Walt 5359 The Sambuddha named Sumedha,
Bearing the Thirty-two Great Marks,
Seclusion-Lover, Sambuddha,
came up to the Himalayas. Verse 1
Walt 5360 Plunged into the Himalayas,
the Chief, Compassionate, the Sage,
getting into lotus posture,
sat down, the Ultimate Person. Verse 2
Walt 5361 I was a sorcerer back then,
one who could travel through the sky;
taking my well-made trident I
was going through the sky right there. Verse 3
Walt 5362 Like fire burning on a mountain,
like the moon on the fifteenth day,
the Buddha blazed forth in the woods,
like a regal sal tree in bloom. Verse 4
Walt 5363 Coming down from atop the woods,
the Buddha’s rays filled all of space,
with the color of a reed-fire.
Seeing that, I pleased my own heart. Verse 5
Walt 5364 Wandering, I saw a flower,
a dinner-plate with divine scent.
Carrying three of those flowers
I offered them to the Buddha. Verse 6
Walt 5365 Through Buddha’s majestic power,
just then those three flowers of mine,
stems turned upward, petals downward,
they’re making shade for the Teacher. Verse 7
Walt 5366 Due to that karma done very well,
with intention and firm resolve,
discarding my human body,
I went to Tāvatiṁsa then. Verse 8
Walt 5367 There my well-constructed mansion
was known by the name “Dinner-Plate.”
It measured sixty leagues in length,
and it was thirty leagues in width. Verse 9
Walt 5368 A hundred thousand pinnacles,
a mil-kaṇḍa cent-bheṇḍu large,
made of gold, covered in flags,
appeared for me on that mansion. Verse 10
Walt 5369 Palanquins made out of crystal,
made of gold or made of gemstones,
and also made out of rubies,
go where I wish if I should wish. Verse 11
Walt 5370 And there was an expensive bed,
which had an assembled mattress,
with a wool blanket on one end,
and furnished with lots of pillows. Verse 12
Walt 5371 Going out from the palace, I’m
wandering in divine travels,
going according to my wish,
honored by the gods’ assembly. Verse 13
Walt 5372 I stand on flowers underneath;
a canopy is above me.
A hundred leagues on every side
is covered with dinner-plate trees. Verse 14
Walt 5373 There sixty thousand instruments
wait on me evening and morning.
They’re attending me constantly,
by night and day they’re not lazy. Verse 15
Walt 5374 I delight in play and pleasures;
desiring desires, I rejoice
due to the dances and singing,
the percussion and speeches there. Verse 16
Walt 5375 Eating and drinking there I’m then
rejoicing among the thirty,
together with troops of women
I rejoice in my great mansion. Verse 17
Walt 5376 And five hundred different times,
I exercised divine rule there.
And three hundred different times,
I was a king who turns the wheel.
And I enjoyed much local rule,
innumerable by counting. Verse 18
Walt 5377 Transmigrating from birth to birth,
I receive many possessions.
I have no lack of possessions:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 19
Walt 5378 I transmigrate in just two states:
that of a god, or of a man.
I know no other rebirth state:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 20
Walt 5379 I am born in the two high clans,
kṣatriyan and also brahmin.
I don’t get born in lesser clans:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 21
Walt 5380 Elephant- and horse-vehicles,
palanquins and chariots too,
I am receiving all of that:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 22
Walt 5381 Troops of slaves and troops of slave-girls,
and women who are all decked out,
I am receiving all of that:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 23
Walt 5382Silk material, woolen stuff,
khoma cloth and cotton goods too,
I am receiving all of that:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 24
Walt 5383 New clothing and fruit which is fresh,
pure food of foremost tastiness,
I am receiving all of that:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 25
Walt 5384 People saying, “eat this, enjoy
this, please lie down on this fine bed,”
I am receiving all of that:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 26
Walt 5385 Everywhere I’m given honor
and I have very lofty fame,
always in the majority,
my retinue has no factions.
I’m the best of my relatives:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 27
Walt 5386 I’m not aware of cold nor heat,
and burning fever is not known.
Likewise there is not found in me,
suffering of the mind or heart. Verse 28
Walt 5387 Having been the color of gold,
I transmigrate from birth to birth.
I do not know a bad color:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 29
Walt 5388 Falling down from the world of gods,
incited by my wholesome roots,
I am reborn in Śrāvasti,
in a wealthy clan with big halls. Verse 30
Walt 5389 Giving up the five sense pleasures,
I went forth into homelessness.
Being only seven years old,
I attained my arahantship. Verse 31
Walt 5390 Knowing my virtue, the Buddha,
the Eyeful One, then ordained me.
A young boy worthy of honor:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 32
Walt 5391 The “divine eye” is purified;
I’m skilled in meditative states.
Special knowledges perfected:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 33
Walt 5392 Analytical modes attained,
skilled in the magical powers,
perfect in special knowledges:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 34
Walt 5393 In the thirty thousand aeons
since I worshipped the Buddha then,
I’ve come to know no bad rebirth:
that’s the fruit of Buddha-pūjā. Verse 35
Walt 5394 My defilements are now burnt up;
all new existence is destroyed.
Like elephants with broken chains,
I am living without constraint. Verse 36
Walt 5395 Being in Best Buddha’s presence
was a very good thing for me.
The three knowledges are attained;
I have done what the Buddha taught! Verse 37
Walt 5396 The four analytical modes,
and these eight deliverances,
six special knowledges mastered,
I have done what the Buddha taught! Verse 38
Thus indeed Venerable Tīṇikaṇikārapupphiya Thera spoke these verses.
The legend of Tīṇikaṇikārapupphiya Thera is finished.
1 Tikaṇikārapupphiyattheraapadāna
1 Tikaṇikārapupphiyattheraapadāna
1 Tikaṇikārapupphiyattheraapadāna
“Sumedho nāma sambuddho, bāttiṁsavaralakkhaṇo; Vivekakāmo sambuddho, himavantamupāgamiṁ.
“Sumedho nāma sambuddho, bāttiṁsavaralakkhaṇo; Vivekakāmo sambuddho, himavantamupāgamiṁ.
Ajjhogayha himavantaṁ, aggo kāruṇiko muni; Pallaṅkamābhujitvāna, nisīdi purisuttamo.
Ajjhogayha himavantaṁ, aggo kāruṇiko muni; Pallaṅkamābhujitvāna, nisīdi purisuttamo.
Vijjādharo tadā āsiṁ, antalikkhacaro ahaṁ; Tisūlaṁ sukataṁ gayha, gacchāmi ambare tadā.
Vijjādharo tadā āsiṁ, antalikkhacaro ahaṁ; Tisūlaṁ sukataṁ gayha, gacchāmi ambare tadā.
Pabbatagge yathā aggi, puṇṇamāyeva candimā; Vane obhāsate buddho, sālarājāva phullito.
Pabbatagge yathā aggi, puṇṇamāyeva candimā; Vane obhāsate buddho, sālarājāva phullito.
Vanaggā nikkhamitvāna, buddharaṁsībhidhāvare; Naḷaggivaṇṇasaṅkāsā, disvā cittaṁ pasādayiṁ.
Vanaggā nikkhamitvāna, buddharaṁsībhidhāvare; Naḷaggivaṇṇasaṅkāsā, disvā cittaṁ pasādayiṁ.
Vicinaṁ addasaṁ pupphaṁ, kaṇikāraṁ devagandhikaṁ; Tīṇi pupphāni ādāya, buddhaseṭṭhamapūjayiṁ.
Vicinaṁ addasaṁ pupphaṁ, kaṇikāraṁ devagandhikaṁ; Tīṇi pupphāni ādāya, buddhaseṭṭhamapūjayiṁ.
Buddhassa ānubhāvena, tīṇi pupphāni me tadā; Uddhaṁvaṇṭā adhopattā, chāyaṁ kubbanti satthuno.
chāyaṁ kubbanti satthuno.
Buddhassa ānubhāvena, tīṇi pupphāni me tadā; Uddhaṁvaṇṭā adhopattā, chāyaṁ kubbanti satthuno.
Tena kammena sukatena, cetanāpaṇidhīhi ca; Jahitvā mānusaṁ dehaṁ, tāvatiṁsamagacchahaṁ.
Tena kammena sukatena, cetanāpaṇidhīhi ca; Jahitvā mānusaṁ dehaṁ, tāvatiṁsamagacchahaṁ.
Tattha me sukataṁ byamhaṁ, kaṇikārīti ñāyati; Saṭṭhiyojanamubbedhaṁ, tiṁsayojanavitthataṁ.
Tattha me sukataṁ byamhaṁ,
Tattha me sukataṁ byamhaṁ, kaṇikārīti ñāyati; Saṭṭhiyojanamubbedhaṁ, tiṁsayojanavitthataṁ.
Sahassakaṇḍaṁ satabheṇḍu, *satabheṇḍu → sattageṇḍu (sya1ed, sya2ed); satageṇḍu (pts-vp-pli1)dhajāluharitāmayaṁ; Satasahassaniyyūhā, byamhe pātubhaviṁsu me.
Sahassakaṇḍaṁ satabheṇḍu, *satabheṇḍu → sattageṇḍu (sya1ed, sya2ed); satageṇḍu (pts-vp-pli1)
Sahassakaṇḍaṁ satabheṇḍu, *satabheṇḍu → sattageṇḍu (sya1ed, sya2ed); satageṇḍu (pts-vp-pli1)dhajāluharitāmayaṁ; Satasahassaniyyūhā, byamhe pātubhaviṁsu me.
Soṇṇamayā maṇimayā, lohitaṅgamayāpi ca; Phalikāpi ca pallaṅkā, yenicchakā yadicchakā. *yenicchakā yadicchakā → yenicchakā yathicchakaṁ (sya1ed, sya2ed); yadicchakāyadicchakā (mr)
yenicchakā yadicchakā. *yenicchakā yadicchakā → yenicchakā yathicchakaṁ (sya1ed, sya2ed); yadicchakāyadicchakā (mr)
Soṇṇamayā maṇimayā, lohitaṅgamayāpi ca; Phalikāpi ca pallaṅkā, yenicchakā yadicchakā. *yenicchakā yadicchakā → yenicchakā yathicchakaṁ (sya1ed, sya2ed); yadicchakāyadicchakā (mr)
Mahārahañca sayanaṁ, tūlikāvikatīyutaṁ; Uddhalomikaekantaṁ, bibbohanasamāyutaṁ. *bibbohanasamāyutaṁ → bimbohanasamāyutaṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1, csp1ed)
bibbohanasamāyutaṁ. *bibbohanasamāyutaṁ → bimbohanasamāyutaṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1, csp1ed)
Mahārahañca sayanaṁ, tūlikāvikatīyutaṁ; Uddhalomikaekantaṁ, bibbohanasamāyutaṁ. *bibbohanasamāyutaṁ → bimbohanasamāyutaṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1, csp1ed)
Bhavanā nikkhamitvāna, caranto devacārikaṁ; Yadā icchāmi gamanaṁ, devasaṅghapurakkhato.
Bhavanā nikkhamitvāna, caranto devacārikaṁ; Yadā icchāmi gamanaṁ, devasaṅghapurakkhato.
Pupphassa heṭṭhā tiṭṭhāmi, uparicchadanaṁ mama; Samantā yojanasataṁ, kaṇikārehi chāditaṁ.
Pupphassa heṭṭhā tiṭṭhāmi,
Pupphassa heṭṭhā tiṭṭhāmi, uparicchadanaṁ mama; Samantā yojanasataṁ, kaṇikārehi chāditaṁ.
Saṭṭhituriyasahassāni, sāyaṁ pātamupaṭṭhahuṁ; *sāyaṁ pātamupaṭṭhahuṁ → sāyaṁ pātaṁ upaṭṭhahuṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1); sāyapātamupaṭṭhahuṁ (csp1ed)Parivārenti maṁ niccaṁ, rattindivamatanditā.
sāyaṁ pātamupaṭṭhahuṁ; *sāyaṁ pātamupaṭṭhahuṁ → sāyaṁ pātaṁ upaṭṭhahuṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1); sāyapātamupaṭṭhahuṁ (csp1ed)
Saṭṭhituriyasahassāni, sāyaṁ pātamupaṭṭhahuṁ; *sāyaṁ pātamupaṭṭhahuṁ → sāyaṁ pātaṁ upaṭṭhahuṁ (bj, sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1); sāyapātamupaṭṭhahuṁ (csp1ed)Parivārenti maṁ niccaṁ, rattindivamatanditā.
Tattha naccehi gītehi, tāḷehi vāditehi ca; Ramāmi khiḍḍāratiyā, modāmi kāmakāmihaṁ.
Tattha naccehi gītehi, tāḷehi vāditehi ca; Ramāmi khiḍḍāratiyā, modāmi kāmakāmihaṁ.
Tattha bhutvā pivitvā ca, modāmi tidase tadā; Nārīgaṇehi sahito, modāmi byamhamuttame.
Tattha bhutvā pivitvā ca,
Tattha bhutvā pivitvā ca, modāmi tidase tadā; Nārīgaṇehi sahito, modāmi byamhamuttame.
Satānaṁ pañcakkhattuñca, devarajjamakārayiṁ; Satānaṁ tīṇikkhattuñca, cakkavattī ahosahaṁ; Padesarajjaṁ vipulaṁ, gaṇanāto asaṅkhiyaṁ.
Satānaṁ pañcakkhattuñca, devarajjamakārayiṁ; Satānaṁ tīṇikkhattuñca, cakkavattī ahosahaṁ; Padesarajjaṁ vipulaṁ, gaṇanāto asaṅkhiyaṁ.
Bhavābhave saṁsaranto, mahābhogaṁ labhāmahaṁ; Bhoge me ūnatā natthi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Bhavābhave saṁsaranto, mahābhogaṁ labhāmahaṁ; Bhoge me ūnatā natthi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Duve bhave saṁsarāmi, devatte atha mānuse; Aññaṁ gatiṁ na jānāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Duve bhave saṁsarāmi, devatte atha mānuse; Aññaṁ gatiṁ na jānāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Duve kule pajāyāmi, khattiye cāpi brāhmaṇe; Nīce kule na jāyāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Duve kule pajāyāmi, khattiye cāpi brāhmaṇe; Nīce kule na jāyāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Hatthiyānaṁ assayānaṁ, sivikaṁ sandamānikaṁ; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Hatthiyānaṁ assayānaṁ, sivikaṁ sandamānikaṁ; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Dāsīgaṇaṁ dāsagaṇaṁ, nāriyo samalaṅkatā; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Dāsīgaṇaṁ dāsagaṇaṁ, nāriyo samalaṅkatā; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Koseyyakambaliyāni, khomakappāsikāni ca; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Koseyyakambaliyāni, khomakappāsikāni ca; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Navavatthaṁ navaphalaṁ, navaggarasabhojanaṁ; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Navavatthaṁ navaphalaṁ, navaggarasabhojanaṁ; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Imaṁ khāda imaṁ bhuñja, imamhi sayane saya; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Imaṁ khāda imaṁ bhuñja, imamhi sayane saya; Labhāmi sabbamevetaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Sabbattha pūjito homi, yaso abbhuggato mama; Mahāpakkho sadā homi, abhejjapariso sadā; Ñātīnaṁ uttamo homi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Sabbattha pūjito homi, yaso abbhuggato mama; Mahāpakkho sadā homi, abhejjapariso sadā; Ñātīnaṁ uttamo homi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Sītaṁ uṇhaṁ na jānāmi, pariḷāho na vijjati; Atho cetasikaṁ dukkhaṁ, hadaye me na vijjati.
Sītaṁ uṇhaṁ na jānāmi, pariḷāho na vijjati; Atho cetasikaṁ dukkhaṁ, hadaye me na vijjati.
Suvaṇṇavaṇṇo hutvāna, saṁsarāmi bhavābhave; Vevaṇṇiyaṁ na jānāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Suvaṇṇavaṇṇo hutvāna, saṁsarāmi bhavābhave; Vevaṇṇiyaṁ na jānāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Devalokā cavitvāna, sukkamūlena codito; Sāvatthiyaṁ pure jāto, mahāsāle suaḍḍhake.
Devalokā cavitvāna, sukkamūlena codito; Sāvatthiyaṁ pure jāto, mahāsāle suaḍḍhake.
Pañca kāmaguṇe hitvā, pabbajiṁ anagāriyaṁ; Jātiyā sattavassohaṁ, arahattamapāpuṇiṁ.
Pañca kāmaguṇe hitvā, pabbajiṁ anagāriyaṁ; Jātiyā sattavassohaṁ, arahattamapāpuṇiṁ.
Upasampādayī buddho, guṇamaññāya cakkhumā; Taruṇo pūjanīyohaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Upasampādayī buddho, guṇamaññāya cakkhumā; Taruṇo pūjanīyohaṁ, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Dibbacakkhu visuddhaṁ me, samādhikusalo ahaṁ; Abhiññāpāramippatto, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Dibbacakkhu visuddhaṁ me,
Dibbacakkhu visuddhaṁ me, samādhikusalo ahaṁ; Abhiññāpāramippatto, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Paṭisambhidā anuppatto, iddhipādesu kovido; Dhammesu pāramippatto, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Paṭisambhidā anuppatto, iddhipādesu kovido; Dhammesu pāramippatto, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Tiṁsakappasahassamhi, yaṁ buddhamabhipūjayiṁ; Duggatiṁ nābhijānāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Tiṁsakappasahassamhi, yaṁ buddhamabhipūjayiṁ; Duggatiṁ nābhijānāmi, buddhapūjāyidaṁ phalaṁ.
Kilesā jhāpitā mayhaṁ, bhavā sabbe samūhatā; Nāgova bandhanaṁ chetvā, viharāmi anāsavo.
Kilesā jhāpitā mayhaṁ, bhavā sabbe samūhatā; Nāgova bandhanaṁ chetvā, viharāmi anāsavo.
Svāgataṁ vata me āsi, mama buddhassa santike; Tisso vijjā anuppattā, kataṁ buddhassa sāsanaṁ.
Svāgataṁ vata me āsi, mama buddhassa santike; Tisso vijjā anuppattā, kataṁ buddhassa sāsanaṁ.
Paṭisambhidā catasso, vimokkhāpi ca aṭṭhime; Chaḷabhiññā sacchikatā, kataṁ buddhassa sāsanaṁ”.
kataṁ buddhassa sāsanaṁ”.
Paṭisambhidā catasso, vimokkhāpi ca aṭṭhime; Chaḷabhiññā sacchikatā, kataṁ buddhassa sāsanaṁ”.
Itthaṁ sudaṁ āyasmā tikaṇikārapupphiyo thero imā gāthāyo abhāsitthāti. *tikaṇikārapupphiyo → tīṇikaṇikārapupphiyo (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)
Itthaṁ sudaṁ āyasmā tikaṇikārapupphiyo thero imā gāthāyo abhāsitthāti. *tikaṇikārapupphiyo → tīṇikaṇikārapupphiyo (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)
Itthaṁ sudaṁ āyasmā tikaṇikārapupphiyo thero imā gāthāyo abhāsitthāti. *tikaṇikārapupphiyo → tīṇikaṇikārapupphiyo (sya1ed, sya2ed, pts-vp-pli1)
Tikaṇikārapupphiyattherassāpadānaṁ paṭhamaṁ.
Tikaṇikārapupphiyattherassāpadānaṁ paṭhamaṁ.
Tikaṇikārapupphiyattherassāpadānaṁ paṭhamaṁ.