhasampannaṁ. Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, sappimaṇḍo rasasampanno; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ rasasampannaṁ. Ayaṁ, mahārāja, sappimaṇḍassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, sappimaṇḍassa tayo guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.

“Bhante nāgasena, ‘girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, girisikharaṁ accuggataṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ accuggataṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ acalaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ acalaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ duradhirohaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ duradhirohaṁ sabbakilesānaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ sabbabījānaṁ avirūhanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbakilesānaṁ avirūhanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ anunayappaṭighavippamuttaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ anunayappaṭighavippamuttaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa pañcamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti. “Sādhu, bhante nāgasena, evametaṁ tathā sampaṭicchāmī”ti.

“Bhante nāgasena, ‘girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti?
“Yathā, mahārāja, girisikharaṁ accuggataṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ accuggataṁ.
Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ acalaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ acalaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ duradhirohaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ duradhirohaṁ sabbakilesānaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ sabbabījānaṁ avirūhanaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbakilesānaṁ avirūhanaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ anunayappaṭighavippamuttaṁ;
evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ anunayappaṭighavippamuttaṁ.
Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa pañcamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho.
Ime kho, mahārāja, girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti.
“Sādhu, bhante nāgasena, evametaṁ tathā sampaṭicchāmī”ti.

“Bhante nāgasena, ‘girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā’ti yaṁ vadesi, katame girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti? “Yathā, mahārāja, girisikharaṁ accuggataṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ accuggataṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa paṭhamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ acalaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ acalaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa dutiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ duradhirohaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ duradhirohaṁ sabbakilesānaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa tatiyo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ sabbabījānaṁ avirūhanaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ sabbakilesānaṁ avirūhanaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa catuttho guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Puna caparaṁ, mahārāja, girisikharaṁ anunayappaṭighavippamuttaṁ; evameva kho, mahārāja, nibbānaṁ anunayappaṭighavippamuttaṁ. Ayaṁ, mahārāja, girisikharassa pañcamo guṇo nibbānaṁ anupaviṭṭho. Ime kho, mahārāja, girisikharassa pañca guṇā nibbānaṁ anupaviṭṭhā”ti. “Sādhu, bhante nāgasena, evametaṁ tathā sampaṭicchāmī”ti.

Nibbānarūpasaṇṭhānapañho dasamo. *Nibbānarūpasaṇṭhānapañho → nibbānapañho (maku)

Nibbānarūpasaṇṭhānapañho dasamo. *Nibbānarūpasaṇṭhānapañho → nibbānapañho (maku)

Nibbānarūpasaṇṭhānapañho dasamo. *Nibbānarūpasaṇṭhānapañho → nibbānapañho (maku)

Anterior¿Es la extinción exclusivamente placentera?Mil 6.3.9·EkantasukhanibbānapañhaSiguienteLa realización de la extinciónMil 6.3.11·Nibbānasacchikaraṇapañha

Texto original en pali: Mahāsaṅgīti Tipiṭaka Buddhavasse 2500.

Datos pali, segmentación, variantes y metadatos: importados desde SuttaCentral.

Traducción al inglés: T W Rhys Davids.

Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}