PTS vp En 355 PTS cs 9 ‘Venerable Nāgasena, those three qualities of the tree you say he ought to take, which are they?’
‘Just, O king, as the tree bears fruits and flowers; just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, bear the flowers of emancipation and the fruits of Samaṇaship. This, O king, is the first quality of the tree he ought to have.
PTS cs 10 ‘And again, O king, as the tree casts its shadow over the men who come to it, and stay beneath it; just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, receive with kindness, both as regards their bodily wants and their religious necessities, those that wait upon him, and remain near by him. This, O king, is the second quality of the tree he ought to have.
PTS cs 11 ‘And again, O king, just as the tree makes no kind of distinction in the shadow it affords; PTS vp Pali 410 just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, make no distinctions between all men, but nourish an equal love to those who rob, or hurt, or bear enmity to him, and to those who are like unto himself, This, O king, is the third quality of the tree he ought to have. For it was said, O king, by Sāriputta, the Elder, the Commander of the Faith:
“Devadatta, who tried to murder him;
Aṅgulimāla, highway robber chief;
The elephant set loose to take his life;
And Rāhula, the good, his only son—
The sage is equal-minded to them all.”’
5. Rukkhaṅgapañha
5. Rukkhaṅgapañha
“Bhante nāgasena, ‘rukkhassa tīṇi aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni tīṇi aṅgāni gahetabbānī”ti? “Yathā, mahārāja, rukkho nāma pupphaphaladharo; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena vimuttipupphasāmaññaphaladhārinā bhavitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, rukkhassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
“Bhante nāgasena, ‘rukkhassa tīṇi aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni tīṇi aṅgāni gahetabbānī”ti?
“Yathā, mahārāja, rukkho nāma pupphaphaladharo;
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena vimuttipupphasāmaññaphaladhārinā bhavitabbaṁ.
Idaṁ, mahārāja, rukkhassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
“Bhante nāgasena, ‘rukkhassa tīṇi aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni tīṇi aṅgāni gahetabbānī”ti? “Yathā, mahārāja, rukkho nāma pupphaphaladharo; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena vimuttipupphasāmaññaphaladhārinā bhavitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, rukkhassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Puna caparaṁ, mahārāja, rukkho upagatānamanuppaviṭṭhānaṁ janānaṁ chāyaṁ deti; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena upagatānamanuppaviṭṭhānaṁ puggalānaṁ āmisappaṭisandhārena vā dhammappaṭisanthārena vā paṭisantharitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, rukkhassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Puna caparaṁ, mahārāja, rukkho upagatānamanuppaviṭṭhānaṁ janānaṁ chāyaṁ deti;
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena upagatānamanuppaviṭṭhānaṁ puggalānaṁ āmisappaṭisandhārena vā dhammappaṭisanthārena vā paṭisantharitabbaṁ.
Idaṁ, mahārāja, rukkhassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Puna caparaṁ, mahārāja, rukkho upagatānamanuppaviṭṭhānaṁ janānaṁ chāyaṁ deti; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena upagatānamanuppaviṭṭhānaṁ puggalānaṁ āmisappaṭisandhārena vā dhammappaṭisanthārena vā paṭisantharitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, rukkhassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Puna caparaṁ, mahārāja, rukkho chāyāvemattaṁ na karoti; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena sabbasattesu vemattatā na kātabbā, coravadhakapaccatthikesupi attanipi samasamā mettābhāvanā kātabbā, ‘kinti ime sattā averā abyāpajjā anīghā sukhī attānaṁ parihareyyun’ti. *abyāpajjā → abyāpajjhā (bj, maku, pts-vp-pli1)Idaṁ, mahārāja, rukkhassa tatiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
Puna caparaṁ, mahārāja, rukkho chāyāvemattaṁ na karoti;
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena sabbasattesu vemattatā na kātabbā, coravadhakapaccatthikesupi attanipi samasamā mettābhāvanā kātabbā, ‘kinti ime sattā averā abyāpajjā anīghā sukhī attānaṁ parihareyyun’ti. *abyāpajjā → abyāpajjhā (bj, maku, pts-vp-pli1)
Idaṁ, mahārāja, rukkhassa tatiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
Puna caparaṁ, mahārāja, rukkho chāyāvemattaṁ na karoti; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena sabbasattesu vemattatā na kātabbā, coravadhakapaccatthikesupi attanipi samasamā mettābhāvanā kātabbā, ‘kinti ime sattā averā abyāpajjā anīghā sukhī attānaṁ parihareyyun’ti. *abyāpajjā → abyāpajjhā (bj, maku, pts-vp-pli1)Idaṁ, mahārāja, rukkhassa tatiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
‘Vadhake devadattamhi, core aṅgulimālake; Dhanapāle rāhule ca, sabbattha samako munī’”ti.
sabbattha samako munī’”ti.
‘Vadhake devadattamhi, core aṅgulimālake; Dhanapāle rāhule ca, sabbattha samako munī’”ti.
Rukkhaṅgapañho pañcamo.
Rukkhaṅgapañho pañcamo.