PTS cs 16 ‘Venerable Nāgasena, those two qualities of the boar you say he ought to take, which are they?’
‘Just, O king, as the boar, in the sultry and scorching weather of the hot season, resorts to the water; just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, when his heart is distracted and ready to fall, all in a whirl, inflamed by anger, resort to the cool, ambrosial, sweet water of the meditation on love. This, O king, is the first quality of the boar he ought to have.
PTS cs 17 ‘And again, O king, as the boar, resorting to muddy water, digs into the swamp with his snout, and making a trough for himself, lies down therein; just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, put his body away in his mind, and PTS vp En 335 lie down in the midst of contemplation. PTS vp Pali 398 This, O king, is the second quality of the boar he ought to have. For it was said, O king, by Piṇḍola Bhāradvaja, the Elder:
“Alone, with no one near, the man of insight,
Searching into and finding out the nature
Of this body, can lay him down to rest
On the sweet bed of contemplations deep.”’
9. Varāhaṅgapañha
9. Varāhaṅgapañha
“Bhante nāgasena, ‘varāhassa dve aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni dve aṅgāni gahetabbānī”ti? “Yathā, mahārāja, varāho santattakaṭhite gimhasamaye sampatte udakaṁ upagacchati; *santattakaṭhite → santattakaṭhine (bj)evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena dosena citte āluḷitakhalitavibbhantasantatte sītalāmatapaṇītamettābhāvanaṁ upagantabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, varāhassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
“Bhante nāgasena, ‘varāhassa dve aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni dve aṅgāni gahetabbānī”ti?
“Yathā, mahārāja, varāho santattakaṭhite gimhasamaye sampatte udakaṁ upagacchati; *santattakaṭhite → santattakaṭhine (bj)
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena dosena citte āluḷitakhalitavibbhantasantatte sītalāmatapaṇītamettābhāvanaṁ upagantabbaṁ.
Idaṁ, mahārāja, varāhassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
“Bhante nāgasena, ‘varāhassa dve aṅgāni gahetabbānī’ti yaṁ vadesi, katamāni tāni dve aṅgāni gahetabbānī”ti? “Yathā, mahārāja, varāho santattakaṭhite gimhasamaye sampatte udakaṁ upagacchati; *santattakaṭhite → santattakaṭhine (bj)evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena dosena citte āluḷitakhalitavibbhantasantatte sītalāmatapaṇītamettābhāvanaṁ upagantabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, varāhassa paṭhamaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Puna caparaṁ, mahārāja, varāho cikkhallamudakamupagantvā nāsikāya pathaviṁ khaṇitvā doṇiṁ katvā doṇikāya sayati; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena mānase kāyaṁ nikkhipitvā ārammaṇantaragatena sayitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, varāhassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena piṇḍolabhāradvājena—
Puna caparaṁ, mahārāja, varāho cikkhallamudakamupagantvā nāsikāya pathaviṁ khaṇitvā doṇiṁ katvā doṇikāya sayati;
evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena mānase kāyaṁ nikkhipitvā ārammaṇantaragatena sayitabbaṁ.
Idaṁ, mahārāja, varāhassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena piṇḍolabhāradvājena—
Puna caparaṁ, mahārāja, varāho cikkhallamudakamupagantvā nāsikāya pathaviṁ khaṇitvā doṇiṁ katvā doṇikāya sayati; evameva kho, mahārāja, yoginā yogāvacarena mānase kāyaṁ nikkhipitvā ārammaṇantaragatena sayitabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, varāhassa dutiyaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena piṇḍolabhāradvājena—
‘Kāye sabhāvaṁ disvāna, *sabhāvaṁ → kāyassabhāvaṁ (maku); kāyena sabhāvaṁ (mr)vicinitvā vipassako; Ekākiyo adutiyo, seti ārammaṇantare’”ti.
‘Kāye sabhāvaṁ disvāna, *sabhāvaṁ → kāyassabhāvaṁ (maku); kāyena sabhāvaṁ (mr)
‘Kāye sabhāvaṁ disvāna, *sabhāvaṁ → kāyassabhāvaṁ (maku); kāyena sabhāvaṁ (mr)vicinitvā vipassako; Ekākiyo adutiyo, seti ārammaṇantare’”ti.
Varāhaṅgapañho navamo.
Varāhaṅgapañho navamo.