PTS cs 5 The king said: ‘Are there any conditions (qualities) which spring into being without a gradual becoming?’
‘No. They all have a gradual becoming.’
‘Give me an illustration.’
‘Now what do you think, great king? Did this house in which you are sitting spring suddenly into being?’
PTS vp Pali 53 ‘Certainly not, Sir. There is nothing here which arose in that way. Each portion of it has had its gradual becoming—these beams had their becoming in the forest, and this clay in the earth, and by the moil and toil of women and of men was this house produced.’ PTS vp En 84
‘Just so, great king, there is no Confection. which has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Give me a further illustration.’
‘They are like all kinds of trees and plants which, when set in the ground, grow, develope, and mature, and then yield their fruits and flowers. The trees do not spring into being without a becoming. It is by a process of evolution that they become what they are. just so, great king, there is no Confection which has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Give me a further illustration.’
‘They are like the pots of various kinds which a potter might form when he has dug up the clay out of the earth. The pots do not spring into being without a becoming. It is by a process of evolution that they become what they are. just so, great king, there is no Confection which has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Give me a further illustration.’
‘Suppose, O king, there were no bridge of metal on a mandolin, no leather, no hollow space, no frame, no neck, no strings, no bow, and no human effort or exertion, would there be music?’
‘Certainly not, Sir.’
‘But if all these things were there, would not there be a sound?’ PTS vp En 85
‘Of course there would.’
‘Just so, great king, there is no Confection which has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Give me a further illustration.’
‘Suppose, O king, there were no fire-stick apparatus, no twirling-stick, and no cord for the twirling-stick, and no matrix, and no burnt rag for tinder, and no human effort and exertion, could there be fire by attrition?’
‘Certainly not.’
‘But if all these conditions were present, then might not fire appear?’
‘Yes, certainly.’
PTS vp Pali 54 ‘Just so, great king, there is no Confection which has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Give me one more illustration.’
‘Suppose, O king, there were no burning glass, and no heat of the sun, and no dried cow-dung for tinder, could there be fire?’
‘Certainly not.’
‘But where these things are present there fire might be struck, might it not?’
‘Yes.’
‘Just so, great king, there is no Confection which PTS vp En 86 has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Give me another illustration.’
‘Suppose, O king, there were no looking-glass, and no light, and no face in front of it, would there appear an image?’
‘No.’
‘But given these things, there might be a reflection?’
‘Yes, Sir, there might.’
‘Just so, great king, there is no Confection which has sprung into being without a gradual becoming. It is by a process of evolution that conditions come to be!’
‘Very good, Nāgasena!’
5. Bhavantasaṅkhārajāyamānapañha
5. Bhavantasaṅkhārajāyamānapañha
5. Bhavantasaṅkhārajāyamānapañha
Rājā āha—“bhante nāgasena, atthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyantī”ti? “Natthi, mahārāja, keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho, mahārāja, saṅkhārā jāyantī”ti.
“bhante nāgasena, atthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyantī”ti?
“Natthi, mahārāja, keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho, mahārāja, saṅkhārā jāyantī”ti.
Rājā āha—“bhante nāgasena, atthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyantī”ti? “Natthi, mahārāja, keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho, mahārāja, saṅkhārā jāyantī”ti.
“Opammaṁ karohī”ti. “Taṁ kiṁ maññasi, mahārāja, idaṁ gehaṁ abhavantaṁ jātaṁ, yattha tvaṁ nisinnosī”ti? “Natthi kiñci, bhante, idha abhavantaṁ jātaṁ, bhavantaṁyeva jātaṁ, imāni kho, bhante, dārūni vane ahesuṁ, ayañca mattikā pathaviyaṁ ahosi, itthīnañca purisānañca tajjena vāyāmena evamidaṁ gehaṁ nibbattan”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva saṅkhārā jāyantī”ti.
“Taṁ kiṁ maññasi, mahārāja, idaṁ gehaṁ abhavantaṁ jātaṁ, yattha tvaṁ nisinnosī”ti?
“Natthi kiñci, bhante, idha abhavantaṁ jātaṁ, bhavantaṁyeva jātaṁ, imāni kho, bhante, dārūni vane ahesuṁ, ayañca mattikā pathaviyaṁ ahosi, itthīnañca purisānañca tajjena vāyāmena evamidaṁ gehaṁ nibbattan”ti.
“Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva saṅkhārā jāyantī”ti.
“Opammaṁ karohī”ti. “Taṁ kiṁ maññasi, mahārāja, idaṁ gehaṁ abhavantaṁ jātaṁ, yattha tvaṁ nisinnosī”ti? “Natthi kiñci, bhante, idha abhavantaṁ jātaṁ, bhavantaṁyeva jātaṁ, imāni kho, bhante, dārūni vane ahesuṁ, ayañca mattikā pathaviyaṁ ahosi, itthīnañca purisānañca tajjena vāyāmena evamidaṁ gehaṁ nibbattan”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, ye keci bījagāmabhūtagāmā pathaviyaṁ nikkhittā anupubbena vuḍḍhiṁ virūḷhiṁ vepullaṁ āpajjamānā pupphāni ca phalāni ca dadeyyuṁ, na te rukkhā abhavantā jātā, bhavantāyeva te rukkhā jātā; evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva te saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti.
“Yathā, mahārāja, ye keci bījagāmabhūtagāmā pathaviyaṁ nikkhittā anupubbena vuḍḍhiṁ virūḷhiṁ vepullaṁ āpajjamānā pupphāni ca phalāni ca dadeyyuṁ, na te rukkhā abhavantā jātā, bhavantāyeva te rukkhā jātā;
evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva te saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, ye keci bījagāmabhūtagāmā pathaviyaṁ nikkhittā anupubbena vuḍḍhiṁ virūḷhiṁ vepullaṁ āpajjamānā pupphāni ca phalāni ca dadeyyuṁ, na te rukkhā abhavantā jātā, bhavantāyeva te rukkhā jātā; evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva te saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, kumbhakāro pathaviyā mattikaṁ uddharitvā nānābhājanāni karoti, na tāni bhājanāni abhavantāni jātāni, bhavantāniyeva jātāni; evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti.
“Yathā, mahārāja, kumbhakāro pathaviyā mattikaṁ uddharitvā nānābhājanāni karoti, na tāni bhājanāni abhavantāni jātāni, bhavantāniyeva jātāni;
evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, kumbhakāro pathaviyā mattikaṁ uddharitvā nānābhājanāni karoti, na tāni bhājanāni abhavantāni jātāni, bhavantāniyeva jātāni; evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, vīṇāya pattaṁ na siyā, cammaṁ na siyā, doṇi na siyā, daṇḍo na siyā, upavīṇo na siyā, tantiyo na siyuṁ, koṇo na siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo na siyā, jāyeyya saddo”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, vīṇāya pattaṁ siyā, cammaṁ siyā, doṇi siyā, daṇḍo siyā, upavīṇo siyā, tantiyo siyuṁ, koṇo siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo siyā, jāyeyya saddo”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti.
“Yathā, mahārāja, vīṇāya pattaṁ na siyā, cammaṁ na siyā, doṇi na siyā, daṇḍo na siyā, upavīṇo na siyā, tantiyo na siyuṁ, koṇo na siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo na siyā, jāyeyya saddo”ti?
“Yato ca kho, mahārāja, vīṇāya pattaṁ siyā, cammaṁ siyā, doṇi siyā, daṇḍo siyā, upavīṇo siyā, tantiyo siyuṁ, koṇo siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo siyā, jāyeyya saddo”ti?
“Āma, bhante, jāyeyyā”ti.
“Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, vīṇāya pattaṁ na siyā, cammaṁ na siyā, doṇi na siyā, daṇḍo na siyā, upavīṇo na siyā, tantiyo na siyuṁ, koṇo na siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo na siyā, jāyeyya saddo”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, vīṇāya pattaṁ siyā, cammaṁ siyā, doṇi siyā, daṇḍo siyā, upavīṇo siyā, tantiyo siyuṁ, koṇo siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo siyā, jāyeyya saddo”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, araṇi na siyā, araṇipotako na siyā, araṇiyottakaṁ na siyā, uttarāraṇi na siyā, coḷakaṁ na siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo na siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, araṇi siyā, araṇipotako siyā, araṇiyottakaṁ siyā, uttarāraṇi siyā, coḷakaṁ siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti.
“Yathā, mahārāja, araṇi na siyā, araṇipotako na siyā, araṇiyottakaṁ na siyā, uttarāraṇi na siyā, coḷakaṁ na siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo na siyā, jāyeyya so aggī”ti?
“Yato ca kho, mahārāja, araṇi siyā, araṇipotako siyā, araṇiyottakaṁ siyā, uttarāraṇi siyā, coḷakaṁ siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo siyā, jāyeyya so aggī”ti?
“Āma, bhante, jāyeyyā”ti.
“Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, araṇi na siyā, araṇipotako na siyā, araṇiyottakaṁ na siyā, uttarāraṇi na siyā, coḷakaṁ na siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo na siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, araṇi siyā, araṇipotako siyā, araṇiyottakaṁ siyā, uttarāraṇi siyā, coḷakaṁ siyā, purisassa ca tajjo vāyāmo siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, maṇi na siyā, ātapo na siyā, gomayaṁ na siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, maṇi siyā, ātapo siyā, gomayaṁ siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti.
“Yathā, mahārāja, maṇi na siyā, ātapo na siyā, gomayaṁ na siyā, jāyeyya so aggī”ti?
“Yato ca kho, mahārāja, maṇi siyā, ātapo siyā, gomayaṁ siyā, jāyeyya so aggī”ti?
“Āma, bhante, jāyeyyā”ti.
“Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, maṇi na siyā, ātapo na siyā, gomayaṁ na siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, maṇi siyā, ātapo siyā, gomayaṁ siyā, jāyeyya so aggī”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, ādāso na siyā, ābhā na siyā, mukhaṁ na siyā, jāyeyya attā”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, ādāso siyā, ābhā siyā, mukhaṁ siyā, jāyeyya attā”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti.
“Yathā, mahārāja, ādāso na siyā, ābhā na siyā, mukhaṁ na siyā, jāyeyya attā”ti?
“Yato ca kho, mahārāja, ādāso siyā, ābhā siyā, mukhaṁ siyā, jāyeyya attā”ti?
“Āma, bhante, jāyeyyā”ti.
“Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Bhiyyo opammaṁ karohī”ti. “Yathā, mahārāja, ādāso na siyā, ābhā na siyā, mukhaṁ na siyā, jāyeyya attā”ti? “Na hi, bhante”ti. “Yato ca kho, mahārāja, ādāso siyā, ābhā siyā, mukhaṁ siyā, jāyeyya attā”ti? “Āma, bhante, jāyeyyā”ti. “Evameva kho, mahārāja, natthi keci saṅkhārā, ye abhavantā jāyanti, bhavantāyeva kho saṅkhārā jāyantī”ti.
“Kallosi, bhante nāgasenā”ti.
“Kallosi, bhante nāgasenā”ti.
“Kallosi, bhante nāgasenā”ti.
Bhavantasaṅkhārajāyamānapañho pañcamo. *Bhavantasaṅkhārajāyamānapañho → bhavantānaṁ saṅkhārānaṁ jāyanapañho (maku)
Bhavantasaṅkhārajāyamānapañho pañcamo. *Bhavantasaṅkhārajāyamānapañho → bhavantānaṁ saṅkhārānaṁ jāyanapañho (maku)
Bhavantasaṅkhārajāyamānapañho pañcamo. *Bhavantasaṅkhārajāyamānapañho → bhavantānaṁ saṅkhārānaṁ jāyanapañho (maku)