KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Discursos Numerados
18. El capítulo sobre la intención

Los grandes criterios

Aṅguttara Nikāya
18. Sañcetaniyavagga
Mahāpadesasutta
Discursos Numerados
18. El capítulo sobre la intención
Los grandes criterios
Aṅguttara Nikāya
18. Sañcetaniyavagga
Mahāpadesasutta

Cómo determinar qué es una enseñanza auténtica del Buddha.

Ruta suttaAN 4.180Sutta Piṭaka›Aṅguttara Nikāya›4. Catukkanipāta›4. Catutthapaṇṇāsaka›18. Sañcetaniyavagga›Mahāpadesasutta
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/an4.180/es/isidatta
Título de la publicación
Discursos Numerados
Traductor
Isidatta
Título raíz
Aṅguttaranikāya
Idioma de traducción
Español
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-es-an-isidatta

En una ocasión el Bienaventurado estaba morando en Bhandagara, cerca del Santuario de Ananda. Estando allí se dirigió a los monjes así: “Monjes”.

“Sí, Venerable Señor”, respondieron los monjes y el Bienaventurado continuó:

“Voy a enseñaros estos cuatro grandes criterios. Escuchad y prestad atención que voy a hablar”.

“Sí, Venerable Señor”, respondieron los monjes y el Bienaventurado dijo:

“Suponed, monjes, que algún monje dijera: ‘Cara a cara escuché esto, hermanos, del propio Bienaventurado, que éste es el Dhamma-y-Disciplina, y ésta es la enseñanza del Maestro'. En este caso, monjes, una declaración de este tipo de aquel monje, no debe ser aprobada ni despreciada. Sin aprobarla ni despreciarla, la sentencia en cuestión debe ser cuidadosamente estudiada palabra por palabra. Uno debería examinarla a la luz de los Discursos y la Disciplina, y si—mediante esta comparación y examen crítico— encontrase algo que no estuviese de acuerdo con los Discursos y la Disciplina, la conclusión debería ser esta: ‘Ciertamente, no se trata de las palabras del Bienaventurado; este tiene que ser un malentendido de aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis rechazar esta declaración. Sin embargo, si la misma estuviera de acuerdo con los Discursos y la Disciplina, uno debería concluir así: ‘'Ciertamente, se trata de las palabras del Bienaventurado; esto habrá sido bien comprendido por aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis aceptar esta declaración. Este es el primer criterio.

“Además, monjes, suponed que algún monje dijera: ‘En tal y tal lugar, vive una comunidad de los monjes con distinguidos maestros y ancianos; de parte de esta comunidad, hermanos, escuché que éste es el Dhamma-y-Disciplina, y ésta es la enseñanza del Maestro'. En este caso, monjes, una declaración de este tipo de aquel monje, no debe ser aprobada ni despreciada. Sin aprobarla ni despreciarla, la sentencia en cuestión debe ser cuidadosamente estudiada palabra por palabra. Uno debería examinarla a la luz de los Discursos y la Disciplina. y si—mediante esta comparación y examen crítico— encontrase algo que no estuviese de acuerdo con los Discursos y la Disciplina, la conclusión debería ser esta: ‘Ciertamente, no se trata de las palabras del Bienaventurado; este tiene que ser un malentendido de aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis rechazar esta declaración. Sin embargo, si la misma estuviera de acuerdo con los Discursos y la Disciplina, uno debería concluir así: ‘'Ciertamente, se trata de las palabras del Bienaventurado; esto habrá sido bien comprendido por aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis aceptar esta declaración. Este es el segundo criterio.

“Además, monjes, suponed que algún monje dijera: ‘En tal y tal lugar, viven varios monjes plenamente realizados, quienes guardan el Dhamma, la Disciplina y los Códigos morales; escuché de parte de estos monjes que éste es el Dhamma-y-Disciplina, y ésta es la enseñanza del Maestro'. En este caso, monjes, una declaración de este tipo de aquel monje, no debe ser aprobada ni despreciada. Sin aprobarla ni despreciarla, la sentencia en cuestión debe ser cuidadosamente estudiada palabra por palabra. Uno debería examinarla a la luz de los Discursos y la Disciplina, y si—mediante esta comparación y examen crítico— encontrase algo que no estuviese conforme con los Discursos y la Disciplina, la conclusión debería ser esta: ‘Ciertamente, no se trata de las palabras del Bienaventurado; este tiene que ser un malentendido de aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis rechazar esta declaración. Sin embargo, si la misma estuviera conforme con los Discursos y la Disciplina, uno debería concluir así: ‘'Ciertamente, se trata de las palabras del Bienaventurado; esto habrá sido bien comprendido por aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis aceptar esta declaración. Este es el tercer criterio.

“Además, monjes, suponed que algún monje dijera: ‘En tal y tal lugar, vive un monje solitario plenamente realizado, que guarda el Dhamma, la Disciplina y los Códigos morales; escuché de parte de este monje que éste es el Dhamma-y-Disciplina, y ésta es la enseñanza del Maestro'. En este caso, monjes, una declaración de este tipo de aquel monje, no debe ser aprobada ni despreciada. Sin aprobarla ni despreciarla, la sentencia en cuestión debe ser cuidadosamente estudiada palabra por palabra. Uno debería examinarla a la luz de los Discursos y la Disciplina, y si—mediante esta comparación y examen crítico— encontrase algo que no estuviese conforme con los Discursos y a la Disciplina, la conclusión debería ser esta: ‘Ciertamente, no se trata de las palabras del Bienaventurado; este tiene que ser un malentendido de aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis rechazar esta declaración. Sin embargo, si la misma estuviera conforme con los Discursos y la Disciplina, uno debería concluir así: ‘'Ciertamente, se trata de las palabras del Bienaventurado; esto habrá sido bien comprendido por aquel monje'. De esta manera, monjes, vosotros debéis aceptar esta declaración. Este es el cuarto criterio.

“Estos son, monjes, los cuatro grandes criterios”.

Ekaṁ samayaṁ bhagavā bhoganagare viharati ānandacetiye.

Ekaṁ samayaṁ bhagavā bhoganagare viharati ānandacetiye.

Ekaṁ samayaṁ bhagavā bhoganagare viharati ānandacetiye.

Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti.

Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi:
“bhikkhavo”ti.

Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti.

“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ.

“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ.

“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ.

Bhagavā etadavoca: “cattārome, bhikkhave, mahāpadese desessāmi, taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti.

Bhagavā etadavoca:
“cattārome, bhikkhave, mahāpadese desessāmi,
taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti.

Bhagavā etadavoca: “cattārome, bhikkhave, mahāpadese desessāmi, taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti.

“Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca:

“Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ.
Bhagavā etadavoca:

“Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca:

“Katame, bhikkhave, cattāro mahāpadesā?

“Katame, bhikkhave, cattāro mahāpadesā?

“Katame, bhikkhave, cattāro mahāpadesā?

Idha, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; imassa ca bhikkhuno duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha. *hetaṁ → iti idaṁ (bj); iti hīdaṁ (sya-all, km, mr)

Idha, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
imassa ca bhikkhuno duggahitan’ti.
Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha. *hetaṁ → iti idaṁ (bj); iti hīdaṁ (sya-all, km, mr)

Idha, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; imassa ca bhikkhuno duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha. *hetaṁ → iti idaṁ (bj); iti hīdaṁ (sya-all, km, mr)

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: *Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya → ettako pāṭho dīghanikāye (dn16:4.8.1) na dissati, peyyālamukhena dassito‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; imassa ca bhikkhuno suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: *Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya → ettako pāṭho dīghanikāye (dn16:4.8.1) na dissati, peyyālamukhena dassito
‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
imassa ca bhikkhuno suggahitan’ti.
Idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: *Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya → ettako pāṭho dīghanikāye (dn16:4.8.1) na dissati, peyyālamukhena dassito‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; imassa ca bhikkhuno suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse saṅgho viharati sathero sapāmokkho. Tassa me saṅghassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca saṅghassa duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘asukasmiṁ nāma āvāse saṅgho viharati sathero sapāmokkho.
Tassa me saṅghassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
tassa ca saṅghassa duggahitan’ti.
Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse saṅgho viharati sathero sapāmokkho. Tassa me saṅghassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca saṅghassa duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse saṅgho viharati sathero sapāmokkho. Tassa me saṅghassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni, vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca saṅghassa suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘asukasmiṁ nāma āvāse saṅgho viharati sathero sapāmokkho.
Tassa me saṅghassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni, vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
tassa ca saṅghassa suggahitan’ti.
Idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse saṅgho viharati sathero sapāmokkho. Tassa me saṅghassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni, vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca saṅghassa suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse sambahulā therā bhikkhū viharanti bahussutā āgatāgamā dhammadharā vinayadharā mātikādharā. Tesaṁ me therānaṁ sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tesañca therānaṁ duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘asukasmiṁ nāma āvāse sambahulā therā bhikkhū viharanti bahussutā āgatāgamā dhammadharā vinayadharā mātikādharā.
Tesaṁ me therānaṁ sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
tesañca therānaṁ duggahitan’ti.
Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse sambahulā therā bhikkhū viharanti bahussutā āgatāgamā dhammadharā vinayadharā mātikādharā. Tesaṁ me therānaṁ sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tesañca therānaṁ duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse sambahulā therā bhikkhū viharanti bahussutā āgatāgamā dhammadharā vinayadharā mātikādharā. Tesaṁ me therānaṁ sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tesañca therānaṁ suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘asukasmiṁ nāma āvāse sambahulā therā bhikkhū viharanti bahussutā āgatāgamā dhammadharā vinayadharā mātikādharā.
Tesaṁ me therānaṁ sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
tesañca therānaṁ suggahitan’ti.
Idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse sambahulā therā bhikkhū viharanti bahussutā āgatāgamā dhammadharā vinayadharā mātikādharā. Tesaṁ me therānaṁ sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tesañca therānaṁ suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse eko thero bhikkhu viharati bahussuto āgatāgamo dhammadharo vinayadharo mātikādharo. Tassa me therassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca therassa duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘asukasmiṁ nāma āvāse eko thero bhikkhu viharati bahussuto āgatāgamo dhammadharo vinayadharo mātikādharo.
Tassa me therassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
tassa ca therassa duggahitan’ti.
Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse eko thero bhikkhu viharati bahussuto āgatāgamo dhammadharo vinayadharo mātikādharo. Tassa me therassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni na ceva sutte otaranti na vinaye sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ na ceva tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca therassa duggahitan’ti. Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse eko thero bhikkhu viharati bahussuto āgatāgamo dhammadharo vinayadharo mātikādharo. Tassa me therassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca therassa suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya:
‘asukasmiṁ nāma āvāse eko thero bhikkhu viharati bahussuto āgatāgamo dhammadharo vinayadharo mātikādharo.
Tassa me therassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—
ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti.
Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ.
Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni.
Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ:
‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa;
tassa ca therassa suggahitan’ti.
Idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘asukasmiṁ nāma āvāse eko thero bhikkhu viharati bahussuto āgatāgamo dhammadharo vinayadharo mātikādharo. Tassa me therassa sammukhā sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ—ayaṁ dhammo, ayaṁ vinayo, idaṁ satthusāsanan’ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhāsitaṁ neva abhinanditabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ. Anabhinanditvā appaṭikkositvā tāni padabyañjanāni sādhukaṁ uggahetvā sutte otāretabbāni, vinaye sandassetabbāni. Tāni ce sutte otāriyamānāni vinaye sandassiyamānāni sutte ceva otaranti vinaye ca sandissanti, niṭṭhamettha gantabbaṁ: ‘addhā idaṁ tassa bhagavato vacanaṁ arahato sammāsambuddhassa; tassa ca therassa suggahitan’ti. Idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ mahāpadesaṁ dhāreyyātha.

Ime kho, bhikkhave, cattāro mahāpadesā”ti.

Ime kho, bhikkhave, cattāro mahāpadesā”ti.

Ime kho, bhikkhave, cattāro mahāpadesā”ti.

Dasamaṁ.

Dasamaṁ.

Dasamaṁ.

Sañcetaniyavaggo tatiyo.

Sañcetaniyavaggo tatiyo.

Sañcetaniyavaggo tatiyo.

Tassuddānaṁ

Tassuddānaṁ

Tassuddānaṁ

Cetanā vibhatti koṭṭhiko, Ānando upavāṇapañcamaṁ; Āyācana rāhula jambālī, Nibbānaṁ mahāpadesenāti.

Cetanā vibhatti koṭṭhiko,
Ānando upavāṇapañcamaṁ;
Āyācana rāhula jambālī,
Nibbānaṁ mahāpadesenāti.

Cetanā vibhatti koṭṭhiko, Ānando upavāṇapañcamaṁ; Āyācana rāhula jambālī, Nibbānaṁ mahāpadesenāti.

AnteriorExtinciónAN 4.179·NibbānasuttaPor qué solo algunas personas realizan Nibbāna en esta vida.SiguienteUn guerreroAN 4.181·YodhājīvasuttaCómo un bhikkhu es como un guerrero.

Texto original en pali: Mahāsaṅgīti Tipiṭaka Buddhavasse 2500.

Datos pali, segmentación, variantes y metadatos: importados desde SuttaCentral.

Traducción al español: Isidatta.

Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}