KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Minor Collection
1. The Great Chapter

(Interlude) How kings and scholars respectively discuss

Khuddaka Nikāya
1. Mahāvagga
Vīmaṁsanapañha
Minor Collection
1. The Great Chapter
(Interlude) How kings and scholars respectively discuss
Khuddaka Nikāya
1. Mahāvagga
Vīmaṁsanapañha
Ruta suttaMil 3.1.3Sutta Piṭaka›Khuddaka Nikāya›Milindapañha›3. Milindapañha›1. Mahāvagga›Vīmaṁsanapañha
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/mil3.1.3/en/t-w-rhys-davids
Título de la publicación
Questions of King Milinda
Traductor
T W Rhys Davids
Título raíz
Milindapañha
Idioma de traducción
English
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-en-mil-t-w-rhys-davids

PTS cs 3 The king said: ‘Reverend Sir, will you discuss with me again?’

‘If your Majesty will discuss as a scholar (paṇḍit), well; but if you will discuss as a king, no.’

‘How is it then that scholars discuss?’

‘When scholars talk a matter over one with another then is there a winding up, an unravelling; one or other is convicted of error, and he then acknowledges his mistake; PTS vp Pali 29 distinctions are drawn, and contra-distinctions ; and yet thereby they are not angered. Thus do scholars, O king, discuss.’

‘And how do kings discuss?’

‘When a king, your Majesty, discusses a matter, and he advances a point, if any one differ from him on that point, he is apt to fine him, saying: “Inflict such and such a punishment upon that fellow!” Thus, your Majesty, do kings discuss.’

‘Very well. It is as a scholar, not as a king, that I will discuss. Let your reverence talk unrestrainedly, as you would with a brother, or a novice, or a lay disciple, or even with a servant. Be not afraid!’ PTS vp En 47

‘Very good, your Majesty,’ said Nāgasena, with thankfulness.

‘Nāgasena, I have a question to ask you;’ said the king.

‘Pray ask it, Sire.’

‘I have asked it, your Reverence.’

‘That is answered already.’

‘What have you answered?’

‘To what, then, does your Majesty refer?’

3. Vīmaṁsanapañha
3. Vīmaṁsanapañha
3. Vīmaṁsanapañha

Rājā āha—“bhante nāgasena, sallapissasi mayā saddhin”ti? “Sace tvaṁ, mahārāja, paṇḍitavādaṁ sallapissasi sallapissāmi, sace pana rājavādaṁ sallapissasi na sallapissāmī”ti. *paṇḍitavādaṁ → paṇḍitavādā (bj, pts-vp-pli1); paṇḍitavādena (maku)“Kathaṁ, bhante nāgasena, paṇḍitā sallapantī”ti? “Paṇḍitānaṁ kho, mahārāja, sallāpe āveṭhanampi kayirati, nibbeṭhanampi kayirati, niggahopi kayirati, paṭikammampi kayirati, vissāsopi kayirati, paṭivissāsopi kayirati, na ca tena paṇḍitā kuppanti, evaṁ kho, mahārāja, paṇḍitā sallapantī”ti. *vissāsopi → visesopi (bj, pts-vp-pli1); visesaṁpi (maku)“Kathaṁ pana, bhante, rājāno sallapantī”ti? “Rājāno kho, mahārāja, sallāpe ekaṁ vatthuṁ paṭijānanti, yo taṁ vatthuṁ vilometi, tassa daṇḍaṁ āṇāpenti ‘imassa daṇḍaṁ paṇethā’ti, evaṁ kho, mahārāja, rājāno sallapantī”ti. “Paṇḍitavādāhaṁ, bhante, sallapissāmi, no rājavādaṁ, vissaṭṭho bhadanto sallapatu yathā bhikkhunā vā sāmaṇerena vā upāsakena vā ārāmikena vā saddhiṁ sallapati, evaṁ vissaṭṭho bhadanto sallapatu mā bhāyatū”ti. “Suṭṭhu, mahārājā”ti thero abbhānumodi.

Rājā āha—
“bhante nāgasena, sallapissasi mayā saddhin”ti?
“Sace tvaṁ, mahārāja, paṇḍitavādaṁ sallapissasi sallapissāmi, sace pana rājavādaṁ sallapissasi na sallapissāmī”ti. *paṇḍitavādaṁ → paṇḍitavādā (bj, pts-vp-pli1); paṇḍitavādena (maku)
“Kathaṁ, bhante nāgasena, paṇḍitā sallapantī”ti?
“Paṇḍitānaṁ kho, mahārāja, sallāpe āveṭhanampi kayirati, nibbeṭhanampi kayirati, niggahopi kayirati, paṭikammampi kayirati, vissāsopi kayirati, paṭivissāsopi kayirati, na ca tena paṇḍitā kuppanti, evaṁ kho, mahārāja, paṇḍitā sallapantī”ti. *vissāsopi → visesopi (bj, pts-vp-pli1); visesaṁpi (maku)
“Kathaṁ pana, bhante, rājāno sallapantī”ti?
“Rājāno kho, mahārāja, sallāpe ekaṁ vatthuṁ paṭijānanti, yo taṁ vatthuṁ vilometi, tassa daṇḍaṁ āṇāpenti ‘imassa daṇḍaṁ paṇethā’ti, evaṁ kho, mahārāja, rājāno sallapantī”ti.
“Paṇḍitavādāhaṁ, bhante, sallapissāmi, no rājavādaṁ, vissaṭṭho bhadanto sallapatu yathā bhikkhunā vā sāmaṇerena vā upāsakena vā ārāmikena vā saddhiṁ sallapati, evaṁ vissaṭṭho bhadanto sallapatu mā bhāyatū”ti.
“Suṭṭhu, mahārājā”ti thero abbhānumodi.

Rājā āha—“bhante nāgasena, sallapissasi mayā saddhin”ti? “Sace tvaṁ, mahārāja, paṇḍitavādaṁ sallapissasi sallapissāmi, sace pana rājavādaṁ sallapissasi na sallapissāmī”ti. *paṇḍitavādaṁ → paṇḍitavādā (bj, pts-vp-pli1); paṇḍitavādena (maku)“Kathaṁ, bhante nāgasena, paṇḍitā sallapantī”ti? “Paṇḍitānaṁ kho, mahārāja, sallāpe āveṭhanampi kayirati, nibbeṭhanampi kayirati, niggahopi kayirati, paṭikammampi kayirati, vissāsopi kayirati, paṭivissāsopi kayirati, na ca tena paṇḍitā kuppanti, evaṁ kho, mahārāja, paṇḍitā sallapantī”ti. *vissāsopi → visesopi (bj, pts-vp-pli1); visesaṁpi (maku)“Kathaṁ pana, bhante, rājāno sallapantī”ti? “Rājāno kho, mahārāja, sallāpe ekaṁ vatthuṁ paṭijānanti, yo taṁ vatthuṁ vilometi, tassa daṇḍaṁ āṇāpenti ‘imassa daṇḍaṁ paṇethā’ti, evaṁ kho, mahārāja, rājāno sallapantī”ti. “Paṇḍitavādāhaṁ, bhante, sallapissāmi, no rājavādaṁ, vissaṭṭho bhadanto sallapatu yathā bhikkhunā vā sāmaṇerena vā upāsakena vā ārāmikena vā saddhiṁ sallapati, evaṁ vissaṭṭho bhadanto sallapatu mā bhāyatū”ti. “Suṭṭhu, mahārājā”ti thero abbhānumodi.

Rājā āha—“bhante nāgasena, pucchissāmī”ti. “Puccha, mahārājā”ti. “Pucchitosi me, bhante”ti. “Visajjitaṁ, mahārājā”ti. “Kiṁ pana, bhante, tayā visajjitan”ti? “Kiṁ pana, mahārāja, tayā pucchitan”ti.

Rājā āha—
“bhante nāgasena, pucchissāmī”ti.
“Puccha, mahārājā”ti.
“Pucchitosi me, bhante”ti.
“Visajjitaṁ, mahārājā”ti.
“Kiṁ pana, bhante, tayā visajjitan”ti?
“Kiṁ pana, mahārāja, tayā pucchitan”ti.

Rājā āha—“bhante nāgasena, pucchissāmī”ti. “Puccha, mahārājā”ti. “Pucchitosi me, bhante”ti. “Visajjitaṁ, mahārājā”ti. “Kiṁ pana, bhante, tayā visajjitan”ti? “Kiṁ pana, mahārāja, tayā pucchitan”ti.

Vīmaṁsanapañho tatiyo. *Vīmaṁsanapañho → therassa tikkhapaṭiññāya pañho (maku)

Vīmaṁsanapañho tatiyo. *Vīmaṁsanapañho → therassa tikkhapaṭiññāya pañho (maku)

Vīmaṁsanapañho tatiyo. *Vīmaṁsanapañho → therassa tikkhapaṭiññāya pañho (maku)

AnteriorLa pregunta sobre la antigüedadMil 3.1.2·VassagaṇanapañhaSiguienteLa pregunta de Anantakāya sobre la respiración y el almaMil 3.1.4·Anantakāyapañha

Texto original en pali: Mahāsaṅgīti Tipiṭaka Buddhavasse 2500.

Datos pali, segmentación, variantes y metadatos: importados desde SuttaCentral.

Traducción al inglés: T W Rhys Davids.

Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}