PTS cs 4 The king said: ‘He who will not be reborn, Nāgasena, does he still feel any painful sensation?’
The Elder replied: ‘Some he feels and some not.’
‘Which are they?’
‘He may feel bodily pain, O king; but mental pain he would not.’
‘How would that be so?’
‘Because the causes, proximate or remote, of bodily pain still continue, he would be liable to it. But the causes, proximate or remote, of mental agony having ceased, he could not feel it. For it has been said by the Blessed One: “One kind of pain he suffers, bodily pain: but not mental.”’
‘Then why, Sir, does he not die?’
‘The Arahat, O king, has need neither to curry PTS vp En 70 favour nor to bear malice. He shakes not down the unripe fruit, but awaits the full time of its maturity. For it has been said, O king, by the Elder, Sāriputta, the Commander of the faith PTS vp Pali 45 :
“It is not death, it is not life I welcome;
As the hireling his wage, so do I bide my time.
It is not death, it is not life I want;
Mindful and thoughtful do I bide my time.”’
‘Well put, Nāgasena!’
4. Paṭisandahanapuggalavediyanapañha
4. Paṭisandahanapuggalavediyanapañha
4. Paṭisandahanapuggalavediyanapañha
Rājā āha—“bhante nāgasena, yo na paṭisandahati, vedeti so kiñci dukkhaṁ vedanan”ti? Thero āha—“kiñci vedeti, kiñci na vedetī”ti. “Kiṁ vedeti, kiṁ na vedetī”ti? “Kāyikaṁ, mahārāja, vedanaṁ vedeti, cetasikaṁ vedanaṁ na vedetī”ti. “Kathaṁ, bhante, kāyikaṁ vedanaṁ vedeti, kathaṁ cetasikaṁ vedanaṁ na vedetī”ti? “Yo hetu yo paccayo kāyikāya dukkhavedanāya uppattiyā, tassa hetussa tassa paccayassa anuparamā kāyikaṁ dukkhavedanaṁ vedeti, yo hetu yo paccayo cetasikāya dukkhavedanāya uppattiyā, tassa hetussa tassa paccayassa uparamā cetasikaṁ dukkhavedanaṁ na vedeti. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, bhagavatā—‘so ekaṁ vedanaṁ vedeti kāyikaṁ na cetasikan’”ti.
“bhante nāgasena, yo na paṭisandahati, vedeti so kiñci dukkhaṁ vedanan”ti?
“kiñci vedeti, kiñci na vedetī”ti.
“Kiṁ vedeti, kiṁ na vedetī”ti?
“Kāyikaṁ, mahārāja, vedanaṁ vedeti, cetasikaṁ vedanaṁ na vedetī”ti.
“Kathaṁ, bhante, kāyikaṁ vedanaṁ vedeti, kathaṁ cetasikaṁ vedanaṁ na vedetī”ti?
“Yo hetu yo paccayo kāyikāya dukkhavedanāya uppattiyā, tassa hetussa tassa paccayassa anuparamā kāyikaṁ dukkhavedanaṁ vedeti, yo hetu yo paccayo cetasikāya dukkhavedanāya uppattiyā, tassa hetussa tassa paccayassa uparamā cetasikaṁ dukkhavedanaṁ na vedeti.
Bhāsitampetaṁ, mahārāja, bhagavatā—
‘so ekaṁ vedanaṁ vedeti kāyikaṁ na cetasikan’”ti.
Rājā āha—“bhante nāgasena, yo na paṭisandahati, vedeti so kiñci dukkhaṁ vedanan”ti? Thero āha—“kiñci vedeti, kiñci na vedetī”ti. “Kiṁ vedeti, kiṁ na vedetī”ti? “Kāyikaṁ, mahārāja, vedanaṁ vedeti, cetasikaṁ vedanaṁ na vedetī”ti. “Kathaṁ, bhante, kāyikaṁ vedanaṁ vedeti, kathaṁ cetasikaṁ vedanaṁ na vedetī”ti? “Yo hetu yo paccayo kāyikāya dukkhavedanāya uppattiyā, tassa hetussa tassa paccayassa anuparamā kāyikaṁ dukkhavedanaṁ vedeti, yo hetu yo paccayo cetasikāya dukkhavedanāya uppattiyā, tassa hetussa tassa paccayassa uparamā cetasikaṁ dukkhavedanaṁ na vedeti. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, bhagavatā—‘so ekaṁ vedanaṁ vedeti kāyikaṁ na cetasikan’”ti.
“Bhante nāgasena, yo dukkhaṁ vedanaṁ vedeti, kasmā so na parinibbāyatī”ti? “Natthi, mahārāja, arahato anunayo vā paṭigho vā, na ca arahanto apakkaṁ pātenti paripākaṁ āgamenti paṇḍitā. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
“Bhante nāgasena, yo dukkhaṁ vedanaṁ vedeti, kasmā so na parinibbāyatī”ti?
“Natthi, mahārāja, arahato anunayo vā paṭigho vā, na ca arahanto apakkaṁ pātenti paripākaṁ āgamenti paṇḍitā.
Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
“Bhante nāgasena, yo dukkhaṁ vedanaṁ vedeti, kasmā so na parinibbāyatī”ti? “Natthi, mahārāja, arahato anunayo vā paṭigho vā, na ca arahanto apakkaṁ pātenti paripākaṁ āgamenti paṇḍitā. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
‘Nābhinandāmi maraṇaṁ, nābhinandāmi jīvitaṁ; Kālañca paṭikaṅkhāmi, nibbisaṁ bhatako yathā.
‘Nābhinandāmi maraṇaṁ, nābhinandāmi jīvitaṁ; Kālañca paṭikaṅkhāmi, nibbisaṁ bhatako yathā.
Nābhinandāmi maraṇaṁ, nābhinandāmi jīvitaṁ; Kālañca paṭikaṅkhāmi, sampajāno patissato’”ti.
Nābhinandāmi maraṇaṁ, nābhinandāmi jīvitaṁ; Kālañca paṭikaṅkhāmi, sampajāno patissato’”ti.
“Kallosi, bhante nāgasenā”ti.
“Kallosi, bhante nāgasenā”ti.
“Kallosi, bhante nāgasenā”ti.
Paṭisandahanapuggalavediyanapañho catuttho. *Paṭisandahanapuggalavediyanapañho → parinibbānapañho (maku)
Paṭisandahanapuggalavediyanapañho catuttho. *Paṭisandahanapuggalavediyanapañho → parinibbānapañho (maku)
Paṭisandahanapuggalavediyanapañho catuttho. *Paṭisandahanapuggalavediyanapañho → parinibbānapañho (maku)