KARUNAPURA SUTTA PIṬAKA
KARUNAPURA Biblioteca de suttas

Colección de Suttas

Selecciona un sutta o una sección

La ficha activa reflejará aquí el sutta, sección o mapa seleccionado.

Diagnóstico
Esperando inicialización…
Preparando biblioteca…
Cargando árbol…
Mapa
Minor Collection
1. The Chapter of the Great Chariot

The Boy Chatta’s Mansion

Khuddaka Nikāya
1. Mahārathavagga
Chattamāṇavakavimānavatthu
Minor Collection
1. The Chapter of the Great Chariot
The Boy Chatta’s Mansion
Khuddaka Nikāya
1. Mahārathavagga
Chattamāṇavakavimānavatthu
The Boy Chatta’s Mansion

The Supreme Buddha teaches a young boy about going for refuge and the precepts.

Ruta suttaVv 53Sutta Piṭaka › Khuddaka Nikāya › Vimānavatthu › 2. Purisavimāna › 1. Mahārathavagga › Chattamāṇavakavimānavatthu
← Suttas
Versiones de traducción
Vista:
Datos de publicación
SuttaCentral
https://suttacentral.net/vv53/en/kiribathgoda-gnanananda-thera
Título de la publicación
Stories of Heavenly Mansions
Traductor
Kiribathgoda Gnanananda Thera
Título raíz
Vimānavatthu
Idioma de traducción
English
Idioma raíz
Pali
Source
https://suttacentral.net/
Número de publicación
sc-en-vv-kiribathgoda-gnanananda-thera

Narrator:

These three verses contain the qualities of the Triple Gem and were taught to a boy named Chatta by the Supreme Buddha who asked him to go for refuge.

The Sage of the Sakyan clan, the Supreme Buddha, who completed the journey to Nibbana, is the best among humans. The Blessed One crossed over Samsara with his excellent wisdom and effort. Go for refuge to this Great Teacher, the Supreme Buddha.

The Dhamma, taught by the Supreme Buddha, helps beings remove desires, craving, and sorrows. This sweet, well explained, well analyzed Dhamma is never disagreeable. Go for refuge to this great teaching, the Supreme Dhamma.

The Blessed One’s noble disciples consist of the Four Pairs and the Eight Individuals. Those who offer gifts to these people gain fruitful results. Go for refuge to these excellent disciples, the Supreme Sangha.

Narrator:

After Chatta’s death he was reborn as a deva. One day he went to see the Supreme Buddha. In order for others to learn about merit, the Supreme Buddha then questioned him in the following way.

Supreme Buddha:

Neither the sun, nor the moon, nor the star Phusa is as bright as your mansion. Your large bright mansion shines in the sky brilliantly. What heavenly world did you come from today?

The radiance of your mansion can be seen for more than two thousand kilometers. This beautiful mansion shines both at night and day – pure, bright, and brilliant.

Around the palace there are beautiful flowers – red lotuses, white lotuses, and water lilies. Golden nets with fancy carvings are hanging there; they too shine like the sun. The mansion is decorated with divine red and yellow cloth and filled with the sweet fragrance of aloe, piyangu, and sandalwood. The mansion is surrounded by devatas with bright golden-colored bodies. It looks like the beautiful night sky covered by stars.

Devas and devatas are different colors here. Their bodies and hair are decorated with various flowers and ornaments. Golden flowers release a sweet smell when the breeze blows.

How did you receive these wonderful things? What meritorious action did you do to have gained this wonderful result? Is it because of your virtue or restrained life? Could you please explain it to me?

Devata:

One day a boy was walking on a road. You, the Great Teacher, met him and advised him by preaching the Dhamma. That boy, Chatta, promised to follow you, the Great Teacher, like a precious gem.

I was that boy, Bhante. When you asked me to go for refuge to the Buddha, the Great Victor, the Dhamma and the Noble Sangha, at first I told you that I did not know what they were. Once you had explained them to me, I went for refuge to the Triple Gem.

Wise people do not praise the actions of evil people who kill. You asked me if I knew about the precept of abstaining from killing living beings. At first I told you that I did not know about it. Once you had explained it to me, I observed that precept.

You asked me if I knew about the precept of not taking others’ belongings if they are not given to us. At first I told you that I did not know about it. Once you had explained it to me, I observed that precept.

You asked me if I knew about the precept of not going to others’ wives since it is a very low thing. At first I told you that I did not know about it. Once you had explained it to me, I observed that precept.

You asked me if I knew about the precept of not saying things as if they were true when I know they are not. Lying is not praised by the wise. At first I told you that I did not know about it. Once you had explained it to me, I observed that precept.

You asked me if I knew about the precept of not using intoxicants, by which one loses mindfulness. At first I told you that I did not know about it. Once you had explained it to me, I observed that precept.

On that day, I observed the Five Precepts and followed the Great Teacher’s Dhamma. Later, when I reached an intersection on the road, I was surrounded by a gang of robbers. They killed me just to take my money.

Going for refuge and observing the Five Precepts is the only merit I recollect doing. I did not obtain any other merit in my life. As a result of those meritorious deeds, I was reborn in this Tavatimsa Heaven and now experience all the happiness that I wish for.

I kept those precepts for just a moment. Look at the amazing result of practicing the Dhamma! When devas with lesser pleasures than I have seen me shining brilliantly with superior pleasures, they wish to be like me.

Think about the excellence of a very brief teaching. I went to heaven and received divine happiness. If that is the case, I think those who listen to this Dhamma frequently will surely attain the state of fearlessness, the supreme bliss of Nibbana.

Even if a very small meritorious deed is practiced in this Dhamma, very great results can be expected. Look at the god Chatta who collected merit, lighting up heaven like the sun illuminating the earth.

Some gods get together and talk about me saying, “What are the meritorious deeds that he did to have gained these results? What kind of good things should be practiced? When we gain a human birth again, we will observe the Precepts and practice the Dhamma.”

My great teacher helped me very much. He was compassionate towards me and came to meet me, under the hot sun. Today I have come to you again, Great Teacher. You are the truth in this world. Please be compassionate towards me. I would like to listen to the Dhamma.

When the disciples in this teaching abandon sensual desire, desire for existence, and delusion, they will never come back to sleep in the mother’s womb. They attain final Nibbana at passing away and become calm.

3. Chattamāṇavakavimānavatthu
3. Chattamāṇavakavimānavatthu
3. Chattamāṇavakavimānavatthu

“Yo vadataṁ pavaro manujesu, Sakyamunī bhagavā katakicco; Pāragato balaviriyasamaṅgī, *balaviriyasamaṅgī → balavīrasamaṅgī (mr)Taṁ sugataṁ saraṇatthamupehi.

“Yo vadataṁ pavaro manujesu,
Sakyamunī bhagavā katakicco;
Pāragato balaviriyasamaṅgī, *balaviriyasamaṅgī → balavīrasamaṅgī (mr)
Taṁ sugataṁ saraṇatthamupehi.

“Yo vadataṁ pavaro manujesu, Sakyamunī bhagavā katakicco; Pāragato balaviriyasamaṅgī, *balaviriyasamaṅgī → balavīrasamaṅgī (mr)Taṁ sugataṁ saraṇatthamupehi.

Rāgavirāgamanejamasokaṁ, Dhammamasaṅkhatamappaṭikūlaṁ; Madhuramimaṁ paguṇaṁ suvibhattaṁ, Dhammamimaṁ saraṇatthamupehi.

Rāgavirāgamanejamasokaṁ,
Dhammamasaṅkhatamappaṭikūlaṁ;
Madhuramimaṁ paguṇaṁ suvibhattaṁ,
Dhammamimaṁ saraṇatthamupehi.

Rāgavirāgamanejamasokaṁ, Dhammamasaṅkhatamappaṭikūlaṁ; Madhuramimaṁ paguṇaṁ suvibhattaṁ, Dhammamimaṁ saraṇatthamupehi.

Yattha ca dinna mahapphalamāhu, Catūsu sucīsu purisayugesu; Aṭṭha ca puggaladhammadasā te, Saṅghamimaṁ saraṇatthamupehi.

Yattha ca dinna mahapphalamāhu,
Catūsu sucīsu purisayugesu;
Aṭṭha ca puggaladhammadasā te,
Saṅghamimaṁ saraṇatthamupehi.

Yattha ca dinna mahapphalamāhu, Catūsu sucīsu purisayugesu; Aṭṭha ca puggaladhammadasā te, Saṅghamimaṁ saraṇatthamupehi.

Na tathā tapati nabhe sūriyo, Cando ca na bhāsati na phusso; Yathā atulamidaṁ mahappabhāsaṁ, Ko nu tvaṁ tidivā mahiṁ upāgā.

Na tathā tapati nabhe sūriyo,
Cando ca na bhāsati na phusso;
Yathā atulamidaṁ mahappabhāsaṁ,
Ko nu tvaṁ tidivā mahiṁ upāgā.

Na tathā tapati nabhe sūriyo, Cando ca na bhāsati na phusso; Yathā atulamidaṁ mahappabhāsaṁ, Ko nu tvaṁ tidivā mahiṁ upāgā.

Chindati raṁsī pabhaṅkarassa, Sādhikavīsatiyojanāni ābhā; Rattimapi yathā divaṁ karoti, Parisuddhaṁ vimalaṁ subhaṁ vimānaṁ.

Chindati raṁsī pabhaṅkarassa,
Sādhikavīsatiyojanāni ābhā;
Rattimapi yathā divaṁ karoti,
Parisuddhaṁ vimalaṁ subhaṁ vimānaṁ.

Chindati raṁsī pabhaṅkarassa, Sādhikavīsatiyojanāni ābhā; Rattimapi yathā divaṁ karoti, Parisuddhaṁ vimalaṁ subhaṁ vimānaṁ.

Bahupadumavicitrapuṇḍarīkaṁ, Vokiṇṇaṁ kusumehi nekacittaṁ; Arajavirajahemajālachannaṁ, Ākāse tapati yathāpi sūriyo.

Bahupadumavicitrapuṇḍarīkaṁ,
Vokiṇṇaṁ kusumehi nekacittaṁ;
Arajavirajahemajālachannaṁ,
Ākāse tapati yathāpi sūriyo.

Bahupadumavicitrapuṇḍarīkaṁ, Vokiṇṇaṁ kusumehi nekacittaṁ; Arajavirajahemajālachannaṁ, Ākāse tapati yathāpi sūriyo.

Rattambarapītavāsasāhi, Agarupiyaṅgucandanussadāhi; Kañcanatanusannibhattacāhi, Paripūraṁ gaganaṁva tārakāhi.

Rattambarapītavāsasāhi,
Agarupiyaṅgucandanussadāhi;
Kañcanatanusannibhattacāhi,
Paripūraṁ gaganaṁva tārakāhi.

Rattambarapītavāsasāhi, Agarupiyaṅgucandanussadāhi; Kañcanatanusannibhattacāhi, Paripūraṁ gaganaṁva tārakāhi.

Naranāriyo bahuketthanekavaṇṇā, *Naranāriyo → naranārī (mr); nāriyo (?)Kusumavibhūsitābharaṇettha sumanā; Anilapamuñcitā pavanti surabhiṁ, *pavanti → pavāyanti (mr)Tapaniyavitatā suvaṇṇachannā. *suvaṇṇachannā → suvaṇṇacchadanā (bj); suvaṇṇachadanā (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1); suvaṇṇacchādanā (pts-vp-pli2)

Naranāriyo bahuketthanekavaṇṇā, *Naranāriyo → naranārī (mr); nāriyo (?)
Kusumavibhūsitābharaṇettha sumanā;
Anilapamuñcitā pavanti surabhiṁ, *pavanti → pavāyanti (mr)
Tapaniyavitatā suvaṇṇachannā. *suvaṇṇachannā → suvaṇṇacchadanā (bj); suvaṇṇachadanā (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1); suvaṇṇacchādanā (pts-vp-pli2)

Naranāriyo bahuketthanekavaṇṇā, *Naranāriyo → naranārī (mr); nāriyo (?)Kusumavibhūsitābharaṇettha sumanā; Anilapamuñcitā pavanti surabhiṁ, *pavanti → pavāyanti (mr)Tapaniyavitatā suvaṇṇachannā. *suvaṇṇachannā → suvaṇṇacchadanā (bj); suvaṇṇachadanā (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1); suvaṇṇacchādanā (pts-vp-pli2)

Kissa saṁyamassa ayaṁ vipāko, *saṁyamassa → samadamassa (bj); kammassa (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)Kenāsi kammaphalenidhūpapanno; Yathā ca te adhigatamidaṁ vimānaṁ, Tadanupadaṁ avacāsi iṅgha puṭṭho”ti.

Kissa saṁyamassa ayaṁ vipāko, *saṁyamassa → samadamassa (bj); kammassa (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)
Kenāsi kammaphalenidhūpapanno;
Yathā ca te adhigatamidaṁ vimānaṁ,
Tadanupadaṁ avacāsi iṅgha puṭṭho”ti.

Kissa saṁyamassa ayaṁ vipāko, *saṁyamassa → samadamassa (bj); kammassa (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)Kenāsi kammaphalenidhūpapanno; Yathā ca te adhigatamidaṁ vimānaṁ, Tadanupadaṁ avacāsi iṅgha puṭṭho”ti.

“Sayamidha pathe samecca māṇavena, *Sayamidha → yamidha (bj, sya1ed, pts-vp-pli1-2)Satthānusāsi anukampamāno; Tava ratanavarassa dhammaṁ sutvā, Karissāmīti ca bravittha chatto.

“Sayamidha pathe samecca māṇavena, *Sayamidha → yamidha (bj, sya1ed, pts-vp-pli1-2)
Satthānusāsi anukampamāno;
Tava ratanavarassa dhammaṁ sutvā,
Karissāmīti ca bravittha chatto.

“Sayamidha pathe samecca māṇavena, *Sayamidha → yamidha (bj, sya1ed, pts-vp-pli1-2)Satthānusāsi anukampamāno; Tava ratanavarassa dhammaṁ sutvā, Karissāmīti ca bravittha chatto.

Jinavarapavaraṁ upehi saraṇaṁ, *Jinavarapavaraṁ → jinapavaraṁ (sya1ed, sya2ed, mr) | upehi → upemi (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2)Dhammañcāpi tatheva bhikkhusaṅghaṁ; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, *avocahaṁ → avocāhaṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2, mr)Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ. *tathevakāsiṁ → ayaṁ gāthā sya1ed, sya2ed potthakesu

Jinavarapavaraṁ upehi saraṇaṁ, *Jinavarapavaraṁ → jinapavaraṁ (sya1ed, sya2ed, mr) | upehi → upemi (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2)
Dhammañcāpi tatheva bhikkhusaṅghaṁ;
Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, *avocahaṁ → avocāhaṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2, mr)
Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ. *tathevakāsiṁ → ayaṁ gāthā sya1ed, sya2ed potthakesu

Jinavarapavaraṁ upehi saraṇaṁ, *Jinavarapavaraṁ → jinapavaraṁ (sya1ed, sya2ed, mr) | upehi → upemi (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2)Dhammañcāpi tatheva bhikkhusaṅghaṁ; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, *avocahaṁ → avocāhaṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2, mr)Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ. *tathevakāsiṁ → ayaṁ gāthā sya1ed, sya2ed potthakesu

Mā ca pāṇavadhaṁ vividhaṁ carassu asuciṁ, Na hi pāṇesu asaññataṁ avaṇṇayiṁsu sappaññā; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca pāṇavadhaṁ vividhaṁ carassu asuciṁ,
Na hi pāṇesu asaññataṁ avaṇṇayiṁsu sappaññā;
Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante,
Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca pāṇavadhaṁ vividhaṁ carassu asuciṁ, Na hi pāṇesu asaññataṁ avaṇṇayiṁsu sappaññā; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca parajanassa rakkhitampi, Ādātabbamamaññitho adinnaṁ; *Ādātabbamamaññitho → … amaññittha (bj, pts-vp-pli1-2)Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca parajanassa rakkhitampi,
Ādātabbamamaññitho adinnaṁ; *Ādātabbamamaññitho → … amaññittha (bj, pts-vp-pli1-2)
Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante,
Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca parajanassa rakkhitampi, Ādātabbamamaññitho adinnaṁ; *Ādātabbamamaññitho → … amaññittha (bj, pts-vp-pli1-2)Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca parajanassa rakkhitāyo, Parabhariyā agamā anariyametaṁ; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca parajanassa rakkhitāyo,
Parabhariyā agamā anariyametaṁ;
Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante,
Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca parajanassa rakkhitāyo, Parabhariyā agamā anariyametaṁ; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca vitathaṁ aññathā abhāṇi, Na hi musāvādaṁ avaṇṇayiṁsu sappaññā; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca vitathaṁ aññathā abhāṇi,
Na hi musāvādaṁ avaṇṇayiṁsu sappaññā;
Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante,
Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Mā ca vitathaṁ aññathā abhāṇi, Na hi musāvādaṁ avaṇṇayiṁsu sappaññā; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Yena ca purisassa apeti saññā, Taṁ majjaṁ parivajjayassu sabbaṁ; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Yena ca purisassa apeti saññā,
Taṁ majjaṁ parivajjayassu sabbaṁ;
Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante,
Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Yena ca purisassa apeti saññā, Taṁ majjaṁ parivajjayassu sabbaṁ; Noti paṭhamaṁ avocahaṁ bhante, Pacchā te vacanaṁ tathevakāsiṁ.

Svāhaṁ idha pañca sikkhā karitvā, Paṭipajjitvā tathāgatassa dhamme; Dvepathamagamāsiṁ coramajjhe, Te maṁ tattha vadhiṁsu bhogahetu.

Svāhaṁ idha pañca sikkhā karitvā,
Paṭipajjitvā tathāgatassa dhamme;
Dvepathamagamāsiṁ coramajjhe,
Te maṁ tattha vadhiṁsu bhogahetu.

Svāhaṁ idha pañca sikkhā karitvā, Paṭipajjitvā tathāgatassa dhamme; Dvepathamagamāsiṁ coramajjhe, Te maṁ tattha vadhiṁsu bhogahetu.

Ettakamidaṁ anussarāmi kusalaṁ, Tato paraṁ na me vijjati aññaṁ; Tena sucaritena kammunāhaṁ, Uppanno tidivesu kāmakāmī. *Uppanno → upapanno (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2)

Ettakamidaṁ anussarāmi kusalaṁ,
Tato paraṁ na me vijjati aññaṁ;
Tena sucaritena kammunāhaṁ,
Uppanno tidivesu kāmakāmī. *Uppanno → upapanno (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2)

Ettakamidaṁ anussarāmi kusalaṁ, Tato paraṁ na me vijjati aññaṁ; Tena sucaritena kammunāhaṁ, Uppanno tidivesu kāmakāmī. *Uppanno → upapanno (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2)

Passa khaṇamuhuttasaññamassa, Anudhammappaṭipattiyā vipākaṁ; Jalamiva yasasā samekkhamānā, Bahukā maṁ pihayanti hīnakammā.

Passa khaṇamuhuttasaññamassa,
Anudhammappaṭipattiyā vipākaṁ;
Jalamiva yasasā samekkhamānā,
Bahukā maṁ pihayanti hīnakammā.

Passa khaṇamuhuttasaññamassa, Anudhammappaṭipattiyā vipākaṁ; Jalamiva yasasā samekkhamānā, Bahukā maṁ pihayanti hīnakammā.

Passa katipayāya desanāya, Sugatiñcamhi gato sukhañca patto; Ye ca te satataṁ suṇanti dhammaṁ, Maññe te amataṁ phusanti khemaṁ.

Passa katipayāya desanāya,
Sugatiñcamhi gato sukhañca patto;
Ye ca te satataṁ suṇanti dhammaṁ,
Maññe te amataṁ phusanti khemaṁ.

Passa katipayāya desanāya, Sugatiñcamhi gato sukhañca patto; Ye ca te satataṁ suṇanti dhammaṁ, Maññe te amataṁ phusanti khemaṁ.

Appampi kataṁ mahāvipākaṁ, Vipulaṁ hoti tathāgatassa dhamme; *Vipulaṁ hoti → vipulaphalaṁ (mr)Passa katapuññatāya chatto, Obhāseti pathaviṁ yathāpi sūriyo.

Appampi kataṁ mahāvipākaṁ,
Vipulaṁ hoti tathāgatassa dhamme; *Vipulaṁ hoti → vipulaphalaṁ (mr)
Passa katapuññatāya chatto,
Obhāseti pathaviṁ yathāpi sūriyo.

Appampi kataṁ mahāvipākaṁ, Vipulaṁ hoti tathāgatassa dhamme; *Vipulaṁ hoti → vipulaphalaṁ (mr)Passa katapuññatāya chatto, Obhāseti pathaviṁ yathāpi sūriyo.

Kimidaṁ kusalaṁ kimācarema, Icceke hi samecca mantayanti; Te mayaṁ punareva laddha mānusattaṁ, *punareva → punadeva (sya1ed, sya2ed); punapi (?)Paṭipannā viharemu sīlavanto.

Kimidaṁ kusalaṁ kimācarema,
Icceke hi samecca mantayanti;
Te mayaṁ punareva laddha mānusattaṁ, *punareva → punadeva (sya1ed, sya2ed); punapi (?)
Paṭipannā viharemu sīlavanto.

Kimidaṁ kusalaṁ kimācarema, Icceke hi samecca mantayanti; Te mayaṁ punareva laddha mānusattaṁ, *punareva → punadeva (sya1ed, sya2ed); punapi (?)Paṭipannā viharemu sīlavanto.

Bahukāro anukampako ca satthā, Iti me sati agamā divā divassa; Svāhaṁ upagatomhi saccanāmaṁ, Anukampassu punapi suṇemu dhammaṁ. *suṇemu → suṇoma (bj); suṇomi (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)

Bahukāro anukampako ca satthā,
Iti me sati agamā divā divassa;
Svāhaṁ upagatomhi saccanāmaṁ,
Anukampassu punapi suṇemu dhammaṁ. *suṇemu → suṇoma (bj); suṇomi (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)

Bahukāro anukampako ca satthā, Iti me sati agamā divā divassa; Svāhaṁ upagatomhi saccanāmaṁ, Anukampassu punapi suṇemu dhammaṁ. *suṇemu → suṇoma (bj); suṇomi (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)

Ye cidha pajahanti kāmarāgaṁ, *cidha → yedha (si, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2); ye idha (mr)Bhavarāgānusayañca pahāya mohaṁ; Na ca te punamupenti gabbhaseyyaṁ, Parinibbānagatā hi sītibhūtā”ti.

Ye cidha pajahanti kāmarāgaṁ, *cidha → yedha (si, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2); ye idha (mr)
Bhavarāgānusayañca pahāya mohaṁ;
Na ca te punamupenti gabbhaseyyaṁ,
Parinibbānagatā hi sītibhūtā”ti.

Ye cidha pajahanti kāmarāgaṁ, *cidha → yedha (si, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1-2); ye idha (mr)Bhavarāgānusayañca pahāya mohaṁ; Na ca te punamupenti gabbhaseyyaṁ, Parinibbānagatā hi sītibhūtā”ti.

Chattamāṇavakavimānaṁ tatiyaṁ.

Chattamāṇavakavimānaṁ tatiyaṁ.

Chattamāṇavakavimānaṁ tatiyaṁ.

AnteriorLa mansión de RevatīVv 52·RevatīvimānavatthuCuando uno es codicioso, malvado y no guarda los preceptos, lo único que espera es sufrimiento.SiguienteMansión del donante de sopa de cangrejoVv 54·KakkaṭakarasadāyakavimānavatthuUna deva explica la felicidad que obtuvo después de ofrecer sopa de cangrejo a la Saṅgha.
Gestionar consentimiento

🍪 En KarunaPura usamos cookies para ofrecerte una experiencia más consciente y respetuosa.

Funcionales Siempre activo
Estas cookies son esenciales para el funcionamiento básico de la web y no se pueden desactivar.
Permiten recordar tus ajustes y preferencias para que tu experiencia sea más fluida.
El almacenamiento o acceso técnico es necesario para la finalidad legítima de almacenar preferencias no solicitadas por el abonado o usuario.
Estadísticas
El almacenamiento o acceso técnico que es utilizado exclusivamente con fines estadísticos. Nos ayudan a entender cómo se usa el sitio de forma anónima, para seguir mejorando.
Marketing
Se utilizan para ofrecer contenido personalizado y relevante según tu comportamiento de navegación.
  • Administrar opciones
  • Gestionar los servicios
  • Gestionar {vendor_count} proveedores
  • Leer más sobre estos propósitos
Ver preferencias
  • {title}
  • {title}
  • {title}