PTS cs 17 ‘Venerable Nāgasena, is the consequence the same to him who does good and to him who does evil, or is there any difference in the two cases?’
‘There is a difference, O king, between good and evil. Good works have a happy result, and lead to Sagga, and evil works have an unhappy result, and lead to Niraya.’ PTS vp En 284
‘But, venerable Nāgasena, your people say that Devadatta was altogether wicked, full of wicked dispositions, and that the Bodisat was altogether pure, full of pure dispositions. And yet Devadatta, through successive existences, was not only quite equal to the Bodisat, but even sometimes superior to him, both in reputation and in the number of his adherents.
PTS cs 18 ‘Thus, Nāgasena, when Devadatta became the Purohita (family Brāhman, royal chaplain) of Brahmadatta, the king, in the city of Benares, then the Bodisat was a wretched Kaṇḍāla (outcast) who knew by heart a magic spell. And by repeating his spell he produced mango fruits out of season. This PTS vp En 285 is one case in which the Bodisat was inferior to Devadatta in birth, PTS vp Pali 201 inferior to him in reputation.’
PTS cs 19 ‘And again, when Devadatta became a king, a mighty monarch of the earth, living in the enjoyment of all the pleasures of sense, then the Bodisat was an elephant, decked with all manner of ornaments that the king might make use of them. And the king, being put out of temper at the sight of his graceful and pleasant style of pace and motion, said to the elephant trainer with the hope of bringing about the death of the elephant: “Trainer, this elephant has not been properly trained, make him perform the trick called ‘Sky walking.’” In that case too the Bodisat was inferior to Devadatta—was a mere foolish animal.’
PTS cs 20 ‘And again, when Devadatta became a man who gained his living by winnowing grain, then PTS vp En 286 The Bodisat was a monkey called “the broad earth.” Here again we have the difference between an animal and a man, and the Bodisat was inferior in birth to Devadatta.’
PTS cs 21 ‘And again, when Devadatta became a man, by name Soṇuttara, a Nesāda (one of an outcast tribe of aborigines, who lived by hunting), and was of great strength and bodily power, like an elephant, then the Bodisat was the king of elephants under the name of the “Six-tusked.” And in that birth, the hunter slew the elephant. In that case too Devadatta was the superior.’
PTS cs 22 ‘And again, when Devadatta became a man, a wanderer in the woods, without a home, then the Bodisat was a bird, a partridge who knew the Vedic hymns. And in that birth too the woodman killed the bird. So in that case also Devadatta was the superior by birth.’
PTS cs 23 ‘And again, when Devadatta became the king of Benares, by name Kalābu, then the Bodisat was an ascetic who preached kindness to animals. And the king (who was fond of sport), enraged with the ascetic, had his hands and feet cut off like so many bambū sprouts. In that birth, too, Devadatta PTS vp En 287 was the superior, both in birth and in reputation among men.’
PTS cs 24 ‘And again, when Devadatta became a man, a woodman, then the Bodisat was Nandiya the monkey king. And in that birth too the man killed the monkey, and his mother besides, and his younger brother. So in that case also it was Devadatta who was the superior in birth.’
PTS cs 25 ‘And again, when Devadatta became a man, a naked ascetic, by name Kārambhiya, then the Bodisat was a snake king called “the Yellow one.” So in that case too it was Devadatta PTS vp Pali 202 who was the superior in birth.’
PTS cs 26 ‘And again, when Devadatta became a man, a crafty ascetic with long matted hair, then the Bodisat was a famous pig, by name “the Carpenter.” So in that case too it was Devadatta who was the superior in birth.’
PTS cs 27 ‘And again, when Devadatta became a king among the cetas, by name Sura Paricara, who had the power of travelling through the air at a level above men’s heads, then the Bodisat was a Brahman PTS vp En 288 named Kapila. So in that case too it was Devadatta who was the superior in birth and in reputation.’
PTS cs 28 ‘And again, when Devadatta became a man, by name Sāma, then the Bodisat was a king among the deer, by name Ruru. So in that case too it was Devadatta who was the superior in birth.’
PTS cs 29 ‘And again, when Devadatta became a man, a hunter wandering in the woods, then the Bodisat was a male elephant, and that hunter seven times broke off and took away the teeth of the elephant. So in that case too it was Devadatta who was the superior in respect of the class of beings into which he was born.’
PTS cs 30 ‘And again, when Devadatta became a jackal who wanted to conquer the world, and brought the kings of all the countries in India under his control, then the Bodisat was a wise man, by name Vidhura. So in that case too it was Devadatta who was the superior in glory.’
PTS cs 31 ‘And again, when Devadatta became the PTS vp En 289 elephant who destroyed the young of the Chinese partridge, then the Bodisat was also an elephant, the leader of his herd. So in that case they were both on a par.’
PTS cs 32 ‘And again, when Devadatta became a, yakkha, by name Unrighteous, then the Bodisat too was a yakkha, by name Righteous. So in that case too they were both on a par.’
PTS cs 33 ‘And again, when Devadatta became a sailor, the chief of five hundred families, then the Bodisat too was a sailor, the chief of five hundred families. So in that case too they were both on a par.’
PTS cs 34 ‘And again, when Devadatta became a caravan leader, the lord of five hundred waggons, then the Bodisat too was a caravan leader, the lord of five hundred waggons. So in that case too they were both on a par.’
PTS cs 35 PTS vp Pali 203 ‘And again, when Devadatta became a king of deer, by name Sākha, then the Bodisat was a king of deer, by name Nigrodha. So in that case too they were both on a par.’
PTS cs 36 ‘And again, when Devadatta became a commander-in-chief by name Sākha, then the Bodisat PTS vp En 290 was a king, by name Nigrodha. So in that case too they were both on a par.’
PTS cs 37 ‘And again, when Devadatta became a brahman, by name Khaṇḍahāla, then the Bodisat was a prince, by name canda. So in that case that Khaṇḍahāla was the superior.’
PTS cs 38 ‘And again, when Devadatta became a king, by name Brahmadatta, then the Bodisat was his son, the prince called Mahā Paduma. In that case the king had his son cast down seven times, from the precipice from which robbers were thrown down. And inasmuch as fathers are superior to and above their sons, in that case too it was Devadatta was the superior.’
PTS cs 39 ‘And again, when Devadatta became a king, by name Mahā Patāpa, then the Bodisat was his son, Prince Dhamma-pāla; and that king had the hands and feet and head of his son cut off. So in that case too Devadatta was the superior.’
PTS cs 40 ‘And now again, in this life, they were in the Sākya clan, and the Bodisat became a Buddha, all wise, the leader of the world, and Devadatta having left the world to join the Order founded by Him who is above the god of gods, and having attained to the powers of Iddhi, was filled with lust to become himself the Buddha. Come now, most venerable Nāgasena! Is not all that I have said true, and just, and accurate?’ PTS vp En 291
PTS cs 41 ‘All the many things which you, great king, have now propounded, are so, and not otherwise.’
‘Then, Nāgasena, unless black and white are the same in kind, it follows that good and evil bear equal fruit.’
‘Nay, not so, great king! Good and evil have not the same result. Devadatta was opposed by everybody. No one was hostile to the Bodisat. And the hostility which Devadatta felt towards the Bodisat, that came to maturity and bore fruit in each successive birth. And so also as Devadatta, when he was established in lordship over the world, PTS vp Pali 204 was a protection to the poor, put up bridges and courts of justice and rest-houses for the people, and gave gifts according to his bent to Samanas and Brahmans, to the poor and needy and the wayfarers, it was by the result of that conduct that, from existence to existence, he came into the enjoyment of so much prosperity. For of whom, O king, can it be said that without generosity and self-restraint, without self-control and the observance of the Uposatha, he can reach prosperity?
‘And when, O king, you say that Devadatta and the Bodisat accompanied one another in the passage from birth to birth, that meeting together of theirs took place not, only at the end of a hundred, or a thousand, or a hundred thousand births, but was in fact constantly and frequently taking place through an immeasurable period of time. For you should regard that matter in the light of the comparison drawn by the Blessed One between the case of the PTS vp En 292 purblind tortoise and the attainment of the condition of a human being. And it was not only with Devadatta that such union took place. Sāriputta the Elder also, O king, was through thousands of births the father, or the grandfather, or the uncle, or the brother, or the son, or the nephew, or the friend of the Bodisat; and the Bodisat was the father, or the grandfather, or the uncle, or the brother, or the son, or the nephew, or the friend of Sāriputta the Elder.
‘All beings in fact, O king, who, in various forms as creatures, are carried down the stream of transmigration, meet, as they are whirled along in it, both with pleasant companions and with disagreeable ones-just as water whirled along in a stream meets with pure and impure substances, with the beautiful and with the ugly.
‘And when, O king, Devadatta as the god, had been himself Unrighteous, and had led others into unrighteousness of life, he was burnt in purgatory for an immeasurable period of time. PTS vp Pali 205 But the Bodisat, who, as the god, had been himself Righteous, and had led others into righteousness of life, lived in all the bliss of heaven for a like immeasurable period of time. And whilst in this life, Devadatta, who had plotted injury against the Buddha, and had created a schism in the Order, was swallowed up by the earth, the Tathāgata, PTS vp En 293 knowing all that can be known, arrived at the insight of Buddhahood, and was completely set free (from the necessity of becoming) by the destruction of all that leads to re-existence.’
‘Very good, Nāgasena! That is so, and I accept it as you say.’
Here ends the dilemma as to Devadatta’s superiority to the Bodisat in previous births.
7 Kusalākusalasamavisamapañha
7 Kusalākusalasamavisamapañha
7 Kusalākusalasamavisamapañha
“Bhante nāgasena kusalakārissapi akusalakārissapi vipāko samasamo, udāhu koci viseso atthī”ti? “Atthi, mahārāja, kusalassa ca akusalassa ca viseso, kusalaṁ, mahārāja, sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ, akusalaṁ dukkhavipākaṁ nirayasaṁvattanikan”ti.
“Bhante nāgasena kusalakārissapi akusalakārissapi vipāko samasamo, udāhu koci viseso atthī”ti?
“Atthi, mahārāja, kusalassa ca akusalassa ca viseso, kusalaṁ, mahārāja, sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ, akusalaṁ dukkhavipākaṁ nirayasaṁvattanikan”ti.
“Bhante nāgasena kusalakārissapi akusalakārissapi vipāko samasamo, udāhu koci viseso atthī”ti? “Atthi, mahārāja, kusalassa ca akusalassa ca viseso, kusalaṁ, mahārāja, sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ, akusalaṁ dukkhavipākaṁ nirayasaṁvattanikan”ti.
“Bhante nāgasena, tumhe bhaṇatha—‘devadatto ekantakaṇho, ekantakaṇhehi dhammehi samannāgato, bodhisatto ekantasukko, ekantasukkehi dhammehi samannāgato’ti. Puna ca devadatto bhave bhave yasena ca pakkhena ca bodhisattena samasamo hoti, kadāci adhikataro vā. Yadā devadatto nagare bārāṇasiyaṁ brahmadattassa rañño purohitaputto ahosi, tadā bodhisatto chavakacaṇḍālo ahosi vijjādharo, vijjaṁ parijappitvā akāle ambaphalāni nibbattesi, ettha tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno yasena ca nihīno.
“Bhante nāgasena, tumhe bhaṇatha—
‘devadatto ekantakaṇho, ekantakaṇhehi dhammehi samannāgato, bodhisatto ekantasukko, ekantasukkehi dhammehi samannāgato’ti.
Puna ca devadatto bhave bhave yasena ca pakkhena ca bodhisattena samasamo hoti, kadāci adhikataro vā.
Yadā devadatto nagare bārāṇasiyaṁ brahmadattassa rañño purohitaputto ahosi, tadā bodhisatto chavakacaṇḍālo ahosi vijjādharo, vijjaṁ parijappitvā akāle ambaphalāni nibbattesi, ettha tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno yasena ca nihīno.
“Bhante nāgasena, tumhe bhaṇatha—‘devadatto ekantakaṇho, ekantakaṇhehi dhammehi samannāgato, bodhisatto ekantasukko, ekantasukkehi dhammehi samannāgato’ti. Puna ca devadatto bhave bhave yasena ca pakkhena ca bodhisattena samasamo hoti, kadāci adhikataro vā. Yadā devadatto nagare bārāṇasiyaṁ brahmadattassa rañño purohitaputto ahosi, tadā bodhisatto chavakacaṇḍālo ahosi vijjādharo, vijjaṁ parijappitvā akāle ambaphalāni nibbattesi, ettha tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno yasena ca nihīno.
Puna caparaṁ yadā devadatto rājā ahosi mahā mahīpati sabbakāmasamaṅgī, tadā bodhisatto tassūpabhogo ahosi hatthināgo sabbalakkhaṇasampanno, tassa cārugativilāsaṁ asahamāno rājā vadhamicchanto hatthācariyaṁ evamavoca ‘asikkhito te, ācariya, hatthināgo, tassa ākāsagamanaṁ nāma kāraṇaṁ karohī’ti, tatthapi tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno lāmako tiracchānagato.
Puna caparaṁ yadā devadatto rājā ahosi mahā mahīpati sabbakāmasamaṅgī, tadā bodhisatto tassūpabhogo ahosi hatthināgo sabbalakkhaṇasampanno, tassa cārugativilāsaṁ asahamāno rājā vadhamicchanto hatthācariyaṁ evamavoca ‘asikkhito te, ācariya, hatthināgo, tassa ākāsagamanaṁ nāma kāraṇaṁ karohī’ti, tatthapi tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno lāmako tiracchānagato.
Puna caparaṁ yadā devadatto rājā ahosi mahā mahīpati sabbakāmasamaṅgī, tadā bodhisatto tassūpabhogo ahosi hatthināgo sabbalakkhaṇasampanno, tassa cārugativilāsaṁ asahamāno rājā vadhamicchanto hatthācariyaṁ evamavoca ‘asikkhito te, ācariya, hatthināgo, tassa ākāsagamanaṁ nāma kāraṇaṁ karohī’ti, tatthapi tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno lāmako tiracchānagato.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi pavane naṭṭhāyiko, tadā bodhisatto mahāpathavī nāma makkaṭo ahosi, etthapi tāva dissati viseso manussassa ca tiracchānagatassa ca, tatthapi tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi pavane naṭṭhāyiko, tadā bodhisatto mahāpathavī nāma makkaṭo ahosi, etthapi tāva dissati viseso manussassa ca tiracchānagatassa ca, tatthapi tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi pavane naṭṭhāyiko, tadā bodhisatto mahāpathavī nāma makkaṭo ahosi, etthapi tāva dissati viseso manussassa ca tiracchānagatassa ca, tatthapi tāva bodhisatto devadattato jātiyā nihīno.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi soṇuttaro nāma nesādo balavā balavataro nāgabalo, tadā bodhisatto chaddanto nāma nāgarājā ahosi, tadā so luddako taṁ hatthināgaṁ ghātesi, tatthapi tāva devadattova adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi soṇuttaro nāma nesādo balavā balavataro nāgabalo, tadā bodhisatto chaddanto nāma nāgarājā ahosi, tadā so luddako taṁ hatthināgaṁ ghātesi, tatthapi tāva devadattova adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi soṇuttaro nāma nesādo balavā balavataro nāgabalo, tadā bodhisatto chaddanto nāma nāgarājā ahosi, tadā so luddako taṁ hatthināgaṁ ghātesi, tatthapi tāva devadattova adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi vanacarako aniketavāsī, tadā bodhisatto sakuṇo ahosi tittiro mantajjhāyī, tadāpi so vanacarako taṁ sakuṇaṁ ghātesi, tatthapi tāva devadattova jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi vanacarako aniketavāsī, tadā bodhisatto sakuṇo ahosi tittiro mantajjhāyī, tadāpi so vanacarako taṁ sakuṇaṁ ghātesi, tatthapi tāva devadattova jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi vanacarako aniketavāsī, tadā bodhisatto sakuṇo ahosi tittiro mantajjhāyī, tadāpi so vanacarako taṁ sakuṇaṁ ghātesi, tatthapi tāva devadattova jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto (…) kalābu nāma kāsirājā ahosi, tadā bodhisatto tāpaso ahosi khantivādī, tadā so rājā tassa tāpasassa kuddho hatthapāde vaṁsakaḷīre viya chedāpesi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā ca yasena ca. *(…) → (dummatinagare) (maku) | kāsirājā → kāsikarājā (mr)
Puna caparaṁ yadā devadatto (…) kalābu nāma kāsirājā ahosi, tadā bodhisatto tāpaso ahosi khantivādī, tadā so rājā tassa tāpasassa kuddho hatthapāde vaṁsakaḷīre viya chedāpesi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā ca yasena ca. *(…) → (dummatinagare) (maku) | kāsirājā → kāsikarājā (mr)
Puna caparaṁ yadā devadatto (…) kalābu nāma kāsirājā ahosi, tadā bodhisatto tāpaso ahosi khantivādī, tadā so rājā tassa tāpasassa kuddho hatthapāde vaṁsakaḷīre viya chedāpesi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā ca yasena ca. *(…) → (dummatinagare) (maku) | kāsirājā → kāsikarājā (mr)
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi vanacaro, tadā bodhisatto nandiyo nāma vānarindo ahosi, tadāpi so vanacaro taṁ vānarindaṁ ghātesi saddhiṁ mātarā kaniṭṭhabhātikena ca, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi vanacaro, tadā bodhisatto nandiyo nāma vānarindo ahosi, tadāpi so vanacaro taṁ vānarindaṁ ghātesi saddhiṁ mātarā kaniṭṭhabhātikena ca, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi vanacaro, tadā bodhisatto nandiyo nāma vānarindo ahosi, tadāpi so vanacaro taṁ vānarindaṁ ghātesi saddhiṁ mātarā kaniṭṭhabhātikena ca, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi acelako kārambhiyo nāma, tadā bodhisatto paṇḍarako nāma nāgarājā ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi acelako kārambhiyo nāma, tadā bodhisatto paṇḍarako nāma nāgarājā ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi acelako kārambhiyo nāma, tadā bodhisatto paṇḍarako nāma nāgarājā ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi pavane jaṭilako, tadā bodhisatto tacchako nāma mahāsūkaro ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi pavane jaṭilako, tadā bodhisatto tacchako nāma mahāsūkaro ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi pavane jaṭilako, tadā bodhisatto tacchako nāma mahāsūkaro ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto cetīsu sūraparicaro nāma rājā ahosi upari purisamatte gagane vehāsaṅgamo, tadā bodhisatto kapilo nāma brāhmaṇo ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā ca yasena ca.
Puna caparaṁ yadā devadatto cetīsu sūraparicaro nāma rājā ahosi upari purisamatte gagane vehāsaṅgamo, tadā bodhisatto kapilo nāma brāhmaṇo ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā ca yasena ca.
Puna caparaṁ yadā devadatto cetīsu sūraparicaro nāma rājā ahosi upari purisamatte gagane vehāsaṅgamo, tadā bodhisatto kapilo nāma brāhmaṇo ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro jātiyā ca yasena ca.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi sāmo nāma, tadā bodhisatto ruru nāma migarājā ahosi, tatthapi tāva devadatto yeva jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi sāmo nāma, tadā bodhisatto ruru nāma migarājā ahosi, tatthapi tāva devadatto yeva jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi sāmo nāma, tadā bodhisatto ruru nāma migarājā ahosi, tatthapi tāva devadatto yeva jātiyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi luddako pavanacaro, tadā bodhisatto hatthināgo ahosi, so luddako tassa hatthināgassa sattakkhattuṁ dante chinditvā hari, tatthapi tāva devadatto yeva yoniyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi luddako pavanacaro, tadā bodhisatto hatthināgo ahosi, so luddako tassa hatthināgassa sattakkhattuṁ dante chinditvā hari, tatthapi tāva devadatto yeva yoniyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto manusso ahosi luddako pavanacaro, tadā bodhisatto hatthināgo ahosi, so luddako tassa hatthināgassa sattakkhattuṁ dante chinditvā hari, tatthapi tāva devadatto yeva yoniyā adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto siṅgālo ahosi khattiyadhammo, so yāvatā jambudīpe padesarājāno te sabbe anuyutte akāsi, tadā bodhisatto vidhuro nāma paṇḍito ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva yasena adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto siṅgālo ahosi khattiyadhammo, so yāvatā jambudīpe padesarājāno te sabbe anuyutte akāsi, tadā bodhisatto vidhuro nāma paṇḍito ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva yasena adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto siṅgālo ahosi khattiyadhammo, so yāvatā jambudīpe padesarājāno te sabbe anuyutte akāsi, tadā bodhisatto vidhuro nāma paṇḍito ahosi, tatthapi tāva devadattoyeva yasena adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto hatthināgo hutvā laṭukikāya sakuṇikāya puttake ghātesi, tadā bodhisattopi hatthināgo ahosi yūthapati, tattha tāva ubhopi te samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto hatthināgo hutvā laṭukikāya sakuṇikāya puttake ghātesi, tadā bodhisattopi hatthināgo ahosi yūthapati, tattha tāva ubhopi te samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto hatthināgo hutvā laṭukikāya sakuṇikāya puttake ghātesi, tadā bodhisattopi hatthināgo ahosi yūthapati, tattha tāva ubhopi te samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto yakkho ahosi adhammo nāma, tadā bodhisattopi yakkho ahosi dhammo nāma, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto yakkho ahosi adhammo nāma, tadā bodhisattopi yakkho ahosi dhammo nāma, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto yakkho ahosi adhammo nāma, tadā bodhisattopi yakkho ahosi dhammo nāma, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto nāviko ahosi pañcannaṁ kulasatānaṁ issaro, tadā bodhisattopi nāviko ahosi pañcannaṁ kulasatānaṁ issaro, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto nāviko ahosi pañcannaṁ kulasatānaṁ issaro, tadā bodhisattopi nāviko ahosi pañcannaṁ kulasatānaṁ issaro, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto nāviko ahosi pañcannaṁ kulasatānaṁ issaro, tadā bodhisattopi nāviko ahosi pañcannaṁ kulasatānaṁ issaro, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto satthavāho ahosi pañcannaṁ sakaṭasatānaṁ issaro, tadā bodhisattopi satthavāho ahosi pañcannaṁ sakaṭasatānaṁ issaro, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto satthavāho ahosi pañcannaṁ sakaṭasatānaṁ issaro, tadā bodhisattopi satthavāho ahosi pañcannaṁ sakaṭasatānaṁ issaro, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto satthavāho ahosi pañcannaṁ sakaṭasatānaṁ issaro, tadā bodhisattopi satthavāho ahosi pañcannaṁ sakaṭasatānaṁ issaro, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto sākho nāma migarājā ahosi, tadā bodhisattopi nigrodho nāma migarājā ahosi, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto sākho nāma migarājā ahosi, tadā bodhisattopi nigrodho nāma migarājā ahosi, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto sākho nāma migarājā ahosi, tadā bodhisattopi nigrodho nāma migarājā ahosi, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto sākho nāma senāpati ahosi, tadā bodhisattopi nigrodho nāma rājā ahosi, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto sākho nāma senāpati ahosi, tadā bodhisattopi nigrodho nāma rājā ahosi, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto sākho nāma senāpati ahosi, tadā bodhisattopi nigrodho nāma rājā ahosi, tatthapi tāva ubhopi samasamā ahesuṁ.
Puna caparaṁ yadā devadatto khaṇḍahālo nāma brāhmaṇo ahosi, tadā bodhisatto cando nāma rājakumāro ahosi, tadā so khaṇḍahāloyeva adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto khaṇḍahālo nāma brāhmaṇo ahosi, tadā bodhisatto cando nāma rājakumāro ahosi, tadā so khaṇḍahāloyeva adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto khaṇḍahālo nāma brāhmaṇo ahosi, tadā bodhisatto cando nāma rājakumāro ahosi, tadā so khaṇḍahāloyeva adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto brahmadatto nāma rājā ahosi, tadā bodhisatto tassa putto mahāpadumo nāma kumāro ahosi, tadā so rājā sakaputtaṁ corapapāte khipāpesi, yato kutoci pitāva puttānaṁ adhikataro hoti visiṭṭhoti, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto brahmadatto nāma rājā ahosi, tadā bodhisatto tassa putto mahāpadumo nāma kumāro ahosi, tadā so rājā sakaputtaṁ corapapāte khipāpesi, yato kutoci pitāva puttānaṁ adhikataro hoti visiṭṭhoti, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto brahmadatto nāma rājā ahosi, tadā bodhisatto tassa putto mahāpadumo nāma kumāro ahosi, tadā so rājā sakaputtaṁ corapapāte khipāpesi, yato kutoci pitāva puttānaṁ adhikataro hoti visiṭṭhoti, tatthapi tāva devadattoyeva adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto mahāpatāpo nāma rājā ahosi, tadā bodhisatto tassa putto dhammapālo nāma kumāro ahosi, tadā so rājā sakaputtassa hatthapāde sīsañca chedāpesi, tatthapi tāva devadattoyeva uttaro adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto mahāpatāpo nāma rājā ahosi, tadā bodhisatto tassa putto dhammapālo nāma kumāro ahosi, tadā so rājā sakaputtassa hatthapāde sīsañca chedāpesi, tatthapi tāva devadattoyeva uttaro adhikataro.
Puna caparaṁ yadā devadatto mahāpatāpo nāma rājā ahosi, tadā bodhisatto tassa putto dhammapālo nāma kumāro ahosi, tadā so rājā sakaputtassa hatthapāde sīsañca chedāpesi, tatthapi tāva devadattoyeva uttaro adhikataro.
Ajjetarahi ubhopi sakyakule jāyiṁsu. Bodhisatto buddho ahosi sabbaññū lokanāyako, devadatto tassa devātidevassa sāsane pabbajitvā iddhiṁ nibbattetvā buddhālayaṁ akāsi. Kiṁ nu kho, bhante nāgasena, yaṁ mayā bhaṇitaṁ, taṁ sabbaṁ tathaṁ udāhu vitathan”ti?
Ajjetarahi ubhopi sakyakule jāyiṁsu.
Bodhisatto buddho ahosi sabbaññū lokanāyako, devadatto tassa devātidevassa sāsane pabbajitvā iddhiṁ nibbattetvā buddhālayaṁ akāsi.
Kiṁ nu kho, bhante nāgasena, yaṁ mayā bhaṇitaṁ, taṁ sabbaṁ tathaṁ udāhu vitathan”ti?
Ajjetarahi ubhopi sakyakule jāyiṁsu. Bodhisatto buddho ahosi sabbaññū lokanāyako, devadatto tassa devātidevassa sāsane pabbajitvā iddhiṁ nibbattetvā buddhālayaṁ akāsi. Kiṁ nu kho, bhante nāgasena, yaṁ mayā bhaṇitaṁ, taṁ sabbaṁ tathaṁ udāhu vitathan”ti?
“Yaṁ tvaṁ, mahārāja, bahuvidhaṁ kāraṇaṁ osāresi, sabbaṁ taṁ tatheva, no aññathā”ti. “Yadi, bhante nāgasena, kaṇhopi sukkopi samasamagatikā honti, tena hi kusalampi akusalampi samasamavipākaṁ hotī”ti? “Na hi, mahārāja, kusalampi akusalampi samasamavipākaṁ hoti, na hi, mahārāja, devadatto sabbajanehi paṭiviruddho, bodhisatteneva paṭiviruddho. Yo tassa bodhisattena paṭiviruddho, so tasmiṁ tasmiṁyeva bhave paccati phalaṁ deti. Devadattopi, mahārāja, issariye ṭhito janapadesu ārakkhaṁ deti, setuṁ sabhaṁ puññasālaṁ kāreti, samaṇabrāhmaṇānaṁ kapaṇaddhikavaṇibbakānaṁ nāthānāthānaṁ yathāpaṇihitaṁ dānaṁ deti. Tassa so vipākena bhave bhave sampattiyo paṭilabhati. Kassetaṁ, mahārāja, sakkā vattuṁ vinā dānena damena saṁyamena uposathakammena sampattiṁ anubhavissatīti?
“Yaṁ tvaṁ, mahārāja, bahuvidhaṁ kāraṇaṁ osāresi, sabbaṁ taṁ tatheva, no aññathā”ti.
“Yadi, bhante nāgasena, kaṇhopi sukkopi samasamagatikā honti, tena hi kusalampi akusalampi samasamavipākaṁ hotī”ti?
“Na hi, mahārāja, kusalampi akusalampi samasamavipākaṁ hoti, na hi, mahārāja, devadatto sabbajanehi paṭiviruddho, bodhisatteneva paṭiviruddho.
Yo tassa bodhisattena paṭiviruddho, so tasmiṁ tasmiṁyeva bhave paccati phalaṁ deti.
Devadattopi, mahārāja, issariye ṭhito janapadesu ārakkhaṁ deti, setuṁ sabhaṁ puññasālaṁ kāreti, samaṇabrāhmaṇānaṁ kapaṇaddhikavaṇibbakānaṁ nāthānāthānaṁ yathāpaṇihitaṁ dānaṁ deti.
Tassa so vipākena bhave bhave sampattiyo paṭilabhati.
Kassetaṁ, mahārāja, sakkā vattuṁ vinā dānena damena saṁyamena uposathakammena sampattiṁ anubhavissatīti?
“Yaṁ tvaṁ, mahārāja, bahuvidhaṁ kāraṇaṁ osāresi, sabbaṁ taṁ tatheva, no aññathā”ti. “Yadi, bhante nāgasena, kaṇhopi sukkopi samasamagatikā honti, tena hi kusalampi akusalampi samasamavipākaṁ hotī”ti? “Na hi, mahārāja, kusalampi akusalampi samasamavipākaṁ hoti, na hi, mahārāja, devadatto sabbajanehi paṭiviruddho, bodhisatteneva paṭiviruddho. Yo tassa bodhisattena paṭiviruddho, so tasmiṁ tasmiṁyeva bhave paccati phalaṁ deti. Devadattopi, mahārāja, issariye ṭhito janapadesu ārakkhaṁ deti, setuṁ sabhaṁ puññasālaṁ kāreti, samaṇabrāhmaṇānaṁ kapaṇaddhikavaṇibbakānaṁ nāthānāthānaṁ yathāpaṇihitaṁ dānaṁ deti. Tassa so vipākena bhave bhave sampattiyo paṭilabhati. Kassetaṁ, mahārāja, sakkā vattuṁ vinā dānena damena saṁyamena uposathakammena sampattiṁ anubhavissatīti?
Yaṁ pana tvaṁ, mahārāja, evaṁ vadesi ‘devadatto ca bodhisatto ca ekato anuparivattantī’ti, so na jātisatassa accayena samāgamo ahosi, na jātisahassassa accayena, na jātisatasahassassa accayena, kadāci karahaci bahūnaṁ ahorattānaṁ accayena samāgamo ahosi. Yaṁ panetaṁ, mahārāja, bhagavatā kāṇakacchapopamaṁ upadassitaṁ manussattappaṭilābhāya, tathūpamaṁ, mahārāja, imesaṁ samāgamaṁ dhārehi.
Yaṁ pana tvaṁ, mahārāja, evaṁ vadesi ‘devadatto ca bodhisatto ca ekato anuparivattantī’ti, so na jātisatassa accayena samāgamo ahosi, na jātisahassassa accayena, na jātisatasahassassa accayena, kadāci karahaci bahūnaṁ ahorattānaṁ accayena samāgamo ahosi.
Yaṁ panetaṁ, mahārāja, bhagavatā kāṇakacchapopamaṁ upadassitaṁ manussattappaṭilābhāya, tathūpamaṁ, mahārāja, imesaṁ samāgamaṁ dhārehi.
Yaṁ pana tvaṁ, mahārāja, evaṁ vadesi ‘devadatto ca bodhisatto ca ekato anuparivattantī’ti, so na jātisatassa accayena samāgamo ahosi, na jātisahassassa accayena, na jātisatasahassassa accayena, kadāci karahaci bahūnaṁ ahorattānaṁ accayena samāgamo ahosi. Yaṁ panetaṁ, mahārāja, bhagavatā kāṇakacchapopamaṁ upadassitaṁ manussattappaṭilābhāya, tathūpamaṁ, mahārāja, imesaṁ samāgamaṁ dhārehi.
Na, mahārāja, bodhisattassa devadatteneva saddhiṁ samāgamo ahosi, theropi, mahārāja, sāriputto anekesu jātisatasahassesu bodhisattassa pitā ahosi, mahāpitā ahosi, cūḷapitā ahosi, bhātā ahosi, putto ahosi, bhāgineyyo ahosi, mitto ahosi.
Na, mahārāja, bodhisattassa devadatteneva saddhiṁ samāgamo ahosi, theropi, mahārāja, sāriputto anekesu jātisatasahassesu bodhisattassa pitā ahosi, mahāpitā ahosi, cūḷapitā ahosi, bhātā ahosi, putto ahosi, bhāgineyyo ahosi, mitto ahosi.
Na, mahārāja, bodhisattassa devadatteneva saddhiṁ samāgamo ahosi, theropi, mahārāja, sāriputto anekesu jātisatasahassesu bodhisattassa pitā ahosi, mahāpitā ahosi, cūḷapitā ahosi, bhātā ahosi, putto ahosi, bhāgineyyo ahosi, mitto ahosi.
Bodhisattopi, mahārāja, anekesu jātisatasahassesu therassa sāriputtassa pitā ahosi, mahāpitā ahosi, cūḷapitā ahosi, bhātā ahosi, putto ahosi, bhāgineyyo ahosi, mitto ahosi, sabbepi, mahārāja, sattanikāyapariyāpannā saṁsārasotamanugatā saṁsārasotena vuyhantā appiyehipi piyehipi samāgacchanti. Yathā, mahārāja, udakaṁ sotena vuyhamānaṁ suciasucikalyāṇapāpakena samāgacchati; evameva kho, mahārāja, sabbepi sattanikāyapariyāpannā saṁsārasotamanugatā saṁsārasotena vuyhantā appiyehipi piyehipi samāgacchanti. Devadatto, mahārāja, yakkho samāno attanā adhammo pare adhamme niyojetvā sattapaññāsavassakoṭiyo saṭṭhi ca vassasatasahassāni mahāniraye pacci, bodhisattopi, mahārāja, yakkho samāno attanā dhammo pare dhamme niyojetvā sattapaññāsavassakoṭiyo saṭṭhi ca vassasatasahassāni sagge modi sabbakāmasamaṅgī, api ca, mahārāja, devadatto imasmiṁ bhave buddhaṁ anāsādanīyamāsādayitvā samaggañca saṅghaṁ bhinditvā pathaviṁ pāvisi, tathāgato bujjhitvā sabbadhamme parinibbuto upadhisaṅkhaye”ti. “Sādhu, bhante nāgasena, evametaṁ tathā sampaṭicchāmī”ti.
Bodhisattopi, mahārāja, anekesu jātisatasahassesu therassa sāriputtassa pitā ahosi, mahāpitā ahosi, cūḷapitā ahosi, bhātā ahosi, putto ahosi, bhāgineyyo ahosi, mitto ahosi, sabbepi, mahārāja, sattanikāyapariyāpannā saṁsārasotamanugatā saṁsārasotena vuyhantā appiyehipi piyehipi samāgacchanti.
Yathā, mahārāja, udakaṁ sotena vuyhamānaṁ suciasucikalyāṇapāpakena samāgacchati;
evameva kho, mahārāja, sabbepi sattanikāyapariyāpannā saṁsārasotamanugatā saṁsārasotena vuyhantā appiyehipi piyehipi samāgacchanti.
Devadatto, mahārāja, yakkho samāno attanā adhammo pare adhamme niyojetvā sattapaññāsavassakoṭiyo saṭṭhi ca vassasatasahassāni mahāniraye pacci, bodhisattopi, mahārāja, yakkho samāno attanā dhammo pare dhamme niyojetvā sattapaññāsavassakoṭiyo saṭṭhi ca vassasatasahassāni sagge modi sabbakāmasamaṅgī, api ca, mahārāja, devadatto imasmiṁ bhave buddhaṁ anāsādanīyamāsādayitvā samaggañca saṅghaṁ bhinditvā pathaviṁ pāvisi, tathāgato bujjhitvā sabbadhamme parinibbuto upadhisaṅkhaye”ti.
“Sādhu, bhante nāgasena, evametaṁ tathā sampaṭicchāmī”ti.
Bodhisattopi, mahārāja, anekesu jātisatasahassesu therassa sāriputtassa pitā ahosi, mahāpitā ahosi, cūḷapitā ahosi, bhātā ahosi, putto ahosi, bhāgineyyo ahosi, mitto ahosi, sabbepi, mahārāja, sattanikāyapariyāpannā saṁsārasotamanugatā saṁsārasotena vuyhantā appiyehipi piyehipi samāgacchanti. Yathā, mahārāja, udakaṁ sotena vuyhamānaṁ suciasucikalyāṇapāpakena samāgacchati; evameva kho, mahārāja, sabbepi sattanikāyapariyāpannā saṁsārasotamanugatā saṁsārasotena vuyhantā appiyehipi piyehipi samāgacchanti. Devadatto, mahārāja, yakkho samāno attanā adhammo pare adhamme niyojetvā sattapaññāsavassakoṭiyo saṭṭhi ca vassasatasahassāni mahāniraye pacci, bodhisattopi, mahārāja, yakkho samāno attanā dhammo pare dhamme niyojetvā sattapaññāsavassakoṭiyo saṭṭhi ca vassasatasahassāni sagge modi sabbakāmasamaṅgī, api ca, mahārāja, devadatto imasmiṁ bhave buddhaṁ anāsādanīyamāsādayitvā samaggañca saṅghaṁ bhinditvā pathaviṁ pāvisi, tathāgato bujjhitvā sabbadhamme parinibbuto upadhisaṅkhaye”ti. “Sādhu, bhante nāgasena, evametaṁ tathā sampaṭicchāmī”ti.
Kusalākusalasamavisamapañho sattamo. *Kusalākusalasamavisamapañho → kusalākusalasamasamapañho (maku)
Kusalākusalasamavisamapañho sattamo. *Kusalākusalasamavisamapañho → kusalākusalasamasamapañho (maku)
Kusalākusalasamavisamapañho sattamo. *Kusalākusalasamavisamapañho → kusalākusalasamasamapañho (maku)