PTS vp En 296 PTS cs 5 ‘Venerable Nāgasena, those two qualities of seed which you say he ought to have, which are they?’
‘Just, O king, as seed, tiny though it be, yet if sown in good soil, and if the god rains aright, will give abundant fruit; just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, so conduct himself aright that the righteousness of his life may give abundantly of the fruits of Samanaship. This, O king, is the first quality of seed which he ought to have.
PTS cs 6 ‘And again, O king, as seed planted in well-weeded soil comes quickly to maturity; just so, O king, will his mind, when well-mastered, and well-purified in solitude, if it be cast by the strenuous Bhikshu, earnest in effort, into the excellent field of self-possession, come quickly to maturity. This, O king, is the second quality of seed which he ought to have. PTS vp Pali 376 For it was said, O king, by Anuruddha, the Elder:
“If seed be sown on a well-weeded field,
Its fruit, abounding, will rejoice the sower.
So the recluse’s heart, in solitude made pure,
Matures full fast in self-possession’s field.”’
3. Bījaṅgapañha
3. Bījaṅgapañha
“Bhante nāgasena, ‘bījassa dve aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni dve aṅgāni gahetabbānī”ti? “Yathā, mahārāja, bījaṁ appakampi samānaṁ bhaddake khette vuttaṁ deve sammā dhāraṁ pavecchante subahūni phalāni anudassati; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena yathā paṭipāditaṁ sīlaṁ kevalaṁ sāmaññaphalamanudassati. Evaṁ sammā paṭipajjitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, bījassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
“Bhante nāgasena, ‘bījassa dve aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni dve aṅgāni gahetabbānī”ti?
“Yathā, mahārāja, bījaṁ appakampi samānaṁ bhaddake khette vuttaṁ deve sammā dhāraṁ pavecchante subahūni phalāni anudassati;
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena yathā paṭipāditaṁ sīlaṁ kevalaṁ sāmaññaphalamanudassati.
Evaṁ sammā paṭipajjitabbaṁ.
Idaṁ, mahārāja, bījassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
“Bhante nāgasena, ‘bījassa dve aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni dve aṅgāni gahetabbānī”ti? “Yathā, mahārāja, bījaṁ appakampi samānaṁ bhaddake khette vuttaṁ deve sammā dhāraṁ pavecchante subahūni phalāni anudassati; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena yathā paṭipāditaṁ sīlaṁ kevalaṁ sāmaññaphalamanudassati. Evaṁ sammā paṭipajjitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, bījassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Puna caparaṁ, mahārāja, bījaṁ suparisodhite khette ropitaṁ khippameva saṁvirūhati; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena mānasaṁ supariggahitaṁ suññāgāre parisodhitaṁ satipaṭṭhānakhettavare khittaṁ khippameva virūhati. Idaṁ, mahārāja, bījassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena anuruddhena—
Puna caparaṁ, mahārāja, bījaṁ suparisodhite khette ropitaṁ khippameva saṁvirūhati;
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena mānasaṁ supariggahitaṁ suññāgāre parisodhitaṁ satipaṭṭhānakhettavare khittaṁ khippameva virūhati.
Idaṁ, mahārāja, bījassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena anuruddhena—
Puna caparaṁ, mahārāja, bījaṁ suparisodhite khette ropitaṁ khippameva saṁvirūhati; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena mānasaṁ supariggahitaṁ suññāgāre parisodhitaṁ satipaṭṭhānakhettavare khittaṁ khippameva virūhati. Idaṁ, mahārāja, bījassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena anuruddhena—
‘Yathāpi khette parisuddhe, *Yathāpi khette → yathā khette (bj)bījañcassa patiṭṭhitaṁ; Vipulaṁ tassa phalaṁ hoti, api toseti kassakaṁ.
‘Yathāpi khette parisuddhe, *Yathāpi khette → yathā khette (bj)
Vipulaṁ tassa phalaṁ hoti,
‘Yathāpi khette parisuddhe, *Yathāpi khette → yathā khette (bj)bījañcassa patiṭṭhitaṁ; Vipulaṁ tassa phalaṁ hoti, api toseti kassakaṁ.
Tatheva yogino cittaṁ, suññāgāre visodhitaṁ; Satipaṭṭhānakhettamhi, khippameva virūhatī’”ti.
Tatheva yogino cittaṁ, suññāgāre visodhitaṁ; Satipaṭṭhānakhettamhi, khippameva virūhatī’”ti.
Bījaṅgapañho tatiyo.
Bījaṅgapañho tatiyo.