KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Discursos Conectados
19. El capítulo sobre el símil de las víboras

Exposición de lo contaminado

Saṁyutta Nikāya
19. Āsīvisavagga
Avassutapariyāyasutta
Discursos Conectados
19. El capítulo sobre el símil de las víboras
Exposición de lo contaminado
Saṁyutta Nikāya
19. Āsīvisavagga
Avassutapariyāyasutta
Exposición de lo contaminado

El Buddha es invitado a enseñar en un nuevo salón en Kapilavatthu. Tarde por la noche, después de enseñar a los Sakyans, el Buddha invita a Moggallāna a enseñar. Él habla de la corrupción mental que fluye del apego a los sentidos.

Ruta suttaSN 35.243Sutta Piṭaka › Saṃyutta Nikāya › 4. Saḷāyatanavaggasaṁyutta › 35. Saḷāyatanasaṁyutta › 4. Catutthapaṇṇāsaka › 19. Āsīvisavagga › Avassutapariyāyasutta
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/sn35.243/es/isidatta
Título de la publicación
Discursos Conectados
Traductor
Isidatta
Título raíz
Saṁyuttanikāya
Idioma de traducción
Español
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-es-sn-isidatta

{243} En una ocasión, el Bienaventurado estaba morando entre los sakyanos, en el Parque Nogrodha cerca de Kapilavatthu. Entonces, se ha construido una nueva sala de consejo para los sakyanos de Kapilavatthu que aún no ha sido habitada por asceta, brahmán ni, en general, por ser humano alguno. Por eso los sakyanos de Kapilavatthu se acercaron el Bienaventurado, le rindieron homenaje, se sentaron a un lado y le dijeron:

“Venerable señor, se ha construido una nueva sala de consejo para los sakyanos de Kapilavatthu que aún no ha sido habitada por asceta, brahmán ni, en general, por ser humano alguno. Venerable señor, que el Bienaventurado sea el primero en usarla. Después de que el Bienaventurado la haya usado primero, entonces los sakyanos de Kapilavatthu la van a usar después. Aquello les conducirá al bienestar y felicidad por largo tiempo.”

Y el Bienaventurado consintió en silencio. Cuando los sakyanos entendieron que el Bienaventurado haya consentido, se levantaron de sus asientos y, después de haber rendido homenaje al Bienaventurado, se retiraron de ahí, cuidando que el Bienaventurado siempre quedara a su mano derecha, y se fueron a la nueva sala del consejo. Acto seguido, la cubrieron totalmente con mantas, prepararon los asientos, pusieron afuera un gran jarro de agua y encendieron una lámpara de aceite. Entonces, se acercaron al Bienaventurado y lo informaron de todo lo que hicieron, agregando: “Que el Bienaventurado disponga de acuerdo a su conveniencia”.

Entonces, el Bienaventurado se vistió, tomó su cuenco y el hábito, y se fue a la nueva sala de consejo. Después de haberse lavado los pies, entró en la sala y se sentó contra el pilar central, mirando hacia el este. Y los monjes también, después de haberse lavado los pies, entraron en la sala y se sentaron contra la pared occidental, mirando hacia el este, con el Bienaventurado enfrente de ellos. Y finalmente los sakyanos de Kapilavatthu también, después de haberse lavado los pies, entraron en la sala y se sentaron contra la pared oriental, mirando hacia el oeste, con el Bienaventurado enfrente de ellos.

Entonces, el Bienaventurado instruyó, exhortó, inspiró y regocijó a los sakyanos con la plática del Dhamma la gran parte de la noche, después de lo cual, se despidió de ellos, diciendo: “la noche ha pasado, Gotamas. Podéis iros de acuerdo a vuestra conveniencia”.

“Sí, venerable señor”, respondieron y se levantaron de sus asientos y, después de haber rendido homenaje al Bienaventurado, se retiraron de ahí, cuidando que el Bienaventurado siempre quedara a su mano derecha. No mucho después de que los sakyanos de Kapilavatthu se hayan retirado, el Bienaventurado se dirigió al Venerable Mahamoggallana con estas palabras: “el Sangha de los monjes está libre de la pereza y la apatía, Moggallana. Ofrece una plática del Dhamma a los monjes. Mi espalda está dolorida así que iré a estirarla.”

“Sí, venerable señor”, respondió el Venerable Mahamoggallana.

Entonces, el Bienaventurado preparó su manta exterior plegada en cuatro, y se recostó en su costado derecho en la posición de león, con uno de los pies apoyado en el otro, con atención consciente y clara comprensión, después de haber notado en su mente la idea de levantarse. Mientras tanto, el Venerable Mahamoggallana se dirigió a los monjes, diciendo: “Amigos, monjes”.

“Amigo”, respondieron los monjes y el Venerable Mahamoggallana continuó:

“Voy a enseñaros, monjes, una exposición sobre lo contaminado y lo no-contaminado. Escuchad y prestad atención que voy a hablar”.—"Sí, amigo”, respondieron los monjes y el Venerable Mahamoggallana continuó:

“Y, ¿cómo, amigos, uno es contaminado? He aquí, amigos, habiendo visto la forma con el ojo, el monje está decidido por la forma placentera y repelido por la forma desagradable. Él mora sin establecer la atención consciente del cuerpo, con una mente limitada, y no comprende cómo realmente es la liberación de la mente, la liberación a través de la sabiduría, donde los malos e insalubres estados cesan por completo. Habiendo escuchado el sonido con el oído… Habiendo olfateado el olor con la nariz… Habiendo degustado el sabor con la lengua… Habiendo sentido una sensación táctil con el cuerpo… Habiendo conocido un fenómeno con la mente, el monje está decidido por fenómeno placentero y repelido por el fenómeno desagradable. Él mora sin establecer la atención consciente del cuerpo, con una mente limitada, y no comprende cómo realmente es la liberación de la mente, la liberación a través de la sabiduría, donde los malos e insalubres estados cesan por completo.

“Éste, amigos, es llamado el monje que es contaminado en medio de las formas cognoscibles por el ojo, contaminado en medio de los sonidos cognoscibles por el oído, contaminado en medio de los olores cognoscibles por la nariz, contaminado en medio de los sabores cognoscibles por la lengua, contaminado en medio de los objetos táctiles cognoscibles por el cuerpo, contaminado en medio de los fenómenos cognoscibles por la mente. Y cuando el monje mora de esta manera, si el Mara se le acerca a través del ojo, el Mara tiene el acceso a él y el Mara se apodera de él. Si el Mara se le acerca a través del oído… a través de la nariz… a través de la lengua… a través del cuerpo… a través de la mente, el Mara tiene el acceso a él y el Mara se apodera de él.

“Imaginad, amigos, un cobertizo hecho de cañas o del pasto, seco, desecado, en su primer estado. Si un hombre se le acercase del este con una antorcha de pasto ardiente, o si se acercase del oeste, del norte o del ser, de arriba o de abajo; si se le acercase de cualquier lado con una antorcha de pasto ardiente, y si el fuego llegase tener acceso a él, el fuego se apoderaría de él. De la misma manera, amigos, cuando el monje mora de esta manera, si el Mara se le acerca a través del ojo… a través de la mente, el Mara tiene el acceso a él y el Mara se apodera de él.

“Cuando el monje mora de esta manera, las formas le vencen a él y no es él quien vence a las formas. Los sonidos le vencen a él y no es él quien vence a los sonidos. Los olores le vencen a él y no es él quien vence a los olores. Los sabores le vencen a él y no es él quien vence a los sabores. Los objetos táctiles le vencen a él y no es él quien vence a los objetos táctiles. Los fenómenos le vencen a él y no es él quien vence a los fenómenos.

“Éste, amigos, es llamado el monje que es vencido por las formas, vencido por los sonidos, vencido por los olores, vencido por los sabores, vencido por los objetos táctiles y vencido por los fenómenos: uno que es vencido y no uno que vence. Los malos e insalubres estados lo han vencido, los estados que manchan, que conducen a renovadas existencias, que traen consigo aflicciones, cuyo resultado es insatisfacción, y que conducen a futuro nacimiento, vejez y muerte.

“De esta manera, amigos, uno es contaminado.

“Y, ¿cómo, amigos, uno no es contaminado? He aquí, amigos, habiendo visto la forma con el ojo, el monje no está decidido por la forma placentera ni está repelido por la forma desagradable. Él mora habiendo establecido la atención consciente del cuerpo, con una mente ilimitada, y comprende cómo realmente es la liberación de la mente, la liberación a través de la sabiduría, donde los malos e insalubres estados cesan por completo. Habiendo escuchado el sonido con el oído… Habiendo olfateado el olor con la nariz… Habiendo degustado el sabor con la lengua… Habiendo sentido una sensación táctil con el cuerpo… Habiendo conocido un fenómeno con la mente, el monje no está decidido por fenómeno placentero ni está repelido por el fenómeno desagradable. Él mora habiendo establecido la atención consciente del cuerpo, con una mente ilimitada, y comprende cómo realmente es la liberación de la mente, la liberación a través de la sabiduría, donde los malos e insalubres estados cesan por completo.

“Éste, amigos, es llamado el monje que no es contaminado en medio de las formas cognoscibles por el ojo, no contaminado en medio de los sonidos cognoscibles por el oído, no contaminado en medio de los olores cognoscibles por la nariz, no contaminado en medio de los sabores cognoscibles por la lengua, no contaminado en medio de los objetos táctiles cognoscibles por el cuerpo, no contaminado en medio de los fenómenos cognoscibles por la mente. Y cuando el monje mora de esta manera, si el Mara se le acerca a través del ojo, el Mara no tiene el acceso a él y el Mara no se apodera de él. Si el Mara se le acerca a través del oído… a través de la nariz… a través de la lengua… a través del cuerpo… a través de la mente, el Mara no tiene el acceso a él y el Mara no se apodera de él.

“Imaginad, amigos, una casa puntiaguda o una sala, cubierta densamente de barro y recientemente enyesada. Si un hombre se le acercase del este con una antorcha de pasto ardiente, o si se acercase del oeste, del norte o del ser, de arriba o de abajo; si se le acercase de cualquier lado con una antorcha de pasto ardiente, el fuego no llegaría tener acceso a ella, el fuego no se apoderaría de ella. De la misma manera, amigos, cuando el monje mora de esta manera, si el Mara se le acerca a través del ojo… a través de la mente, el Mara no tiene el acceso a él y el Mara no se apodera de él.

“Cuando el monje mora de esta manera, él es quien vence a las formas y no son las formas las que le vencen a él. Él es quien vence a los sonidos y no son los sonidos los que le vencen a él. Él es quien vence a los olores y no son los olores los que le vencen a él. Él es quien vence a los sabores y no son los sabores los que le vencen a él. Él es quien vence a los objetos táctiles y no son los objetos táctiles los que le vencen a él. Él es quien vence a los fenómenos y no son los fenómenos los que le vencen a él. Éste, amigos, es llamado el monje que vence las formas, vence los sonidos, vence los olores, vence los sabores, vence los objetos táctiles y vence los fenómenos: uno que vence y no uno que es vencido. Él ha vencido los malos e insalubres estados que manchan, que conducen a renovadas existencias, que traen consigo aflicciones, cuyo resultado es insatisfacción, y que conducen a futuro nacimiento, vejez y muerte.

“Es de esta manera, amigos, que uno no es contaminado.”

En esto, el Bienaventurado se levantó y se dirigió al Venerable Mahamoggallana de esta manera: “¡Bien, muy bien, Moggallana! Has entregado bien a los monjes las exposición de lo contaminado y lo no-contaminado.”

Esto es lo que el Venerable Mahamoggallana dijo y el Maestro lo aprobó. Elevados, aquellos monjes se deleitaron en las palabras del Venerable Mahamoggallana.

Ekaṁ samayaṁ bhagavā sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme. Tena kho pana samayena kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ navaṁ santhāgāraṁ acirakāritaṁ hoti anajjhāvuṭṭhaṁ samaṇena vā brāhmaṇena vā kenaci vā manussabhūtena. *santhāgāraṁ → saṇṭhāgāraṁ (sya-all); sandhāgāraṁ (mr) | anajjhāvuṭṭhaṁ → anajjhāvutthaṁ (bj, sya-all, km)

Ekaṁ samayaṁ bhagavā sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme.
Tena kho pana samayena kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ navaṁ santhāgāraṁ acirakāritaṁ hoti anajjhāvuṭṭhaṁ samaṇena vā brāhmaṇena vā kenaci vā manussabhūtena. *santhāgāraṁ → saṇṭhāgāraṁ (sya-all); sandhāgāraṁ (mr) | anajjhāvuṭṭhaṁ → anajjhāvutthaṁ (bj, sya-all, km)

Ekaṁ samayaṁ bhagavā sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme. Tena kho pana samayena kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ navaṁ santhāgāraṁ acirakāritaṁ hoti anajjhāvuṭṭhaṁ samaṇena vā brāhmaṇena vā kenaci vā manussabhūtena. *santhāgāraṁ → saṇṭhāgāraṁ (sya-all); sandhāgāraṁ (mr) | anajjhāvuṭṭhaṁ → anajjhāvutthaṁ (bj, sya-all, km)

Atha kho kāpilavatthavā sakyā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinnā kho kāpilavatthavā sakyā bhagavantaṁ etadavocuṁ: “idha, bhante, kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ navaṁ santhāgāraṁ acirakāritaṁ anajjhāvuṭṭhaṁ samaṇena vā brāhmaṇena vā kenaci vā manussabhūtena. *acirakāritaṁ → acirakāritaṁ hoti (bj, mr)Taṁ, bhante, bhagavā paṭhamaṁ paribhuñjatu. Bhagavatā paṭhamaṁ paribhuttaṁ pacchā kāpilavatthavā sakyā paribhuñjissanti. Tadassa kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ dīgharattaṁ hitāya sukhāyā”ti. Adhivāsesi bhagavā tuṇhībhāvena.

Atha kho kāpilavatthavā sakyā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinnā kho kāpilavatthavā sakyā bhagavantaṁ etadavocuṁ:
“idha, bhante, kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ navaṁ santhāgāraṁ acirakāritaṁ anajjhāvuṭṭhaṁ samaṇena vā brāhmaṇena vā kenaci vā manussabhūtena. *acirakāritaṁ → acirakāritaṁ hoti (bj, mr)
Taṁ, bhante, bhagavā paṭhamaṁ paribhuñjatu.
Bhagavatā paṭhamaṁ paribhuttaṁ pacchā kāpilavatthavā sakyā paribhuñjissanti.
Tadassa kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ dīgharattaṁ hitāya sukhāyā”ti.
Adhivāsesi bhagavā tuṇhībhāvena.

Atha kho kāpilavatthavā sakyā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinnā kho kāpilavatthavā sakyā bhagavantaṁ etadavocuṁ: “idha, bhante, kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ navaṁ santhāgāraṁ acirakāritaṁ anajjhāvuṭṭhaṁ samaṇena vā brāhmaṇena vā kenaci vā manussabhūtena. *acirakāritaṁ → acirakāritaṁ hoti (bj, mr)Taṁ, bhante, bhagavā paṭhamaṁ paribhuñjatu. Bhagavatā paṭhamaṁ paribhuttaṁ pacchā kāpilavatthavā sakyā paribhuñjissanti. Tadassa kāpilavatthavānaṁ sakyānaṁ dīgharattaṁ hitāya sukhāyā”ti. Adhivāsesi bhagavā tuṇhībhāvena.

Atha kho kāpilavatthavā sakyā bhagavato adhivāsanaṁ viditvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā yena navaṁ santhāgāraṁ tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā sabbasanthariṁ santhāgāraṁ santharitvā āsanāni paññāpetvā udakamaṇikaṁ patiṭṭhāpetvā telappadīpaṁ āropetvā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ etadavocuṁ: *sabbasanthariṁ → sabbasantharisanthataṁ (sya-all); sabbasanthariṁ santhataṁ (mr)“sabbasantharisanthataṁ, bhante, santhāgāraṁ, āsanāni paññattāni, udakamaṇiko patiṭṭhāpito, telappadīpo āropito. *sabbasantharisanthataṁ → sabbasanthariṁ santhataṁ (pts1ed, mr)Yassadāni, bhante, bhagavā kālaṁ maññatī”ti.

Atha kho kāpilavatthavā sakyā bhagavato adhivāsanaṁ viditvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā yena navaṁ santhāgāraṁ tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā sabbasanthariṁ santhāgāraṁ santharitvā āsanāni paññāpetvā udakamaṇikaṁ patiṭṭhāpetvā telappadīpaṁ āropetvā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ etadavocuṁ: *sabbasanthariṁ → sabbasantharisanthataṁ (sya-all); sabbasanthariṁ santhataṁ (mr)
“sabbasantharisanthataṁ, bhante, santhāgāraṁ, āsanāni paññattāni, udakamaṇiko patiṭṭhāpito, telappadīpo āropito. *sabbasantharisanthataṁ → sabbasanthariṁ santhataṁ (pts1ed, mr)
Yassadāni, bhante, bhagavā kālaṁ maññatī”ti.

Atha kho kāpilavatthavā sakyā bhagavato adhivāsanaṁ viditvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā yena navaṁ santhāgāraṁ tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā sabbasanthariṁ santhāgāraṁ santharitvā āsanāni paññāpetvā udakamaṇikaṁ patiṭṭhāpetvā telappadīpaṁ āropetvā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ etadavocuṁ: *sabbasanthariṁ → sabbasantharisanthataṁ (sya-all); sabbasanthariṁ santhataṁ (mr)“sabbasantharisanthataṁ, bhante, santhāgāraṁ, āsanāni paññattāni, udakamaṇiko patiṭṭhāpito, telappadīpo āropito. *sabbasantharisanthataṁ → sabbasanthariṁ santhataṁ (pts1ed, mr)Yassadāni, bhante, bhagavā kālaṁ maññatī”ti.

Atha kho bhagavā nivāsetvā pattacīvaramādāya saddhiṁ bhikkhusaṅghena yena navaṁ santhāgāraṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā majjhimaṁ thambhaṁ nissāya puratthābhimukho nisīdi. Bhikkhusaṅghopi kho pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā pacchimaṁ bhittiṁ nissāya puratthābhimukho nisīdi bhagavantaṁyeva purakkhatvā. Kāpilavatthavā sakyā pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā puratthimaṁ bhittiṁ nissāya pacchimābhimukhā nisīdiṁsu bhagavantaṁyeva purakkhatvā. Atha kho bhagavā kāpilavatthave sakye bahudeva rattiṁ dhammiyā kathāya sandassetvā samādapetvā samuttejetvā sampahaṁsetvā uyyojesi: “abhikkantā kho, gotamā, ratti. Yassadāni kālaṁ maññathā”ti.

Atha kho bhagavā nivāsetvā pattacīvaramādāya saddhiṁ bhikkhusaṅghena yena navaṁ santhāgāraṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā majjhimaṁ thambhaṁ nissāya puratthābhimukho nisīdi.
Bhikkhusaṅghopi kho pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā pacchimaṁ bhittiṁ nissāya puratthābhimukho nisīdi bhagavantaṁyeva purakkhatvā.
Kāpilavatthavā sakyā pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā puratthimaṁ bhittiṁ nissāya pacchimābhimukhā nisīdiṁsu bhagavantaṁyeva purakkhatvā.
Atha kho bhagavā kāpilavatthave sakye bahudeva rattiṁ dhammiyā kathāya sandassetvā samādapetvā samuttejetvā sampahaṁsetvā uyyojesi:
“abhikkantā kho, gotamā, ratti.
Yassadāni kālaṁ maññathā”ti.

Atha kho bhagavā nivāsetvā pattacīvaramādāya saddhiṁ bhikkhusaṅghena yena navaṁ santhāgāraṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā majjhimaṁ thambhaṁ nissāya puratthābhimukho nisīdi. Bhikkhusaṅghopi kho pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā pacchimaṁ bhittiṁ nissāya puratthābhimukho nisīdi bhagavantaṁyeva purakkhatvā. Kāpilavatthavā sakyā pāde pakkhāletvā santhāgāraṁ pavisitvā puratthimaṁ bhittiṁ nissāya pacchimābhimukhā nisīdiṁsu bhagavantaṁyeva purakkhatvā. Atha kho bhagavā kāpilavatthave sakye bahudeva rattiṁ dhammiyā kathāya sandassetvā samādapetvā samuttejetvā sampahaṁsetvā uyyojesi: “abhikkantā kho, gotamā, ratti. Yassadāni kālaṁ maññathā”ti.

“Evaṁ, bhante”ti kho kāpilavatthavā sakyā bhagavato paṭissutvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā pakkamiṁsu.

“Evaṁ, bhante”ti kho kāpilavatthavā sakyā bhagavato paṭissutvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā pakkamiṁsu.

“Evaṁ, bhante”ti kho kāpilavatthavā sakyā bhagavato paṭissutvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā pakkamiṁsu.

Atha kho bhagavā acirapakkantesu kāpilavatthavesu sakyesu āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi: “vigatathinamiddho kho, moggallāna, bhikkhusaṅgho. Paṭibhātu taṁ, moggallāna, bhikkhūnaṁ dhammī kathā. Piṭṭhi me āgilāyati; tamahaṁ āyamissāmī”ti.

Atha kho bhagavā acirapakkantesu kāpilavatthavesu sakyesu āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi:
“vigatathinamiddho kho, moggallāna, bhikkhusaṅgho.
Paṭibhātu taṁ, moggallāna, bhikkhūnaṁ dhammī kathā.
Piṭṭhi me āgilāyati;
tamahaṁ āyamissāmī”ti.

Atha kho bhagavā acirapakkantesu kāpilavatthavesu sakyesu āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi: “vigatathinamiddho kho, moggallāna, bhikkhusaṅgho. Paṭibhātu taṁ, moggallāna, bhikkhūnaṁ dhammī kathā. Piṭṭhi me āgilāyati; tamahaṁ āyamissāmī”ti.

“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavato paccassosi. Atha kho bhagavā catugguṇaṁ saṅghāṭiṁ paññapetvā dakkhiṇena passena sīhaseyyaṁ kappesi, pāde pādaṁ accādhāya, sato sampajāno uṭṭhānasaññaṁ manasi karitvā.

“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavato paccassosi.
Atha kho bhagavā catugguṇaṁ saṅghāṭiṁ paññapetvā dakkhiṇena passena sīhaseyyaṁ kappesi, pāde pādaṁ accādhāya, sato sampajāno uṭṭhānasaññaṁ manasi karitvā.

“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavato paccassosi. Atha kho bhagavā catugguṇaṁ saṅghāṭiṁ paññapetvā dakkhiṇena passena sīhaseyyaṁ kappesi, pāde pādaṁ accādhāya, sato sampajāno uṭṭhānasaññaṁ manasi karitvā.

Tatra kho āyasmā mahāmoggallāno bhikkhū āmantesi: “āvuso bhikkhave”ti.

Tatra kho āyasmā mahāmoggallāno bhikkhū āmantesi:
“āvuso bhikkhave”ti.

Tatra kho āyasmā mahāmoggallāno bhikkhū āmantesi: “āvuso bhikkhave”ti.

“Āvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa paccassosuṁ. Āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

“Āvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa paccassosuṁ.
Āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

“Āvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa paccassosuṁ. Āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

“avassutapariyāyañca vo, āvuso, desessāmi, anavassutapariyāyañca. Taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti.

“avassutapariyāyañca vo, āvuso, desessāmi, anavassutapariyāyañca.
Taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti.

“avassutapariyāyañca vo, āvuso, desessāmi, anavassutapariyāyañca. Taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti.

“Evamāvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa paccassosuṁ. Āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

“Evamāvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa paccassosuṁ.
Āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

“Evamāvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa paccassosuṁ. Āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

“Kathaṁ, āvuso, avassuto hoti?

“Kathaṁ, āvuso, avassuto hoti?

“Kathaṁ, āvuso, avassuto hoti?

Idhāvuso, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā piyarūpe rūpe adhimuccati, appiyarūpe rūpe byāpajjati, anupaṭṭhitakāyassatī viharati parittacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ nappajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti …pe…

Idhāvuso, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā piyarūpe rūpe adhimuccati, appiyarūpe rūpe byāpajjati, anupaṭṭhitakāyassatī viharati parittacetaso,
tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ nappajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti …pe…

Idhāvuso, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā piyarūpe rūpe adhimuccati, appiyarūpe rūpe byāpajjati, anupaṭṭhitakāyassatī viharati parittacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ nappajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti …pe…

jivhāya rasaṁ sāyitvā …pe… manasā dhammaṁ viññāya piyarūpe dhamme adhimuccati, appiyarūpe dhamme byāpajjati, anupaṭṭhitakāyassatī ca viharati parittacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ nappajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.

jivhāya rasaṁ sāyitvā …pe…
manasā dhammaṁ viññāya piyarūpe dhamme adhimuccati, appiyarūpe dhamme byāpajjati, anupaṭṭhitakāyassatī ca viharati parittacetaso,
tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ nappajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.

jivhāya rasaṁ sāyitvā …pe… manasā dhammaṁ viññāya piyarūpe dhamme adhimuccati, appiyarūpe dhamme byāpajjati, anupaṭṭhitakāyassatī ca viharati parittacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ nappajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.

Ayaṁ vuccati, āvuso, bhikkhu avassuto cakkhuviññeyyesu rūpesu …pe… avassuto jivhāviññeyyesu rasesu …pe… avassuto manoviññeyyesu dhammesu.

Ayaṁ vuccati, āvuso, bhikkhu avassuto cakkhuviññeyyesu rūpesu …pe…
avassuto jivhāviññeyyesu rasesu …pe…
avassuto manoviññeyyesu dhammesu.

Ayaṁ vuccati, āvuso, bhikkhu avassuto cakkhuviññeyyesu rūpesu …pe… avassuto jivhāviññeyyesu rasesu …pe… avassuto manoviññeyyesu dhammesu.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… *labhateva → labhatheva (sya1ed, sya2ed); labhetha (mr) | labhati → labhetha (sya2ed, mr)jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… *labhateva → labhatheva (sya1ed, sya2ed); labhetha (mr) | labhati → labhetha (sya2ed, mr)
jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe…
manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… *labhateva → labhatheva (sya1ed, sya2ed); labhetha (mr) | labhati → labhetha (sya2ed, mr)jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ.

Seyyathāpi, āvuso, naḷāgāraṁ vā tiṇāgāraṁ vā sukkhaṁ kolāpaṁ terovassikaṁ. Puratthimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, labhetheva aggi otāraṁ, labhetha aggi ārammaṇaṁ; *labhetheva → labhetha (mr)pacchimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya …pe… uttarāya cepi naṁ disāya …pe… dakkhiṇāya cepi naṁ disāya …pe… heṭṭhimato cepi naṁ …pe… uparimato cepi naṁ … yato kutoci cepi naṁ puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, labhetheva aggi otāraṁ labhetha aggi ārammaṇaṁ.

Seyyathāpi, āvuso, naḷāgāraṁ vā tiṇāgāraṁ vā sukkhaṁ kolāpaṁ terovassikaṁ.
Puratthimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, labhetheva aggi otāraṁ, labhetha aggi ārammaṇaṁ; *labhetheva → labhetha (mr)
pacchimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya …pe…
uttarāya cepi naṁ disāya …pe…
dakkhiṇāya cepi naṁ disāya …pe…
heṭṭhimato cepi naṁ …pe…
uparimato cepi naṁ …
yato kutoci cepi naṁ puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, labhetheva aggi otāraṁ labhetha aggi ārammaṇaṁ.

Seyyathāpi, āvuso, naḷāgāraṁ vā tiṇāgāraṁ vā sukkhaṁ kolāpaṁ terovassikaṁ. Puratthimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, labhetheva aggi otāraṁ, labhetha aggi ārammaṇaṁ; *labhetheva → labhetha (mr)pacchimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya …pe… uttarāya cepi naṁ disāya …pe… dakkhiṇāya cepi naṁ disāya …pe… heṭṭhimato cepi naṁ …pe… uparimato cepi naṁ … yato kutoci cepi naṁ puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, labhetheva aggi otāraṁ labhetha aggi ārammaṇaṁ.

Evameva kho, āvuso, evaṁvihāriṁ bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ.

Evameva kho, āvuso, evaṁvihāriṁ bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe…
jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati …pe…
manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ.

Evameva kho, āvuso, evaṁvihāriṁ bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ …pe… jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, labhateva māro otāraṁ, labhati māro ārammaṇaṁ.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ rūpā adhibhaṁsu, na bhikkhu rūpe adhibhosi; saddā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu sadde adhibhosi; gandhā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu gandhe adhibhosi; rasā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu rase adhibhosi; phoṭṭhabbā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu phoṭṭhabbe adhibhosi; dhammā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu dhamme adhibhosi.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ rūpā adhibhaṁsu, na bhikkhu rūpe adhibhosi;
saddā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu sadde adhibhosi;
gandhā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu gandhe adhibhosi;
rasā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu rase adhibhosi;
phoṭṭhabbā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu phoṭṭhabbe adhibhosi;
dhammā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu dhamme adhibhosi.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ rūpā adhibhaṁsu, na bhikkhu rūpe adhibhosi; saddā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu sadde adhibhosi; gandhā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu gandhe adhibhosi; rasā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu rase adhibhosi; phoṭṭhabbā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu phoṭṭhabbe adhibhosi; dhammā bhikkhuṁ adhibhaṁsu, na bhikkhu dhamme adhibhosi.

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu rūpādhibhūto, saddādhibhūto, gandhādhibhūto, rasādhibhūto, phoṭṭhabbādhibhūto, dhammādhibhūto, adhibhūto, anadhibhū, adhibhaṁsu naṁ pāpakā akusalā dhammā saṅkilesikā ponobhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā. *anadhibhū → anadhibhūto (sya-all, km, mr)

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu rūpādhibhūto, saddādhibhūto, gandhādhibhūto, rasādhibhūto, phoṭṭhabbādhibhūto, dhammādhibhūto, adhibhūto, anadhibhū, adhibhaṁsu naṁ pāpakā akusalā dhammā saṅkilesikā ponobhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā. *anadhibhū → anadhibhūto (sya-all, km, mr)

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu rūpādhibhūto, saddādhibhūto, gandhādhibhūto, rasādhibhūto, phoṭṭhabbādhibhūto, dhammādhibhūto, adhibhūto, anadhibhū, adhibhaṁsu naṁ pāpakā akusalā dhammā saṅkilesikā ponobhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā. *anadhibhū → anadhibhūto (sya-all, km, mr)

Evaṁ kho, āvuso, avassuto hoti.

Evaṁ kho, āvuso, avassuto hoti.

Evaṁ kho, āvuso, avassuto hoti.

Kathañcāvuso, anavassuto hoti?

Kathañcāvuso, anavassuto hoti?

Kathañcāvuso, anavassuto hoti?

Idhāvuso, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā piyarūpe rūpe nādhimuccati, appiyarūpe rūpe na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ pajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti …pe…

Idhāvuso, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā piyarūpe rūpe nādhimuccati, appiyarūpe rūpe na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso,
tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ pajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti …pe…

Idhāvuso, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā piyarūpe rūpe nādhimuccati, appiyarūpe rūpe na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ pajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti …pe…

jivhāya rasaṁ sāyitvā …pe… manasā dhammaṁ viññāya piyarūpe dhamme nādhimuccati, appiyarūpe dhamme na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ pajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.

jivhāya rasaṁ sāyitvā …pe…
manasā dhammaṁ viññāya piyarūpe dhamme nādhimuccati, appiyarūpe dhamme na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso,
tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ pajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.

jivhāya rasaṁ sāyitvā …pe… manasā dhammaṁ viññāya piyarūpe dhamme nādhimuccati, appiyarūpe dhamme na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso, tañca cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ yathābhūtaṁ pajānāti yatthassa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu anavassuto cakkhuviññeyyesu rūpesu …pe… anavassuto manoviññeyyesu dhammesu.

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu anavassuto cakkhuviññeyyesu rūpesu …pe…
anavassuto manoviññeyyesu dhammesu.

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu anavassuto cakkhuviññeyyesu rūpesu …pe… anavassuto manoviññeyyesu dhammesu.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ …pe… jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ …pe…
jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati …pe…
manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ.

Evaṁvihāriñcāvuso, bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ …pe… jivhāto cepi naṁ māro upasaṅkamati …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ.

Seyyathāpi, āvuso, kūṭāgāraṁ vā sālā vā bahalamattikā addāvalepanā. Puratthimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, neva labhetha aggi otāraṁ, na labhetha aggi ārammaṇaṁ …pe… pacchimāya cepi naṁ … uttarāya cepi naṁ … dakkhiṇāya cepi naṁ … heṭṭhimato cepi naṁ … uparimato cepi naṁ … yato kutoci cepi naṁ puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, neva labhetha aggi otāraṁ, na labhetha aggi ārammaṇaṁ.

Seyyathāpi, āvuso, kūṭāgāraṁ vā sālā vā bahalamattikā addāvalepanā.
Puratthimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, neva labhetha aggi otāraṁ, na labhetha aggi ārammaṇaṁ …pe…
pacchimāya cepi naṁ …
uttarāya cepi naṁ …
dakkhiṇāya cepi naṁ …
heṭṭhimato cepi naṁ …
uparimato cepi naṁ …
yato kutoci cepi naṁ puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, neva labhetha aggi otāraṁ, na labhetha aggi ārammaṇaṁ.

Seyyathāpi, āvuso, kūṭāgāraṁ vā sālā vā bahalamattikā addāvalepanā. Puratthimāya cepi naṁ disāya puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, neva labhetha aggi otāraṁ, na labhetha aggi ārammaṇaṁ …pe… pacchimāya cepi naṁ … uttarāya cepi naṁ … dakkhiṇāya cepi naṁ … heṭṭhimato cepi naṁ … uparimato cepi naṁ … yato kutoci cepi naṁ puriso ādittāya tiṇukkāya upasaṅkameyya, neva labhetha aggi otāraṁ, na labhetha aggi ārammaṇaṁ.

Evameva kho, āvuso, evaṁvihāriṁ bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ.

Evameva kho, āvuso, evaṁvihāriṁ bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ …pe…
manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ.

Evameva kho, āvuso, evaṁvihāriṁ bhikkhuṁ cakkhuto cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ …pe… manato cepi naṁ māro upasaṅkamati, neva labhati māro otāraṁ, na labhati māro ārammaṇaṁ.

Evaṁvihārī cāvuso, bhikkhu rūpe adhibhosi, na rūpā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; sadde bhikkhu adhibhosi, na saddā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; gandhe bhikkhu adhibhosi, na gandhā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; rase bhikkhu adhibhosi, na rasā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; phoṭṭhabbe bhikkhu adhibhosi, na phoṭṭhabbā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; dhamme bhikkhu adhibhosi, na dhammā bhikkhuṁ adhibhaṁsu.

Evaṁvihārī cāvuso, bhikkhu rūpe adhibhosi, na rūpā bhikkhuṁ adhibhaṁsu;
sadde bhikkhu adhibhosi, na saddā bhikkhuṁ adhibhaṁsu;
gandhe bhikkhu adhibhosi, na gandhā bhikkhuṁ adhibhaṁsu;
rase bhikkhu adhibhosi, na rasā bhikkhuṁ adhibhaṁsu;
phoṭṭhabbe bhikkhu adhibhosi, na phoṭṭhabbā bhikkhuṁ adhibhaṁsu;
dhamme bhikkhu adhibhosi, na dhammā bhikkhuṁ adhibhaṁsu.

Evaṁvihārī cāvuso, bhikkhu rūpe adhibhosi, na rūpā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; sadde bhikkhu adhibhosi, na saddā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; gandhe bhikkhu adhibhosi, na gandhā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; rase bhikkhu adhibhosi, na rasā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; phoṭṭhabbe bhikkhu adhibhosi, na phoṭṭhabbā bhikkhuṁ adhibhaṁsu; dhamme bhikkhu adhibhosi, na dhammā bhikkhuṁ adhibhaṁsu.

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu rūpādhibhū, saddādhibhū, gandhādhibhū, rasādhibhū, phoṭṭhabbādhibhū, dhammādhibhū, adhibhū, anadhibhūto, adhibhosi te pāpake akusale dhamme saṅkilesike ponobhavike sadare dukkhavipāke āyatiṁ jātijarāmaraṇiye. *dhammādhibhū, adhibhū, anadhibhūto → anadhibhūto kehici kilesehi (mr)

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu rūpādhibhū, saddādhibhū, gandhādhibhū, rasādhibhū, phoṭṭhabbādhibhū, dhammādhibhū, adhibhū, anadhibhūto, adhibhosi te pāpake akusale dhamme saṅkilesike ponobhavike sadare dukkhavipāke āyatiṁ jātijarāmaraṇiye. *dhammādhibhū, adhibhū, anadhibhūto → anadhibhūto kehici kilesehi (mr)

Ayaṁ vuccatāvuso, bhikkhu rūpādhibhū, saddādhibhū, gandhādhibhū, rasādhibhū, phoṭṭhabbādhibhū, dhammādhibhū, adhibhū, anadhibhūto, adhibhosi te pāpake akusale dhamme saṅkilesike ponobhavike sadare dukkhavipāke āyatiṁ jātijarāmaraṇiye. *dhammādhibhū, adhibhū, anadhibhūto → anadhibhūto kehici kilesehi (mr)

Evaṁ kho, āvuso, anavassuto hotī”ti.

Evaṁ kho, āvuso, anavassuto hotī”ti.

Evaṁ kho, āvuso, anavassuto hotī”ti.

Atha kho bhagavā uṭṭhahitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi:

Atha kho bhagavā uṭṭhahitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi:

Atha kho bhagavā uṭṭhahitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi:

“sādhu sādhu, moggallāna. Sādhu kho tvaṁ, moggallāna, bhikkhūnaṁ avassutapariyāyañca anavassutapariyāyañca abhāsī”ti.

“sādhu sādhu, moggallāna.
Sādhu kho tvaṁ, moggallāna, bhikkhūnaṁ avassutapariyāyañca anavassutapariyāyañca abhāsī”ti.

“sādhu sādhu, moggallāna. Sādhu kho tvaṁ, moggallāna, bhikkhūnaṁ avassutapariyāyañca anavassutapariyāyañca abhāsī”ti.

Idamavoca āyasmā mahāmoggallāno. Samanuñño satthā ahosi. Attamanā te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa bhāsitaṁ abhinandunti.

Idamavoca āyasmā mahāmoggallāno.
Samanuñño satthā ahosi.
Attamanā te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa bhāsitaṁ abhinandunti.

Idamavoca āyasmā mahāmoggallāno. Samanuñño satthā ahosi. Attamanā te bhikkhū āyasmato mahāmoggallānassa bhāsitaṁ abhinandunti.

Chaṭṭhaṁ.

Chaṭṭhaṁ.

Chaṭṭhaṁ.

AnteriorEl símil del tronco del árbol (2.º)SN 35.242·DutiyadārukkhandhopamasuttaEl Buddha ofrece una parábola de un gran tronco que flota río abajo y que, si evita los muchos obstáculos, finalmente llegará al océano. El venerable…SiguienteQue conlleva sufrimientoSN 35.244·DukkhadhammasuttaEl Buddha define las cosas que implican sufrimiento como los cinco agregados, e insta a los bhikkhus a estar libres de deseo por los seis sentidos, da…
Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}

Por favor, indícanos brevemente el motivo de tu consulta cuando nos escribas. Estamos aquí para acompañarte con presencia y cuidado.