KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Discursos Conectados
2. El capítulo sobre sacudir la casa larga sobre pilotes

Discurso sobre Moggallana

Saṁyutta Nikāya
2. Pāsādakampanavagga
Moggallānasutta
Discursos Conectados
2. El capítulo sobre sacudir la casa larga sobre pilotes
Discurso sobre Moggallana
Saṁyutta Nikāya
2. Pāsādakampanavagga
Moggallānasutta
Discurso sobre Moggallana

Cuando unos bhikkhus perezosos estaban perdiendo el tiempo, el Buddha pide a Moggallāna que los sacuda. Él sacude con el dedo del pie el gran edificio en el que se alojaban, aterrorizando a los bhikkhus. Ellos buscaron refugio en el Buddha, y él les enseñó las cuatro bases del poder psíquico.

Ruta suttaSN 51.14Sutta Piṭaka › Saṃyutta Nikāya › 5. Mahāvaggasaṁyutta › 51. Iddhipādasaṁyutta › 2. Pāsādakampanavagga › Moggallānasutta
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/sn51.14/es/anton-p-baron
Título de la publicación
Discursos Conectados
Traductor
Anton P Baron
Título raíz
Saṁyuttanikāya
Idioma de traducción
Español
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-es-sn-anton-p-baron

Así lo he oído.

En una ocasión el Bienaventurado moraba en Savatthi, en el parque oriental de la mansión de la madre de Migara. En aquella ocasión numerosos monjes que habitaban en la planta baja de la mansión se mostraban inquietos, ensoberbecidos, vanos, de lenguaje áspero, divagadores, de mente confusa, sin clara comprensión, carentes de concentración y con sus facultades [mentales] relajadas y dispersas.

Entonces, el Bienaventurado se dirigió al Venerable Mahamoggallana de este modo:

“Moggallana, vuestros hermanos en la vida santa que ocupan la planta baja de la mansión de la madre de Migara están inquietos, ensoberbecidos, vanos, de lenguaje áspero, divagadores, de mente confusa, sin clara comprensión, carentes de concentración y con sus facultades [mentales] relajadas y dispersas. Ve, Moggallana, y despierta en aquellos monjes el sentido de urgencia”.

“Sí, Venerable Señor”, respondió el Venerable Mahamoggallana. Entonces, realizando una proeza de poder espiritual, hizo que la mansión de la madre de Migara se sacudiera, temblara y estremeciera usando la punta del pie. Inmediatamente los monjes, sorprendidos y aterrorizados, permanecieron a un costado diciendo:

“¡Es verdaderamente maravilloso, señor! ¡Es increíble en verdad, señor! No hay viento y esta mansión de la madre de Migara, que ha sido instalada con seguridad en una base profunda, inmóvil e inamovible, se ha sacudido, temblado y estremecido”.

Entonces, el Bienaventurado aproximándose a aquellos monjes les dijo:

“¿Monjes, por qué están de pie a un lado, sorprendidos y aterrorizados?”.

“¡Es maravilloso Venerable Señor! ¡Es increíble, Venerable Señor! No hay viento y esta mansión de la madre de Migara, que ha sido instalada con seguridad en una base profunda, inmóvil e inamovible, se ha sacudido, temblado y estremecido”.

“Monjes, fue el monje Moggallana, con el deseo de provocar una sensación de urgencia en ustedes, quien hizo que la mansión de la madre de Migara se sacudiera, temblara y estremeciera usando la punta de su pie. ¿Qué piensan, monjes, por haber desarrollado y cultivado qué cosas el monje Moggallana ha llegado a ser tan fuerte y poderoso?”.

“Venerable Señor, nuestras enseñanzas están enraizadas en el Bienaventurado, son guiadas por el Bienaventurado y recurren al Bienaventurado. Sería bueno si el Bienaventurado aclarara el significado de lo declarado. Así, habiéndolo oído de él, los monjes lo recordaríamos”.

“Entonces escuchad, monjes. Es porque ha desarrollado y cultivado las Cuatro Bases del Poder Espiritual, que el monje Moggallana se ha vuelto tan fuerte y poderoso. ¿Cuáles cuatro? He aquí, monjes, el monje Moggallana ha desarrollado la base del poder espiritual que posee la concentración debido al deseo y a las formaciones volitivas del esfuerzo. Ha desarrollado la base del poder espiritual que posee la concentración debido a la energía… la concentración debido a la mente… la concentración debido a la investigación y a las formaciones volitivas del esfuerzo, pensando: ‘Por lo tanto, mi investigación no será demasiado floja ni demasiado tensa; no será internamente restringida ni externamente distraída’… Por lo tanto, con una mente abierta y desenvuelta, ha desarrollado esta mente impregnada de luminosidad.

“Monjes, porque ha desarrollado y cultivado estas Cuatro Bases del Poder Espiritual, el monje Moggallana se ha vuelto tan fuerte y poderoso.

“Monjes, es porque el monje Moggallana ha desarrollado y cultivado estas Cuatro Bases del Poder Espiritual que ejerce los diversos tipos de poder espiritual… Ejerciendo el dominio con su cuerpo hasta el mundo de Brahma.

“Monjes, es porque el monje Moggallana ha desarrollado y cultivado estas Cuatro Bases del Poder Espiritual, que por la destrucción de las contaminaciones, en esta misma vida, entra y mora con la liberación de la mente sin contaminaciones, liberación por la sabiduría, descubriéndolo por sí mismo a través del conocimiento directo”.

Evaṁ me sutaṁ—ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati pubbārāme migāramātupāsāde. Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū heṭṭhāmigāramātupāsāde viharanti uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā bhantacittā pākatindriyā. *bhantacittā → vibbhantacittā (bj, sya-all, km, pts1ed)

Evaṁ me sutaṁ—
ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati pubbārāme migāramātupāsāde.
Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū heṭṭhāmigāramātupāsāde viharanti uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā bhantacittā pākatindriyā. *bhantacittā → vibbhantacittā (bj, sya-all, km, pts1ed)

Evaṁ me sutaṁ—ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati pubbārāme migāramātupāsāde. Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū heṭṭhāmigāramātupāsāde viharanti uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā bhantacittā pākatindriyā. *bhantacittā → vibbhantacittā (bj, sya-all, km, pts1ed)

Atha kho bhagavā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi: *mahāmoggallānaṁ → mahāmoggalānaṁ (pts1ed)“ete kho, moggallāna, sabrahmacārino heṭṭhāmigāramātupāsāde viharanti uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā bhantacittā pākatindriyā. Gaccha, moggallāna, te bhikkhū saṁvejehī”ti.

Atha kho bhagavā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi: *mahāmoggallānaṁ → mahāmoggalānaṁ (pts1ed)
“ete kho, moggallāna, sabrahmacārino heṭṭhāmigāramātupāsāde viharanti uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā bhantacittā pākatindriyā.
Gaccha, moggallāna, te bhikkhū saṁvejehī”ti.

Atha kho bhagavā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ āmantesi: *mahāmoggallānaṁ → mahāmoggalānaṁ (pts1ed)“ete kho, moggallāna, sabrahmacārino heṭṭhāmigāramātupāsāde viharanti uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā bhantacittā pākatindriyā. Gaccha, moggallāna, te bhikkhū saṁvejehī”ti.

“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavato paṭissutvā tathārūpaṁ iddhābhisaṅkhāraṁ abhisaṅkhāresi yathā pādaṅguṭṭhakena migāramātupāsādaṁ saṅkampesi sampakampesi sampacālesi. *abhisaṅkhāresi → abhisaṅkhāsi (bj, csp1ed)Atha kho te bhikkhū saṁviggā lomahaṭṭhajātā ekamantaṁ aṭṭhaṁsu:

“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavato paṭissutvā tathārūpaṁ iddhābhisaṅkhāraṁ abhisaṅkhāresi yathā pādaṅguṭṭhakena migāramātupāsādaṁ saṅkampesi sampakampesi sampacālesi. *abhisaṅkhāresi → abhisaṅkhāsi (bj, csp1ed)
Atha kho te bhikkhū saṁviggā lomahaṭṭhajātā ekamantaṁ aṭṭhaṁsu:

“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavato paṭissutvā tathārūpaṁ iddhābhisaṅkhāraṁ abhisaṅkhāresi yathā pādaṅguṭṭhakena migāramātupāsādaṁ saṅkampesi sampakampesi sampacālesi. *abhisaṅkhāresi → abhisaṅkhāsi (bj, csp1ed)Atha kho te bhikkhū saṁviggā lomahaṭṭhajātā ekamantaṁ aṭṭhaṁsu:

“acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho. Nivātañca vata ayañca migāramātupāsādo gambhīranemo sunikhāto acalo asampakampī, atha ca pana saṅkampito sampakampito sampacālito”ti.

“acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho.
Nivātañca vata ayañca migāramātupāsādo gambhīranemo sunikhāto acalo asampakampī, atha ca pana saṅkampito sampakampito sampacālito”ti.

“acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho. Nivātañca vata ayañca migāramātupāsādo gambhīranemo sunikhāto acalo asampakampī, atha ca pana saṅkampito sampakampito sampacālito”ti.

Atha kho bhagavā yena te bhikkhū tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā te bhikkhū bhagavā etadavoca:

Atha kho bhagavā yena te bhikkhū tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā te bhikkhū bhagavā etadavoca:

Atha kho bhagavā yena te bhikkhū tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā te bhikkhū bhagavā etadavoca:

“kiṁ nu tumhe, bhikkhave, saṁviggā lomahaṭṭhajātā ekamantaṁ ṭhitā”ti?

“kiṁ nu tumhe, bhikkhave, saṁviggā lomahaṭṭhajātā ekamantaṁ ṭhitā”ti?

“kiṁ nu tumhe, bhikkhave, saṁviggā lomahaṭṭhajātā ekamantaṁ ṭhitā”ti?

“Acchariyaṁ, bhante, abbhutaṁ bhante. Nivātañca vata ayañca migāramātupāsādo gambhīranemo sunikhāto acalo asampakampī, atha ca pana saṅkampito sampakampito sampacālito”ti.

“Acchariyaṁ, bhante, abbhutaṁ bhante.
Nivātañca vata ayañca migāramātupāsādo gambhīranemo sunikhāto acalo asampakampī, atha ca pana saṅkampito sampakampito sampacālito”ti.

“Acchariyaṁ, bhante, abbhutaṁ bhante. Nivātañca vata ayañca migāramātupāsādo gambhīranemo sunikhāto acalo asampakampī, atha ca pana saṅkampito sampakampito sampacālito”ti.

“Tumheva kho, bhikkhave, saṁvejetukāmena moggallānena bhikkhunā pādaṅguṭṭhakena migāramātupāsādo, saṅkampito sampakampito sampacālito.

“Tumheva kho, bhikkhave, saṁvejetukāmena moggallānena bhikkhunā pādaṅguṭṭhakena migāramātupāsādo, saṅkampito sampakampito sampacālito.

“Tumheva kho, bhikkhave, saṁvejetukāmena moggallānena bhikkhunā pādaṅguṭṭhakena migāramātupāsādo, saṅkampito sampakampito sampacālito.

Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, katamesaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?

Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave,
katamesaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?

Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, katamesaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?

“Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.

“Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.

“Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.

“Tena hi, bhikkhave, suṇātha. Catunnaṁ kho, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo. Katamesaṁ catunnaṁ? Idha, bhikkhave, moggallāno bhikkhu chandasamādhippadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti, vīriyasamādhi …pe… cittasamādhi … vīmaṁsāsamādhippadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti—iti me vīmaṁsā na ca atilīnā bhavissati, na ca atippaggahitā bhavissati; na ca ajjhattaṁ saṅkhittā bhavissati, na ca bahiddhā vikkhittā bhavissati. Pacchāpuresaññī ca viharati—yathā pure tathā pacchā, yathā pacchā tathā pure; yathā adho tathā uddhaṁ, yathā uddhaṁ tathā adho; yathā divā tathā rattiṁ, yathā rattiṁ tathā divā. Iti vivaṭena cetasā apariyonaddhena sappabhāsaṁ cittaṁ bhāveti. Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.

“Tena hi, bhikkhave, suṇātha.
Catunnaṁ kho, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
Katamesaṁ catunnaṁ?
Idha, bhikkhave, moggallāno bhikkhu chandasamādhippadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti,
vīriyasamādhi …pe…
cittasamādhi …
vīmaṁsāsamādhippadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti—
iti me vīmaṁsā na ca atilīnā bhavissati, na ca atippaggahitā bhavissati;
na ca ajjhattaṁ saṅkhittā bhavissati, na ca bahiddhā vikkhittā bhavissati.
Pacchāpuresaññī ca viharati—
yathā pure tathā pacchā, yathā pacchā tathā pure;
yathā adho tathā uddhaṁ, yathā uddhaṁ tathā adho;
yathā divā tathā rattiṁ, yathā rattiṁ tathā divā.
Iti vivaṭena cetasā apariyonaddhena sappabhāsaṁ cittaṁ bhāveti.
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.

“Tena hi, bhikkhave, suṇātha. Catunnaṁ kho, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo. Katamesaṁ catunnaṁ? Idha, bhikkhave, moggallāno bhikkhu chandasamādhippadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti, vīriyasamādhi …pe… cittasamādhi … vīmaṁsāsamādhippadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti—iti me vīmaṁsā na ca atilīnā bhavissati, na ca atippaggahitā bhavissati; na ca ajjhattaṁ saṅkhittā bhavissati, na ca bahiddhā vikkhittā bhavissati. Pacchāpuresaññī ca viharati—yathā pure tathā pacchā, yathā pacchā tathā pure; yathā adho tathā uddhaṁ, yathā uddhaṁ tathā adho; yathā divā tathā rattiṁ, yathā rattiṁ tathā divā. Iti vivaṭena cetasā apariyonaddhena sappabhāsaṁ cittaṁ bhāveti. Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.

Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhoti …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteti …pe…

Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhoti …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteti …pe…

Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhoti …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteti …pe…

imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.

imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.

imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.

Catutthaṁ.

Catutthaṁ.

Catutthaṁ.

AnteriorInmersión debida al entusiasmoSN 51.13·ChandasamādhisuttaUn análisis de las cuatro bases del poder psíquico que muestra cómo el entusiasmo, la energía, la consciencia superior y la indagación funcionan en el…SiguienteEl brahmán UṇṇābhaSN 51.15·UṇṇābhabrāhmaṇasuttaĀnanda explica al brahmán Uṇṇābha que el sendero espiritual se vive para abandonar el deseo mediante las cuatro bases del poder psíquico. Pero Uṇṇābha…
Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}