En una ocasión el Bienaventurado estaba morando en la arboleda Jeta, del parque de Anathipindika, cerca de Savatthi. Estando allí, el Bienaventurado se dirigió al Venerable Sariputta de esta manera:
“Sariputta, en ‘Las preguntas de Ajita’ del Parayana se ha dicho :
Y los múltiples aprendices aquí:
Preguntado acerca de su manera de conducirse,
Discretamente, dígamelo, señor’.
“¿Cómo debería ser entendida en detalle esa declaración hecha así en breve?”.
Cuando se dijo eso, el Venerable Sariputta permaneció en silencio. Y por segunda vez… por tercera vez el Bienaventurado se dirigió al Venerable Sariputta de esta manera: “Sariputta, en ‘Las preguntas de Ajita’ del Parayana se ha dicho…”. Y por segunda vez… por tercera vez cuando se dijo eso, el Venerable Sariputta permaneció en silencio.
“Sariputta, ¿ves: ‘Esto ha llegado a ser’? ¿Ves: ‘Esto ha llegado a ser’, Sariputta?”.
“Venerable señorbhanteEn los textos pali, se usa como vocativo para dirigirse al Buddha o a un monje budista. En el uso moderno a menudo se emplea también como título.Ver en el glosario, uno ve tal como eso realmente es con la correcta sabiduríavijjāConocimiento claro; conciencia genuina; ciencia (específicamente, los poderes cognitivos desarrollados a través de la práctica de la inmersión y la sabiduría).Ver en el glosario: ‘esto ha llegado a ser’. Habiendo visto tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Esto ha llegado a ser’, uno está practicando con el propósito de [hacer surgir] la repugnancia, hacia lo que ha llegado a ser, para su desaparición y cese. Uno ve tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Este surgimiento ocurre con aquello como nutrimento’. Habiendo visto tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Este surgimiento ocurre con aquello como nutrimento’, uno está practicando con el propósito de [hacer surgir] la repugnancia, hacia su surgimiento a través del nutrimento, para su desaparición y cese. Uno ve tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Con el cese de aquel nutrimento lo que ha llegado a ser está sujeto al cese’. Habiendo visto tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Con el cese de aquel nutrimento lo que ha llegado a ser está sujeto al cese’, uno está practicando con el propósito de [hacer surgir] la repugnancia, hacia lo que está sujeto al cese, para su desaparición y el cese. Es de esta manera que uno es un aprendiz.
“Ahora bien, venerable señor, ¿cómo uno comprendió el DhammaDhamma1. Fenómeno; cualquier cosa que ocurre y es cognoscible. 2. Fenómeno mental, «pensamiento». 3. Principio, especialmente los principios de causalidad. 4. Doctrina, enseñanza. También, principios de comportamiento que los seres humanos deben seguir para armonizar con el orden natural correcto de las cosas; cualidades mentales que deben desarrollar para realizar la cualidad inherente de la mente en sí misma. Por extensión, «Dhamma» (usualmente en mayúscula) se usa también para denotar cualquier doctrina que enseña tales cosas. Así, el Dhamma del Buddha denota tanto sus enseñanzas como las realidades descritas por esa enseñanza. (Sánscrito: dharma)Ver en el glosario? Venerable señor, uno ve tal como eso realmente es con la correcta sabiduríapaññāDiscernimiento, sabiduría o visión cabal. Capacidad de comprender la realidad según el Dhamma, especialmente la naturaleza condicionada de los fenómenos, las Cuatro Nobles Verdades y las tres características. Una de las cinco facultades, las cinco fuerzas y las diez pāramīs.Ver en el glosario: ‘Esto ha llegado a ser’. Habiendo visto tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Esto ha llegado a ser’, a través de la repugnancia, hacia lo que ha llegado a ser, a través de su desaparición y el cese uno es liberado mediante el no apego. Uno ve tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Este surgimiento ocurre con aquello como nutrimento’. Habiendo visto tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Este surgimiento ocurre con aquello como nutrimento’, a través de la repugnancia hacia su surgimiento a través del nutrimento, a través de su desaparición y el cese uno es liberado mediante el no apego. Uno ve tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Con el cese de aquel nutrimento lo que ha llegado a ser está sujeto al cese’. Habiendo visto tal como eso realmente es con la correcta sabiduría: ‘Con el cese de aquel nutrimento lo que ha llegado a ser está sujeto al cese’, a través de la repugnancia hacia lo que está sujeto al cese, a través de su desaparición y cese uno es liberado mediante el no apego. Es de esa manera que uno ha comprendido el Dhamma.
“Venerable señor, cuando en ‘Las preguntas de Ajita’ del Parayana se ha dicho:
Y los múltiples aprendices aquí:
Preguntado acerca de su manera de conducirse,
Discretamente, dígamelo, señor’.
“Esto, que ha sido expresado en breve así, debería ser entendido en detalle de esta manera”.
“¡Bien, Sariputta! ¡Muy bien, Sariputta! …[el BudaBuddhaEl nombre dado a quien redescubre por sí mismo el sendero liberador del Dhamma, tras un largo período de haber sido olvidado por el mundo. Según la tradición, una larga línea de Buddhas se extiende hasta el pasado distante. El Buddha más reciente nació como Siddhattha Gotama en la India alrededor del año 500 a.e.c. Un joven bien educado y acomodado, renunció a su familia y su herencia principesca en la flor de la vida para buscar la verdadera libertad y el fin del sufrimiento (dukkha). Después de siete años de austeridades en el bosque, redescubrió el «camino medio» y alcanzó su meta, convirtiéndose en el Buddha.Ver en el glosario repite aquí el discursosuttaLiteralmente, «hilo»; un discurso o sermón del Buddha o sus discípulos contemporáneos. En los textos tempranos, el término sutta se usa en su sentido familiar como un discurso, pero también se usa en un sentido más restringido para referirse a una sección de los discursos, probablemente refiriéndose a resúmenes o breves exposiciones. En este sentido también se usa del código monástico (pātimokkha). Después de la muerte del Buddha los suttas fueron originalmente transmitidos en tradición oral. (Sánscrito: sūtra)Ver en el glosario entero del Venerable Sariputta]… Esto, que haya sido expresado en breve así, debería ser entendido en detalle de esta manera”.
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati.
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati.
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati.
Tatra kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi: “vuttamidaṁ, sāriputta, pārāyane ajitapañhe:*pārāyane → pārāyaṇe (bj); parāyane (pts1ed, pts2ed)
Tatra kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi:
“vuttamidaṁ, sāriputta, pārāyane ajitapañhe:*pārāyane → pārāyaṇe (bj); parāyane (pts1ed, pts2ed)
Tatra kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi: “vuttamidaṁ, sāriputta, pārāyane ajitapañhe:*pārāyane → pārāyaṇe (bj); parāyane (pts1ed, pts2ed)
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
Imassa nu kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa kathaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti?
Imassa nu kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa kathaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti?
Imassa nu kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa kathaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti?
Evaṁ vutte, āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Evaṁ vutte, āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Evaṁ vutte, āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Dutiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi …pe… dutiyampi kho āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Dutiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi …pe…
dutiyampi kho āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Dutiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi …pe… dutiyampi kho āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Tatiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi: “vuttamidaṁ, sāriputta, pārāyane ajitapañhe:
Tatiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi:
“vuttamidaṁ, sāriputta, pārāyane ajitapañhe:
Tatiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi: “vuttamidaṁ, sāriputta, pārāyane ajitapañhe:
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
Imassa nu kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa kathaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti? Tatiyampi kho āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Imassa nu kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa kathaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti?
Tatiyampi kho āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
Imassa nu kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa kathaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti? Tatiyampi kho āyasmā sāriputto tuṇhī ahosi.
“Bhūtamidanti, sāriputta, passasī”ti?
“Bhūtamidanti, sāriputta, passasī”ti?
“Bhūtamidanti, sāriputta, passasī”ti?
“Bhūtamidanti, bhantebhanteEn los textos pali, se usa como vocativo para dirigirse al Buddha o a un monje budista. En el uso moderno a menudo se emplea también como título.Ver en el glosario, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Evaṁ kho, bhante, sekkho hoti.
“Bhūtamidanti,
bhantebhanteEn los textos pali, se usa como vocativo para dirigirse al Buddha o a un monje budista. En el uso moderno a menudo se emplea también como título.Ver en el glosario, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti.
Evaṁ kho, bhante, sekkho hoti.
“Bhūtamidanti, bhantebhanteEn los textos pali, se usa como vocativo para dirigirse al Buddha o a un monje budista. En el uso moderno a menudo se emplea también como título.Ver en el glosario, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Evaṁ kho, bhante, sekkho hoti.
Kathañca, bhante, saṅkhātadhammo hoti? Bhūtamidanti, bhante, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidānibbidāEl hábil apartamiento de la mente del mundo saṃsárico condicionado hacia el nibbāna incondicionado.Ver en el glosario virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Evaṁ kho, bhante, saṅkhātadhammo hoti.
Kathañca, bhante, saṅkhātadhammo hoti?
Bhūtamidanti, bhante, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa
nibbidānibbidāEl hábil apartamiento de la mente del mundo saṃsárico condicionado hacia el nibbāna incondicionado.Ver en el glosario virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti.
Evaṁ kho, bhante, saṅkhātadhammo hoti.
Kathañca, bhante, saṅkhātadhammo hoti? Bhūtamidanti, bhante, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidānibbidāEl hábil apartamiento de la mente del mundo saṃsárico condicionado hacia el nibbāna incondicionado.Ver en el glosario virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Evaṁ kho, bhante, saṅkhātadhammo hoti.
Iti kho, bhante, yaṁ taṁ vuttaṁ pārāyane ajitapañhe:
Iti kho, bhante, yaṁ taṁ vuttaṁ pārāyane ajitapañhe:
Iti kho, bhante, yaṁ taṁ vuttaṁ pārāyane ajitapañhe:
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
Imassa khvāhaṁ, bhante, saṅkhittena bhāsitassa evaṁ vitthārena atthaṁ ājānāmī”ti.
Imassa khvāhaṁ, bhante, saṅkhittena bhāsitassa evaṁ vitthārena atthaṁ ājānāmī”ti.
Imassa khvāhaṁ, bhante, saṅkhittena bhāsitassa evaṁ vitthārena atthaṁ ājānāmī”ti.
“Sādhu sādhu, sāriputta, bhūtamidanti, sāriputta, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Evaṁ kho, sāriputta, sekkho hoti.
“Sādhu sādhu, sāriputta, bhūtamidanti, sāriputta, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti.
Evaṁ kho, sāriputta, sekkho hoti.
“Sādhu sādhu, sāriputta, bhūtamidanti, sāriputta, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā nirodhadhammassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hoti. Evaṁ kho, sāriputta, sekkho hoti.
Kathañca, sāriputta, saṅkhātadhammo hoti? Bhūtamidanti, sāriputta, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññā disvā nirodhadhammassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Evaṁ kho, sāriputta, saṅkhātadhammo hoti. Iti kho, sāriputta, yaṁ taṁ vuttaṁ pārāyane ajitapañhe:
Kathañca, sāriputta, saṅkhātadhammo hoti?
Bhūtamidanti, sāriputta, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati.
Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññā disvā nirodhadhammassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti.
Evaṁ kho, sāriputta, saṅkhātadhammo hoti.
Iti kho, sāriputta, yaṁ taṁ vuttaṁ pārāyane ajitapañhe:
Kathañca, sāriputta, saṅkhātadhammo hoti? Bhūtamidanti, sāriputta, yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Bhūtamidanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā bhūtassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhārasambhavanti yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā āhārasambhavassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññāya passati. Tadāhāranirodhā yaṁ bhūtaṁ taṁ nirodhadhammanti yathābhūtaṁ sammappaññā disvā nirodhadhammassa nibbidā virāgā nirodhā anupādā vimutto hoti. Evaṁ kho, sāriputta, saṅkhātadhammo hoti. Iti kho, sāriputta, yaṁ taṁ vuttaṁ pārāyane ajitapañhe:
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
‘Ye ca saṅkhātadhammāse, ye ca sekkhā puthū idha; Tesaṁ me nipako iriyaṁ, puṭṭho pabrūhi mārisā’ti.
Imassa kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa evaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti.
Imassa kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa evaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti.
Imassa kho, sāriputta, saṅkhittena bhāsitassa evaṁ vitthārena attho daṭṭhabbo”ti.