Això fou pronunciat pel Benaventurat, pronunciat per l’Arahant, així ho he escoltat: “Suposem, Monjos, que un home fos endut pel corrent d’un riu que semblés plaent i agradable. Però en veure’l, un home amb una visió intensa assegut a la vora del riu digués: ‘Ei, bon home! Malgrat que et porta el corrent del riu que sembla plaent i agradable, més a baix hi ha un estany amb onades i remolins turbulents, amb monstres i dimonis. Quan hi arribis moriràs o patiràs molt a prop de la mort.’ Llavors, monjos, en escoltar les paraules d’aquesta persona, aquest home lluitaria contra el corrent amb mans i peus.”
“He utilitzat aquest símil, monjos, per il·lustrar el significat. I aquest és el significat aquí: ‘El corrent del riu’ ́un sinònim del desig. ‘Sembla plaent i agradable’ és un sinònim per les sis bases internes dels sentits. ‘L’estany de més a baix’ és un sinònim per les cinc cadenes inferiors. ‘Les onades turbulentes’ és un sinònim per l’odi i la frustració. ‘Els remolins turbulents’ és un sinònim per les cinc branques del plaer sensible. ‘Monstres i dimonis’ és un sinònim per les dones. ‘Contra el corrent’ és un sinònim per la renunciació. ‘Lluitar amb mans i peus’ és un sinònim per l’exhortació de l’energia. ‘L’home amb visió intensa assegut a la vora del riu’ és un sinònim pel Tathāgata, l’Arahant, el Completament Il·luminat.”
“Desitjant la seguretat futura de l’esclavatge
Hom hauria d’abandonar el desig sensible
Per molt dolorós que pugui ser.
Comprenent correctament amb sàvies,
En possessió d’una ment ben alliberada,
Hom pot assolir la llibertat pas a pas.”
“Aquell qui és un mestre del coneixement,
Qui ha viscut la vida sagrada,
És anomenat aquell qui ha marxat a la fi del món,
Aquell qui ha assolit l’altra riba.”
Vuttañhetaṁ bhagavatā vuttamarahatāti me sutaṁ:
Vuttañhetaṁ bhagavatā vuttamarahatāti me sutaṁ:
Vuttañhetaṁ bhagavatā vuttamarahatāti me sutaṁ:
“Seyyathāpi, bhikkhave, puriso nadiyā sotena ovuyheyya piyarūpasātarūpena. Tamenaṁ cakkhumā puriso tīre ṭhito disvā evaṁ vadeyya: ‘kiñcāpi kho tvaṁ, ambho purisa, nadiyā sotena ovuyhasi piyarūpasātarūpena, atthi cettha heṭṭhā rahado saūmi sāvaṭṭo sagaho sarakkhaso yaṁ tvaṁ, ambho purisa, rahadaṁ pāpuṇitvā maraṇaṁ vā nigacchasi maraṇamattaṁ vā dukkhan’ti. Atha kho so, bhikkhave, puriso tassa purisassa saddaṁ sutvā hatthehi ca pādehi ca paṭisotaṁ vāyameyya.
“Seyyathāpi, bhikkhave, puriso nadiyā sotena ovuyheyya piyarūpasātarūpena.
Tamenaṁ cakkhumā puriso tīre ṭhito disvā evaṁ vadeyya:
‘kiñcāpi kho tvaṁ, ambho purisa, nadiyā sotena ovuyhasi piyarūpasātarūpena, atthi cettha heṭṭhā rahado saūmi sāvaṭṭo sagaho sarakkhaso yaṁ tvaṁ, ambho purisa, rahadaṁ pāpuṇitvā maraṇaṁ vā nigacchasi maraṇamattaṁ vā dukkhan’ti.
Atha kho so, bhikkhave, puriso tassa purisassa saddaṁ sutvā hatthehi ca pādehi ca paṭisotaṁ vāyameyya.
“Seyyathāpi, bhikkhave, puriso nadiyā sotena ovuyheyya piyarūpasātarūpena. Tamenaṁ cakkhumā puriso tīre ṭhito disvā evaṁ vadeyya: ‘kiñcāpi kho tvaṁ, ambho purisa, nadiyā sotena ovuyhasi piyarūpasātarūpena, atthi cettha heṭṭhā rahado saūmi sāvaṭṭo sagaho sarakkhaso yaṁ tvaṁ, ambho purisa, rahadaṁ pāpuṇitvā maraṇaṁ vā nigacchasi maraṇamattaṁ vā dukkhan’ti. Atha kho so, bhikkhave, puriso tassa purisassa saddaṁ sutvā hatthehi ca pādehi ca paṭisotaṁ vāyameyya.
Upamā kho me ayaṁ, bhikkhave, katā atthassa viññāpanāya. Ayañcettha attho: *Ayañcettha → ayamettha (bj); ayañcevettha (sya-all)‘nadiyā soto’ti kho, bhikkhave, taṇhāyetaṁ adhivacanaṁ.
Upamā kho me ayaṁ, bhikkhave, katā atthassa viññāpanāya.
Ayañcettha attho: *Ayañcettha → ayamettha (bj); ayañcevettha (sya-all)
‘nadiyā soto’ti kho, bhikkhave, taṇhāyetaṁ adhivacanaṁ.
Upamā kho me ayaṁ, bhikkhave, katā atthassa viññāpanāya. Ayañcettha attho: *Ayañcettha → ayamettha (bj); ayañcevettha (sya-all)‘nadiyā soto’ti kho, bhikkhave, taṇhāyetaṁ adhivacanaṁ.
‘Piyarūpaṁ sātarūpan’ti kho, bhikkhave, channetaṁ ajjhattikānaṁ āyatanānaṁ adhivacanaṁ.
‘Piyarūpaṁ sātarūpan’ti kho, bhikkhave, channetaṁ ajjhattikānaṁ āyatanānaṁ adhivacanaṁ.
‘Piyarūpaṁ sātarūpan’ti kho, bhikkhave, channetaṁ ajjhattikānaṁ āyatanānaṁ adhivacanaṁ.
‘Heṭṭhā rahado’ti kho, bhikkhave, pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ adhivacanaṁ.
‘Heṭṭhā rahado’ti kho, bhikkhave, pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ adhivacanaṁ.
‘Heṭṭhā rahado’ti kho, bhikkhave, pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ adhivacanaṁ.
‘Ūmibhayan’ti kho, bhikkhave, kodhupāyāsassetaṁ adhivacanaṁ. *Ūmibhayan’ti kho → saūmīti kho (bj, sya-all); saummīti (pts-vp-pli1)
‘Ūmibhayan’ti kho, bhikkhave, kodhupāyāsassetaṁ adhivacanaṁ. *Ūmibhayan’ti kho → saūmīti kho (bj, sya-all); saummīti (pts-vp-pli1)
‘Ūmibhayan’ti kho, bhikkhave, kodhupāyāsassetaṁ adhivacanaṁ. *Ūmibhayan’ti kho → saūmīti kho (bj, sya-all); saummīti (pts-vp-pli1)
‘Āvaṭṭan’ti kho, bhikkhave, pañcannetaṁ kāmaguṇānaṁ adhivacanaṁ. *Āvaṭṭan’ti kho → sāvaṭṭoti kho (bahūsu)
‘Āvaṭṭan’ti kho, bhikkhave, pañcannetaṁ kāmaguṇānaṁ adhivacanaṁ. *Āvaṭṭan’ti kho → sāvaṭṭoti kho (bahūsu)
‘Āvaṭṭan’ti kho, bhikkhave, pañcannetaṁ kāmaguṇānaṁ adhivacanaṁ. *Āvaṭṭan’ti kho → sāvaṭṭoti kho (bahūsu)
‘Gaharakkhaso’ti kho, bhikkhave, mātugāmassetaṁ adhivacanaṁ. *Gaharakkhaso’ti kho → sagaho sarakkhasoti kho (bahūsu)
‘Gaharakkhaso’ti kho, bhikkhave, mātugāmassetaṁ adhivacanaṁ. *Gaharakkhaso’ti kho → sagaho sarakkhasoti kho (bahūsu)
‘Gaharakkhaso’ti kho, bhikkhave, mātugāmassetaṁ adhivacanaṁ. *Gaharakkhaso’ti kho → sagaho sarakkhasoti kho (bahūsu)
‘Paṭisoto’ti kho, bhikkhave, nekkhammassetaṁ adhivacanaṁ.
‘Paṭisoto’ti kho, bhikkhave, nekkhammassetaṁ adhivacanaṁ.
‘Paṭisoto’ti kho, bhikkhave, nekkhammassetaṁ adhivacanaṁ.
‘Hatthehi ca pādehi ca vāyāmo’ti kho, bhikkhave, vīriyārambhassetaṁ adhivacanaṁ.
‘Hatthehi ca pādehi ca vāyāmo’ti kho, bhikkhave, vīriyārambhassetaṁ adhivacanaṁ.
‘Hatthehi ca pādehi ca vāyāmo’ti kho, bhikkhave, vīriyārambhassetaṁ adhivacanaṁ.
‘Cakkhumā puriso tīre ṭhito’ti kho, bhikkhave, tathāgatassetaṁ adhivacanaṁ arahato sammāsambuddhassā”ti.
‘Cakkhumā puriso tīre ṭhito’ti kho, bhikkhave, tathāgatassetaṁ adhivacanaṁ arahato sammāsambuddhassā”ti.
‘Cakkhumā puriso tīre ṭhito’ti kho, bhikkhave, tathāgatassetaṁ adhivacanaṁ arahato sammāsambuddhassā”ti.
Etamatthaṁ bhagavā avoca. Tatthetaṁ iti vuccati:
Etamatthaṁ bhagavā avoca.
Etamatthaṁ bhagavā avoca. Tatthetaṁ iti vuccati:
“Sahāpi dukkhena jaheyya kāme, Yogakkhemaṁ āyatiṁ patthayāno; Sammappajāno suvimuttacitto, Vimuttiyā phassaye tattha tattha; Sa vedagū vūsitabrahmacariyo, Lokantagū pāragatoti vuccatī”ti.
“Sahāpi dukkhena jaheyya kāme,
Yogakkhemaṁ āyatiṁ patthayāno;
Sammappajāno suvimuttacitto,
Vimuttiyā phassaye tattha tattha;
Sa vedagū vūsitabrahmacariyo,
Lokantagū pāragatoti vuccatī”ti.
“Sahāpi dukkhena jaheyya kāme, Yogakkhemaṁ āyatiṁ patthayāno; Sammappajāno suvimuttacitto, Vimuttiyā phassaye tattha tattha; Sa vedagū vūsitabrahmacariyo, Lokantagū pāragatoti vuccatī”ti.
Ayampi attho vutto bhagavatā, iti me sutanti.
Ayampi attho vutto bhagavatā, iti me sutanti.
Ayampi attho vutto bhagavatā, iti me sutanti.