PTS cs 23 ‘Venerable Nāgasena, that one quality of the rock-snake that you say he ought to take, which is it?’
‘Just, O king, as the rock-snake, immense as is its length of body, will go many days with empty belly, and, wretched get no food to fill its stomach, yet in spite of that it will just manage to keep itself alive; just so, O king, should the strenuous Bhikshu, earnest in effort, though he be addicted to obtaining his food by alms, dependent on the gifts that others may give, awaiting offers, abstaining from taking anything himself, and find it difficult to get his belly’s-full, yet should he, if he seek after the highest good, even though he receive not so much as four or five mouthfuls to eat, fill up the void by water. This, O king, is the quality of the rock-snake he ought to have. For it was said, O king, PTS vp Pali 407 by Sāriputta, the Elder, the Commander of the Faith: PTS vp En 350
“Whether it be dry food or wet he eats,
Let him to full repletion never eat.
The good recluse goes forth in emptiness,
And keeps to moderation in his food.
If but four mouthfuls or but five he get,
Let him drink water. For what cares the man
With mind on Arahatship fixed for ease!”’
Here ends the Fifth Chapter.
10. Ajagaraṅgapañha
10. Ajagaraṅgapañha
“Bhante nāgasena, ‘ajagarassa ekaṁ aṅgaṁ gahetabban’ti yaṁ vadesi, katamaṁ taṁ ekaṁ aṅgaṁ gahetabban”ti? “Yathā, mahārāja, ajagaro mahatimahākāyo bahūpi divase ūnūdaro dīnataro kucchipūraṁ āhāraṁ na labhati, aparipuṇṇo yeva yāvadeva sarīrayāpanamattakena yāpeti; evameva kho, mahārāja, yogino yogāvacarassa bhikkhācariyappasutassa parapiṇḍamupagatassa paradinnappāṭikaṅkhissa sayaṅgāhappaṭiviratassa dullabhaṁ udaraparipūraṁ āhāraṁ, api ca atthavasikena kulaputtena cattāro pañca ālope abhuñjitvā avasesaṁ udakena paripūretabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, ajagarassa ekaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
“Bhante nāgasena, ‘ajagarassa ekaṁ aṅgaṁ gahetabban’ti yaṁ vadesi, katamaṁ taṁ ekaṁ aṅgaṁ gahetabban”ti?
“Yathā, mahārāja, ajagaro mahatimahākāyo bahūpi divase ūnūdaro dīnataro kucchipūraṁ āhāraṁ na labhati, aparipuṇṇo yeva yāvadeva sarīrayāpanamattakena yāpeti;
evameva kho, mahārāja, yogino yogāvacarassa bhikkhācariyappasutassa parapiṇḍamupagatassa paradinnappāṭikaṅkhissa sayaṅgāhappaṭiviratassa dullabhaṁ udaraparipūraṁ āhāraṁ, api ca atthavasikena kulaputtena cattāro pañca ālope abhuñjitvā avasesaṁ udakena paripūretabbaṁ.
Idaṁ, mahārāja, ajagarassa ekaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ.
Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
“Bhante nāgasena, ‘ajagarassa ekaṁ aṅgaṁ gahetabban’ti yaṁ vadesi, katamaṁ taṁ ekaṁ aṅgaṁ gahetabban”ti? “Yathā, mahārāja, ajagaro mahatimahākāyo bahūpi divase ūnūdaro dīnataro kucchipūraṁ āhāraṁ na labhati, aparipuṇṇo yeva yāvadeva sarīrayāpanamattakena yāpeti; evameva kho, mahārāja, yogino yogāvacarassa bhikkhācariyappasutassa parapiṇḍamupagatassa paradinnappāṭikaṅkhissa sayaṅgāhappaṭiviratassa dullabhaṁ udaraparipūraṁ āhāraṁ, api ca atthavasikena kulaputtena cattāro pañca ālope abhuñjitvā avasesaṁ udakena paripūretabbaṁ. Idaṁ, mahārāja, ajagarassa ekaṁ aṅgaṁ gahetabbaṁ. Bhāsitampetaṁ, mahārāja, therena sāriputtena dhammasenāpatinā—
‘Allaṁ sukkhaṁ vā bhuñjanto, Na bāḷhaṁ suhito siyā; Ūnūdaro mitāhāro, Sato bhikkhu paribbaje.
‘Allaṁ sukkhaṁ vā bhuñjanto,
‘Allaṁ sukkhaṁ vā bhuñjanto, Na bāḷhaṁ suhito siyā; Ūnūdaro mitāhāro, Sato bhikkhu paribbaje.
Cattāro pañca ālope, abhutvā udakaṁ pive; Alaṁ phāsu vihārāya, pahitattassa bhikkhuno’”ti.
pahitattassa bhikkhuno’”ti.
Cattāro pañca ālope, abhutvā udakaṁ pive; Alaṁ phāsu vihārāya, pahitattassa bhikkhuno’”ti.
Ajagaraṅgapañho dasamo.
Ajagaraṅgapañho dasamo.
Sīhavaggo pañcamo.
Sīhavaggo pañcamo.
Kesarī cakkavāko ca, peṇāhi gharakapotako; Ulūko satapatto ca, vagguli ca jalūpikā; Sappo ajagaro ceva, vaggo tena pavuccatīti.
Kesarī cakkavāko ca, peṇāhi gharakapotako; Ulūko satapatto ca, vagguli ca jalūpikā; Sappo ajagaro ceva, vaggo tena pavuccatīti.