“Cattārimāni, bhikkhave, appāni ceva sulabhāni ca, tāni ca anavajjāni. Katamāni cattāri? Paṁsukūlaṁ, bhikkhave, cīvarānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ. Piṇḍiyālopo, bhikkhave, bhojanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ. Rukkhamūlaṁ, bhikkhave, senāsanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ. Pūtimuttaṁ, bhikkhave, bhesajjānaṁ appañca sulabhañca tañca anavajjaṁ. Imāni kho, bhikkhave, cattāri appāni ceva sulabhāni ca, tāni ca anavajjāni. Yato kho, bhikkhave, bhikkhubhikkhuUn hombre que ha renunciado a la vida de hogar para vivir una vida de virtud elevada (ver sīla) de acuerdo con el Vinaya en general, y las reglas del Pātimokkha en particular. La raíz de la palabra significa «mendicante», es decir, uno que vive de limosnas. Como el masculino se usa como género por defecto en pali, el término bhikkhu a menudo incluye también a las monjas, por lo que «mendicante» puede usarse como traducción de género neutro. Ver saṅgha, parisā, upasampadā.Ver en el glosario appena ca tuṭṭho hoti sulabhena ca anavajjena ca, idamassāhaṁ aññataraṁ sāmaññaṅganti vadāmī”ti.*anavajjena ca → etthantare pāṭho si, pts1ed, mr potthakesu ca 15A4:184 ca
“Cattārimāni, bhikkhave, appāni ceva sulabhāni ca, tāni ca anavajjāni.
Paṁsukūlaṁ, bhikkhave, cīvarānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ.
Piṇḍiyālopo, bhikkhave, bhojanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ.
Rukkhamūlaṁ, bhikkhave, senāsanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ.
Pūtimuttaṁ, bhikkhave, bhesajjānaṁ appañca sulabhañca tañca anavajjaṁ.
Imāni kho, bhikkhave, cattāri appāni ceva sulabhāni ca, tāni ca anavajjāni.
Yato kho, bhikkhave,
bhikkhubhikkhuUn hombre que ha renunciado a la vida de hogar para vivir una vida de virtud elevada (ver sīla) de acuerdo con el Vinaya en general, y las reglas del Pātimokkha en particular. La raíz de la palabra significa «mendicante», es decir, uno que vive de limosnas. Como el masculino se usa como género por defecto en pali, el término bhikkhu a menudo incluye también a las monjas, por lo que «mendicante» puede usarse como traducción de género neutro. Ver saṅgha, parisā, upasampadā.Ver en el glosario appena ca tuṭṭho hoti sulabhena ca anavajjena ca, idamassāhaṁ aññataraṁ sāmaññaṅganti vadāmī”ti.
*anavajjena ca → etthantare pāṭho si, pts1ed, mr potthakesu ca 15A4:184 ca“Cattārimāni, bhikkhave, appāni ceva sulabhāni ca, tāni ca anavajjāni. Katamāni cattāri? Paṁsukūlaṁ, bhikkhave, cīvarānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ. Piṇḍiyālopo, bhikkhave, bhojanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ. Rukkhamūlaṁ, bhikkhave, senāsanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ. Pūtimuttaṁ, bhikkhave, bhesajjānaṁ appañca sulabhañca tañca anavajjaṁ. Imāni kho, bhikkhave, cattāri appāni ceva sulabhāni ca, tāni ca anavajjāni. Yato kho, bhikkhave, bhikkhubhikkhuUn hombre que ha renunciado a la vida de hogar para vivir una vida de virtud elevada (ver sīla) de acuerdo con el Vinaya en general, y las reglas del Pātimokkha en particular. La raíz de la palabra significa «mendicante», es decir, uno que vive de limosnas. Como el masculino se usa como género por defecto en pali, el término bhikkhu a menudo incluye también a las monjas, por lo que «mendicante» puede usarse como traducción de género neutro. Ver saṅgha, parisā, upasampadā.Ver en el glosario appena ca tuṭṭho hoti sulabhena ca anavajjena ca, idamassāhaṁ aññataraṁ sāmaññaṅganti vadāmī”ti.*anavajjena ca → etthantare pāṭho si, pts1ed, mr potthakesu ca 15A4:184 ca
“Anavajjena tuṭṭhassa, appena sulabhena ca; Na senāsanamārabbha, cīvaraṁ pānabhojanaṁ; Vighāto hoti cittassa, disā nappaṭihaññati.
“Anavajjena tuṭṭhassa, appena sulabhena ca; Na senāsanamārabbha, cīvaraṁ pānabhojanaṁ; Vighāto hoti cittassa, disā nappaṭihaññati.
Ye cassa dhammā akkhātā,*cassa → yepassa (sya-all) sāmaññassānulomikā; Adhiggahitā tuṭṭhassa, appamattassa bhikkhuno”ti.*bhikkhuno”ti → sikkhatoti (si, mr)
Ye cassa dhammā akkhātā,*cassa → yepassa (sya-all)
appamattassa bhikkhuno”ti.*bhikkhuno”ti → sikkhatoti (si, mr)
Ye cassa dhammā akkhātā,*cassa → yepassa (sya-all)sāmaññassānulomikā; Adhiggahitā tuṭṭhassa, appamattassa bhikkhuno”ti.*bhikkhuno”ti → sikkhatoti (si, mr)