En una ocasión el Bienaventurado estaba morando en el parque del Kalaka, cerca de Saketa. Estando allí se dirigió a los monjes: “Monjes”. “Sí, Venerable Señor”, respondieron los monjes y el Bienaventurado continuó:
“Monjes, todo en este mundo—con sus devas, Mara y Brahma, entre su población con sus ascetas y brahmanes, sus devas y seres humanos― que puede ser visto, escuchado, conocido, alcanzado, buscado y examinado por la mente, yo lo conozco.
“Monjes, todo en este mundo—con sus devas, Mara y Brahma, entre su población con sus ascetas y brahmanes, sus devas y seres humanos― que puede ser visto, escuchado, conocido, alcanzado, buscado y examinado por la mente, yo lo he conocido directamente. Esto ha sido conocido por el Tathagata, pero el Tathagata no se convirtió en subordinado a ello.
“Monjes, si yo dijera: ‘Nada en este mundo—con sus devas, Mara y Brahma, entre su población con sus ascetas y brahmanes, sus devas y seres humanos― que puede ser visto, escuchado, conocido, alcanzado, buscado y examinado por la mente, yo lo conozco’, esto sería falso de mi parte.
“Monjes, si yo dijera: ‘Todo en este mundo—con sus devas, Mara y Brahma, entre su población con sus ascetas y brahmanes, sus devas y seres humanos― que puede ser visto, escuchado, conocido, alcanzado, buscado y examinado por la mente, yo lo conozco y también no lo conozco’, esto también sería falso de mi parte.
“Monjes, si yo dijera: ‘Nada en este mundo—con sus devas, Mara y Brahma, entre su población con sus ascetas y brahmanes, sus devas y seres humanos― que puede ser visto, escuchado, conocido, alcanzado, buscado y examinado por la mente, yo ni lo conozco ni tampoco no lo conozco’, esto también sería falso de mi parte.
“Por eso, monjes, habiendo visto lo que puede ser visto, el Tathagata no malinterpreta lo visto, no malinterpreta lo invisible, no malinterpreta lo que puede ser visto, no malinterpreta al que ve. Habiendo escuchado lo que puede ser escuchado, el Tathagata no malinterpreta lo escuchado, no malinterpreta lo no escuchado, no malinterpreta lo que puede ser escuchado, no malinterpreta al que escucha. Habiendo sentido lo que puede ser sentido, el Tathagata no malinterpreta lo sentido, no malinterpreta lo no sentido, no malinterpreta lo que puede ser sentido, no malinterpreta al que siente. Habiendo conocido lo que puede ser conocido, el Tathagata no malinterpreta lo conocido, no malinterpreta lo no conocido, no malinterpreta lo que puede ser conocido, no malinterpreta al que conoce.
“Así, monjes, siendo inamovible entre las cosas vistas, escuchadas, sentidas y conocidas, el Tathagata es alguien inamovible. Y yo declaro que no hay otro inamovible más excelso o sublime que aquel inamovible”.
En medio de aquellos que se auto-limitan,
Aferrándose a lo que otros consideran verdadero,
El Inamovible nada de lo que es visto, escuchado o sentido
Postula como categóricamente verdadero o falso,
Puesto que ellos aún ven este dardo
Al que la gente se aferra y adhiere,
Diciendo “conozco, veo, esto es justo así”,
El Tathagata a nada se apega.
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sākete viharati kāḷakārāme. *kāḷakārāme → koḷikārāme (mr)Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti.
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sākete viharati kāḷakārāme. *kāḷakārāme → koḷikārāme (mr)
Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi:
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sākete viharati kāḷakārāme. *kāḷakārāme → koḷikārāme (mr)Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti.
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca—
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ.
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca—
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ jānāmi.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ jānāmi.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ jānāmi.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ abbhaññāsiṁ. Taṁ tathāgatassa viditaṁ, taṁ tathāgato na upaṭṭhāsi.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ abbhaññāsiṁ.
Taṁ tathāgatassa viditaṁ, taṁ tathāgato na upaṭṭhāsi.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ abbhaññāsiṁ. Taṁ tathāgatassa viditaṁ, taṁ tathāgato na upaṭṭhāsi.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ na jānāmīti vadeyyaṁ, taṁ mamassa musā.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ na jānāmīti vadeyyaṁ, taṁ mamassa musā.
Yaṁ, bhikkhave, sadevakassa lokassa samārakassa sabrahmakassa sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya diṭṭhaṁ sutaṁ mutaṁ viññātaṁ pattaṁ pariyesitaṁ anuvicaritaṁ manasā, tamahaṁ na jānāmīti vadeyyaṁ, taṁ mamassa musā.
Yaṁ, bhikkhave …pe… tamahaṁ jānāmi ca na ca jānāmīti vadeyyaṁ, tampassa tādisameva. *tampassa → taṁ pissa (sya-all, km); taṁ mamassa (mr)
Yaṁ, bhikkhave …pe… tamahaṁ jānāmi ca na ca jānāmīti vadeyyaṁ, tampassa tādisameva. *tampassa → taṁ pissa (sya-all, km); taṁ mamassa (mr)
Yaṁ, bhikkhave …pe… tamahaṁ jānāmi ca na ca jānāmīti vadeyyaṁ, tampassa tādisameva. *tampassa → taṁ pissa (sya-all, km); taṁ mamassa (mr)
Yaṁ, bhikkhave …pe… tamahaṁ neva jānāmi na na jānāmīti vadeyyaṁ, taṁ mamassa kali.
Yaṁ, bhikkhave …pe… tamahaṁ neva jānāmi na na jānāmīti vadeyyaṁ, taṁ mamassa kali.
Yaṁ, bhikkhave …pe… tamahaṁ neva jānāmi na na jānāmīti vadeyyaṁ, taṁ mamassa kali.
Iti kho, bhikkhave, tathāgato daṭṭhā daṭṭhabbaṁ, diṭṭhaṁ na maññati, adiṭṭhaṁ na maññati, daṭṭhabbaṁ na maññati, daṭṭhāraṁ na maññati; sutvā sotabbaṁ, sutaṁ na maññati, asutaṁ na maññati, sotabbaṁ na maññati, sotāraṁ na maññati; mutvā motabbaṁ, mutaṁ na maññati, amutaṁ na maññati, motabbaṁ na maññati, motāraṁ na maññati; viññatvā viññātabbaṁ, viññātaṁ na maññati, aviññātaṁ na maññati, viññātabbaṁ na maññati, viññātāraṁ na maññati.
Iti kho, bhikkhave, tathāgato daṭṭhā daṭṭhabbaṁ, diṭṭhaṁ na maññati, adiṭṭhaṁ na maññati, daṭṭhabbaṁ na maññati, daṭṭhāraṁ na maññati;
sutvā sotabbaṁ, sutaṁ na maññati, asutaṁ na maññati, sotabbaṁ na maññati, sotāraṁ na maññati;
mutvā motabbaṁ, mutaṁ na maññati, amutaṁ na maññati, motabbaṁ na maññati, motāraṁ na maññati;
viññatvā viññātabbaṁ, viññātaṁ na maññati, aviññātaṁ na maññati, viññātabbaṁ na maññati, viññātāraṁ na maññati.
Iti kho, bhikkhave, tathāgato daṭṭhā daṭṭhabbaṁ, diṭṭhaṁ na maññati, adiṭṭhaṁ na maññati, daṭṭhabbaṁ na maññati, daṭṭhāraṁ na maññati; sutvā sotabbaṁ, sutaṁ na maññati, asutaṁ na maññati, sotabbaṁ na maññati, sotāraṁ na maññati; mutvā motabbaṁ, mutaṁ na maññati, amutaṁ na maññati, motabbaṁ na maññati, motāraṁ na maññati; viññatvā viññātabbaṁ, viññātaṁ na maññati, aviññātaṁ na maññati, viññātabbaṁ na maññati, viññātāraṁ na maññati.
Iti kho, bhikkhave, tathāgato diṭṭhasutamutaviññātabbesu dhammesu tādīyeva tādī. *tādīyeva tādī → tādisova tādī (sya-all, km); tādise yeva tādi (pts1ed); tādīyeva tādīyevekā (mr)‘Tamhā ca pana tādimhā añño tādī uttaritaro vā paṇītataro vā natthī’ti vadāmīti. *tādimhā → tāditamhā (bj, pts1ed)
Iti kho, bhikkhave, tathāgato diṭṭhasutamutaviññātabbesu dhammesu tādīyeva tādī. *tādīyeva tādī → tādisova tādī (sya-all, km); tādise yeva tādi (pts1ed); tādīyeva tādīyevekā (mr)
‘Tamhā ca pana tādimhā añño tādī uttaritaro vā paṇītataro vā natthī’ti vadāmīti. *tādimhā → tāditamhā (bj, pts1ed)
Iti kho, bhikkhave, tathāgato diṭṭhasutamutaviññātabbesu dhammesu tādīyeva tādī. *tādīyeva tādī → tādisova tādī (sya-all, km); tādise yeva tādi (pts1ed); tādīyeva tādīyevekā (mr)‘Tamhā ca pana tādimhā añño tādī uttaritaro vā paṇītataro vā natthī’ti vadāmīti. *tādimhā → tāditamhā (bj, pts1ed)
Yaṁ kiñci diṭṭhaṁva sutaṁ mutaṁ vā, Ajjhositaṁ saccamutaṁ paresaṁ; Na tesu tādī sayasaṁvutesu, Saccaṁ musā vāpi paraṁ daheyya.
Yaṁ kiñci diṭṭhaṁva sutaṁ mutaṁ vā,
Ajjhositaṁ saccamutaṁ paresaṁ;
Na tesu tādī sayasaṁvutesu,
Saccaṁ musā vāpi paraṁ daheyya.
Yaṁ kiñci diṭṭhaṁva sutaṁ mutaṁ vā, Ajjhositaṁ saccamutaṁ paresaṁ; Na tesu tādī sayasaṁvutesu, Saccaṁ musā vāpi paraṁ daheyya.
Etañca sallaṁ paṭikacca disvā, *paṭikacca → paṭigacca (bj, pts1ed)Ajjhositā yattha pajā visattā; Jānāmi passāmi tatheva etaṁ, Ajjhositaṁ natthi tathāgatānan”ti.
Etañca sallaṁ paṭikacca disvā, *paṭikacca → paṭigacca (bj, pts1ed)
Ajjhositā yattha pajā visattā;
Jānāmi passāmi tatheva etaṁ,
Ajjhositaṁ natthi tathāgatānan”ti.
Etañca sallaṁ paṭikacca disvā, *paṭikacca → paṭigacca (bj, pts1ed)Ajjhositā yattha pajā visattā; Jānāmi passāmi tatheva etaṁ, Ajjhositaṁ natthi tathāgatānan”ti.