SC 1 Esto he escuchado: En una ocasión, el Bienaventurado estaba morando en la Arboleda Jeta del Parque de Anathapindika cerca de Savatthi. Estando allí se dirigió a los monjes de esta manera: “Monjes”,—"Sí, venerable señorbhanteEn los textos pali, se usa como vocativo para dirigirse al Buddha o a un monje budista. En el uso moderno a menudo se emplea también como título.Ver en el glosario”, respondieron los monjes y el Bienaventurado continuó:
SC 2“Monjes, en una ocasión estaba morando al pie del árbol, en un lugar con los árboles sala en la Arboleda de Subhaga cerca de Ukkattha. En aquella ocasión, un pernicioso punto de vista había surgido en Baka, el BrahmabrahmāUn habitante de los cielos no-sensuales de la forma o de lo sin forma. Considerado por sí mismo y por los brahmines como Señor y creador del universo.Ver en el glosario, de esta manera: ‘Esto es permanente, esto es perpetuo, esto es eterno, esto es el total, esto no está sujeto a la desaparición; en cuanto a esto, uno no nace, no envejece ni muere, no desaparece ni reaparece; más allá de esto, no hay escape’.
SC 3“Y conociendo con mi mente este pensamientovitakkaTiene dos usos principales. 1. Pensamiento: en contextos generales, éticos o doctrinales, designa un pensamiento, una reflexión, una consideración, un razonamiento o una orientación mental dirigida hacia un tema. En compuestos como kāmavitakka (pensamiento sensual), byāpādavitakka (pensamiento de malevolencia), vihiṃsāvitakka (pensamiento dañino), nekkhammavitakka (pensamiento de renuncia), abyāpādavitakka (pensamiento de no malevolencia) y avihiṃsāvitakka (pensamiento de no dañar), se traduce normalmente como pensamiento. En estos casos, el pensamiento puede ser saludable o no saludable según el contenido hacia el que se dirige la mente. 2. Aplicación inicial de la mente; pensamiento aplicado: en contexto meditativo, especialmente en la fórmula del primer jhāna, designa el movimiento inicial por el que la mente se dirige, se coloca o se aplica al objeto o ámbito meditativo. En este c…Ver en el glosario en la mente de Baka, el Brahma, así de rápido como un hombre fuerte puede extender su brazo doblado o tan rápido como puede doblar su brazo extendido, desaparecí del pie de aquel árbol, del lugar con los árboles sala en la Arboleda de Subhaga cerca de Ukkattha y aparecí en el mundo del Brahma. Y Baka, el Brahma, me vio llegando desde cierta distancia y dijo: ‘Ven, buen señor. Seas bienvenido, buen señor. Ya ha pasado mucho tiempo desde que hayas tenido la oportunidad de venir aquí, buen señor. Ahora bien, buen señor, esto es permanente, esto es perpetuo, esto es eterno, esto es el total, esto no está sujeto a la desaparición; en cuanto a esto, uno no nace, no envejece ni muere, no desaparece ni reaparece; más allá de esto, no hay escape.’
SC 4“Cuando esto fue dicho, dije a Baka, el Brahma: ‘El dignoarahantUn «digno» o «perfeccionado»; una persona cuya mente está libre de impurezas (ver kilesa), que ha abandonado las diez cadenas que atan la mente al ciclo de renacimientos (ver saṁyojana), cuyo corazón está libre de contaminantes (ver āsava), y que por tanto no está destinado a un renacimiento ulterior. Un título para el Buddha y el nivel más alto de sus nobles discípulos. Aquel que ha alcanzado Nibbāna.Ver en el glosario Baka, el Brahma, ha caído en la ignoranciaavijjāEs la falta de visión clara, el "no saber" o la ceguera espiritual. Se refiere específicamente a la incapacidad de comprender las Cuatro Nobles Verdades y la verdadera naturaleza de la realidad (impermanencia y el no-yo). Es el primer eslabón en el ciclo del origen dependiente. Ver también moha.Ver en el glosario; ha caído en la ignorancia desde que llama lo impermanenteaniccaImpermanente, inconstante o no duradero. En los suttas se aplica a todos los fenómenos condicionados: surgen, cambian y cesan. Es una de las tres características, junto con dukkha y anattā.Ver en el glosario como si fuera permanente, lo transitorio como si fuera perpetuo, lo no eterno como si fuera eterno, lo incompleto como si fuera total, lo que está sujeto a la desaparición como si no estuviera sujeto a la desaparición, aquello para lo cual uno nace, envejece, muere, desaparece y reaparece como algo para lo cual uno no nace, no envejece ni muere, no desaparece ni reaparece, y aquello de lo cual hay escape, como algo de lo que no hay escape alguno.’
SC 5 “Entonces, monjes, Mara, el Malvado, tomó posesión como miembro de la AsambleaparisāLos cuatro grupos de seguidores del Buddha que incluyen monjes, monjas, laicos y laicas. Comparar con saṅgha. Ver bhikkhu, bhikkhunī, upāsaka/upāsikā.Ver en el glosario del Brahma y me dijo: ‘Monje, monje, no lo desacredites, no lo desacredites; este Brahma es el Gran Brahma, el DiosdevaLiteralmente, «ser resplandeciente»: un habitante de los reinos celestiales (ver sagga y sugati). Los tres términos deva, devatā y devaputta son sinónimos.Ver en el glosario Supremo, el No-trascendido, de la Visión Infalible, el Portador del Dominio, el Señor Hacedor y Creador, la Más Alta Providencia, MaestroācariyaMaestro; mentor. Ver kalyāṇamitta. Este término no es un título, ni se usa específicamente para monásticos, sino que se refiere a cualquier persona en un rol de enseñanza.Ver en el glosario y Padre de todos los que existen y los que han de existir. Antes de tu tiempo, monje, había ascetassamaṇaAsceta o contemplativo. Proviene de una raíz śram que significa desgastar o subyugar.Ver en el glosario y brahmanesbrahmanLa casta brahmán (brahmin) de la India es una clase hereditaria con funciones sacerdotales y sagradas especiales, especialmente el mantenimiento de los textos y ritos védicos antiguos. Sin embargo, muchos brahmanes vivían vidas seculares, mientras otros practicaban como renunciantes. No obstante, durante mucho tiempo mantuvieron que por su nacimiento son dignos del más alto respeto. El budismo tomó prestado el término brahmán para aplicarlo a quienes han alcanzado la meta, mostrando que el respeto no se gana por nacimiento, raza o casta, sino por logro espiritual. En sentido budista, este término es sinónimo de arahant.Ver en el glosario en el mundo que condenaron la tierra a causa del disgusto que tuvieron hacia la tierra, condenaron el agua a causa del disgusto que tuvieron hacia el agua, condenaron el fuego a causa del disgusto que tuvieron hacia el fuego, condenaron el aire a causa del disgusto que tuvieron hacia el aire, condenaron a los seres a causa del disgusto que tuvieron hacia los seres, condenaron a los dioses a causa del disgusto que tuvieron hacia los dioses, condenaron al Pajapati a causa del disgusto que tuvieron hacia el Papapati, condenaron al Brahma a causa del disgusto que tuvieron hacia el Brahma. Pero, cuando se disolvieron sus cuerpos, cuando sus vidas han sido cortadas, llegaron a establecerse dentro de un cuerpo inferior. Y antes de tu tiempo, monje, había ascetas y brahmanes en el mundo que alabaron la tierra a causa del deleite que tuvieron hacia la tierra, alabaron el agua a causa del deleite que tuvieron hacia el agua, alabaron el fuego a causa del deleite que tuvieron hacia el fuego, alabaron el aire a causa del deleite que tuvieron hacia el aire, alabaron a los seres a causa del deleite que tuvieron hacia los seres, alabaron a los dioses a causa del deleite que tuvieron hacia los dioses, alabaron al Pajapati a causa del deleite que tuvieron hacia el Papapati, alabaron al Brahma a causa del deleite que tuvieron hacia el Brahma. Y, cuando se disolvieron sus cuerpos, cuando sus vidas han sido cortadas, llegaron a establecerse dentro de un cuerpo superior. Así que, monje, te digo lo siguiente: «asegúrate, buen hombre, de hacer solamente aquello que dice el Brahma; nunca traspases las palabras del Brahma. Si traspasases las palabras del Brahma, monje, entonces te acontecería lo mismo que a un hombre que trata de desviar un viga de fuego con un palo, o lo mismo que a un hombre que pierde el control de sus pies y manos, mientras cae dentro de un profundo abismo. Asegúrate, buen hombre, de hacer solamente aquello que dice el Brahma; nunca traspases las palabras del Brahma. Acaso, ¿no viste la Asamblea del Brahma sentada aquí, monje?»’ Y Mara, el Malvado, se valió del testimonio de la Asamblea del Brahma.
SC 6“Cuando esto fue dicho, monjes, dije a Mara, el Malvado: ‘Te conozco, Malvado. No pienses «Él no me conoce». Tú eres Mara, el Malvado, y el Brahma con la Asamblea del Brahma y los miembros de la Asamblea del Brahma, todos cayeron en tus manos, todos cayeron bajo tu poder. Aunque tú pienses, Malvado: «él también cayó en mis manos, él también cayó bajo mi poder», esto no es así, porque yo no caí en tus manos, Malvado, ni caí bajo tu poder.’
SC 7 “Cuando esto fue dicho, Baka el Brahma, me dijo: ‘Buen señor, yo llamo permanente aquello que es permanente, perpetuo, aquello que es perpetuo, eterno, aquello que es eterno, total, aquello que es total, lo no sujeto a la desaparición, aquello que no está sujeto a la desaparición, aquello para lo cual uno no nace, no envejece, no muere, no desaparece ni reaparece, como algo para lo cual uno no nace, no envejece ni muere, no desaparece ni reaparece, y aquello de lo cual no hay escape alguno, como algo de lo que no hay escape alguno. Antes de tu tiempo, monje, había ascetas y brahmanes en el mundo, cuyo ascetismo duró tanto como tu vida entera. Ellos sabían que cuando había algún escape, entonces había un escape y cuando no había escape alguno, entonces, no había escape. Por eso te digo esto, monje: «no vas a encontrar escape alguno y finalmente, sólo recogerás hastío y desilusiónnibbidāEl hábil apartamiento de la mente del mundo saṃsárico condicionado hacia el nibbāna incondicionado.Ver en el glosario. Cuando trates de sujetar la tierra, estarás cerca de mí, dentro de mi dominio, bajo mi voluntad y mi castigo. Cuando trates de sujetar el agua… el fuego… el aire… los seres… los dioses… a Pajapati… al Brahma, estarás cerca de mí, dentro de mi dominio, bajo mi voluntad y mi castigo.»’
SC 8“‘Yo también sé esto, Brahma. Que cuando trate de sujetar la tierra, estaré cerca de ti, dentro de tu dominio, bajo tu voluntad y tu castigo. Cuando trate de sujetar el agua… el fuego… el aire… los seres… los dioses… a Pajapati… al Brahma, estaré cerca de ti, dentro de tu dominio, bajo tu voluntad y tu castigo. Sin embargo, conozco también el alcance de la influencia y la extensión de esto: «Baka, el Brahma, tiene este poder, esto es capaz de hacer y esta es su influencia.»’
“‘Entonces, mi buen señor, ¿qué tan grande es el alcance de mi influencia y mi extensión?’
SC 9 Hasta donde gira el sol y la luna
Alumbrando y brillando sobre los puntos cardinales,
Sobre los innumerables mundos
Se extiende tu soberanía.
Y allí, lo has conocido de arriba abajo,
A los que están con la codicialobhaCodicia, deseo no hábil o posesivo. Es una de las tres raíces no saludables (mūla) en la mente, junto con dosa y moha. Expresa la tendencia básica de la mente a querer apropiarse, acumular o retener aquello que considera deseable. Véase también: rāga.Ver en el glosario y los que son libres de ella,
El estado que es así y el de otra forma,
El ir y venir de los seres.
Brahma, yo conozco el alcance de la influencia y la extensión de esto: «Baka, el Brahma, tiene este poder, esto es capaz de hacer y esta es su influencia.»’
SC 10 “‘Pero, Brahma, existen otros tres cuerpos, los cuales no viste ni conociste y que yo, sin embargo, conozco y veo. He aquí, existe el cuerpo llamado Transmisión de la Radiación, del cual una vez saliste y reapareciste aquí. Y porque has morado aquí por mucho tiempo, tu memoria sobre aquello había caducado, por lo cual no ves ni conoces esto, y yo, sin embargo, lo conozco y lo veo. Por eso, Brahma, en cuanto al conocimiento directoabhiññāPoderes intuitivos que surgen de la práctica de la concentración: la capacidad de mostrar poderes psíquicos, clarividencia, clariaudiencia, la capacidad de conocer los pensamientos de otros, el recuerdo de vidas pasadas, y el conocimiento que destruye los contaminantes (ver āsava).Ver en el glosario, no estoy meramente al mismo nivel que tú, ¿qué es lo que podría saber menos? Por el contrario, conozco más que tú.
“‘He aquí, existe también el cuerpo llamado Gloria Refulgente… Gran Fruto, lo cual no ves ni conoces, y yo, sin embargo, lo conozco y lo veo. Por eso, Brahma, en cuanto al conocimiento directo, no estoy meramente al mismo nivel que tú, ¿qué es lo que podría saber menos? Por el contrario, conozco más que tú.
SC 11“‘Brahma, habiendo conocido directamente la tierra como tierra, y habiendo conocido directamente aquello que no es conmensurable en lo terreno de la tierra, no reclamo ser tierra, no reclamo estar en la tierra, no reclamo estar aparte de la tierra, no reclamo que la tierra sea «mía», no afirmo la tierra. Por eso, Brahma, en cuanto al conocimiento directo, no estoy meramente al mismo nivel que tú, ¿qué es lo que podría saber menos? Por el contrario, conozco más que tú.
SC 12-13“‘Brahma, habiendo conocido directamente el agua como agua… el fuego como fuego… el aire como aire… los seres como seres… los dioses como dioses… a Pajapati como Pajapati… al Brahma como Brahma… la Transmisión de la Radiación como Transmisión de la Radiación… la Gloria Refulgente como Gloria Refulgente… el Gran Fruto como Gran Fruto… al Dios Supremo como Dios Supremo… el todo como todo y habiendo conocido directamente aquello que no es conmensurable en la totalidad del todo, no reclamo ser todo, no reclamo estar en todo, no reclamo estar aparte de todo, no reclamo que todo sea «mío», no afirmo el todo. Por eso, Brahma, en cuanto al conocimiento directo, no estoy meramente al mismo nivel que tú, ¿qué es lo que podría saber menos? Por el contrario, conozco más que tú.’
SC 24“‘Buen señor, si no hay participación en la totalidad del todo, ¿podría esto tornarse vacuo y vacío para ti?’
SC 25 Conciencia no manifiesta,
Ilimitada, luminosa, completa.
aquello es lo que no es conmensurable en lo terreno de la tierra, en lo aguado del agua… aquello es lo que no es conmensurable en la totalidad del todo.’
SC 26“‘Bien, buen señor, voy a desvanecerme de ti’
“‘Desvanece de mi, Brahma, si lo deseas.’
“Entonces, Baka, el Brahma, diciendo: ‘Voy a desvanecer del asceta Gotama, voy a desvanecer del asceta Gotama’, no fue capaz de desvanecer. Por eso le dije: ‘Brahma, yo voy a desvanecerme de ti’.
“‘Desvanece, si lo deseas, buen señor.’
“Entonces, realicé aquella hazaña del poder sobrenatural, la cual consiste en que el Brahma, la Asamblea del Brahma y los miembros de la Asamblea del Brahma pudieran oírme sin poder verme, desvanecí de allí y pronuncié este verso:
SC 27 Habiendo visto lejos toda clase de seres,
Y [viendo] en el ser la obligación de dejar de ser,
No afirmé forma de ser alguna,
Tampoco me apegué a deleite alguno.
SC 28“Entonces, el Brahma, la Asamblea del Brahma y los miembros de la Asamblea del Brahma fueron sacudidos con asombro y estupor, diciendo: ‘¡esto es maravilloso, es portentoso, el gran poder y gran poderío del asceta Gotama! Nunca antes vimos ni escuchamos, en caso de otros ascetas y brahmanes, del poder tan grande y del poderío tan enorme como el del asceta Gotama, quien salió del clan de los sakyanos. Señores, aunque vive en medio de la generación que se deleita en el ser, aquel deleite en el ser, aquel regocijo en el ser, ha sido extirpado por él hasta las mismas raíces.’
SC 29 “Entonces, monjes, Mara, el Malvado, tomó posesión como miembro de la Asamblea del Brahma y me dijo: ‘Bien, señor, si esto es lo que sabes, si esto es lo que habías descubierto, no guíes a tus discípulos [laicos] ni a los renunciantes, no enseñes el DhammaDhamma1. Fenómeno; cualquier cosa que ocurre y es cognoscible. 2. Fenómeno mental, «pensamiento». 3. Principio, especialmente los principios de causalidad. 4. Doctrina, enseñanza. También, principios de comportamiento que los seres humanos deben seguir para armonizar con el orden natural correcto de las cosas; cualidades mentales que deben desarrollar para realizar la cualidad inherente de la mente en sí misma. Por extensión, «Dhamma» (usualmente en mayúscula) se usa también para denotar cualquier doctrina que enseña tales cosas. Así, el Dhamma del Buddha denota tanto sus enseñanzas como las realidades descritas por esa enseñanza. (Sánscrito: dharma)Ver en el glosario a tus discípulos [laicos] ni a los renunciantes, no creas anhelotaṇhāAvidez, sed o ansia que impulsa el aferramiento y el devenir. En los suttas se distingue en tres formas: avidez por la sensualidad, avidez por el devenir y avidez por el no devenir o la aniquilación. Ver upādāna y bhava.Ver en el glosario en tus discípulos [laicos] ni en los renunciantes. Antes de tu tiempo, monje, había ascetas y brahmanes en el mundo que pretendieron ser realizados y plenamente iluminados, y ellos guiaron a sus discípulos [laicos] y a los renunciantes, enseñaron el Dhamma a sus discípulos [laicos] y a los renunciantes, crearon anhelo en sus discípulos [laicos] y en los renunciantes. Pero, cuando se disolvieron sus cuerpos, cuando sus vidas han sido cortadas, llegaron a establecerse dentro de un cuerpo inferior. Y antes de tu tiempo, monje, había ascetas y brahmanes en el mundo que no guiaron a sus discípulos [laicos] ni a los renunciantes, no enseñaron el Dhamma a sus discípulos [laicos] ni a los renunciantes, no crearon anhelo en sus discípulos [laicos] ni en los renunciantes. Pero, cuando se disolvieron sus cuerpos, cuando sus vidas han sido cortadas, llegaron a establecerse dentro de un cuerpo superior. Por eso te digo, monje: estés seguro, buen señor, permanezcas inactivo, devoto a la morada placentera aquí y ahora; esto es mejor dejarlo no declarado, y por eso, buen señor, no lo aconsejes a nadie más.’
SC 30“Cuando esto fue dicho, monjes, dije a Mara, el Malvado: ‘Te conozco, Malvado. No pienses «Él no me conoce». Tú eres Mara, el Malvado. No es por causa de la compasiónkaruṇāCompasión; simpatía; la aspiración a encontrar una forma de ser verdaderamente útil a uno mismo y a otros. Una de las cuatro «moradas sublimes» (brahma-vihāra).Ver en el glosario por su bienestar que hablas de esta manera. Es sin compasión por su bienestar que hablas de esta manera. Tú piensas así, Malvado: «aquellos que escucharán la enseñanza del Dhamma de parte del asceta Gotama, van a escapar de mi esfera.» Aquellos ascetas y brahmanes tuyos, Malvado, que reclamaron ser plenamente iluminados, no fueron plenamente iluminados. Pero yo, Malvado, quien reclamo estar plenamente iluminado, soy plenamente iluminado. Cuando el Tathagata enseña el Dhamma a sus discípulos permanece tal y cuando el Tathagata no enseña el Dhamma a sus discípulos, también permanece tal. Cuando el Tathagata guía a sus discípulos permanece tal y cuando el Tathagata no guía a sus discípulos, también permanece tal. Y ¿por qué así? Porque el Tathagata había abandonado las contaminaciones que manchan, conducen a la renovación del ser, traen perturbaciones, maduran la insatisfaccióndukkhaEn sentido doctrinal, dukkha designa la condición insatisfactoria de la experiencia condicionada: lo que surge, cambia y no puede sostenerse como fuente estable de satisfacción. En la Primera Noble Verdad incluye nacimiento, envejecimiento, enfermedad, muerte, separación de lo querido, encuentro con lo no querido, no obtener lo que se desea y, en síntesis, los cinco agregados sujetos al aferramiento.Ver en el glosario y conducen al futuro nacimiento, vejez y muerte; él las había cortado desde las mismas raíces, como el tronco de la palmera, las echó fuera tan lejos que ya no puede ser más sujeto a futuros surgimientos. Al igual que la palmera, cuya corona ha sido cortada, no es capaz de seguir creciendo, así también el Tathagata había abandonado las contaminaciones que manchan, conducen a la renovación del ser, traen perturbaciones, maduran la insatisfacción y conducen al futuro nacimiento, vejez y muerte; él las había cortado desde las mismas raíces, como el tronco de la palmera, las echó fuera tan lejos que ya no puede ser más sujeto a futuros surgimientos.’"
SC 31 Y porque el Mara no fue capaz de responder y porque esto empezó con la invitación del Brahma, este discursosuttaLiteralmente, «hilo»; un discurso o sermón del Buddha o sus discípulos contemporáneos. En los textos tempranos, el término sutta se usa en su sentido familiar como un discurso, pero también se usa en un sentido más restringido para referirse a una sección de los discursos, probablemente refiriéndose a resúmenes o breves exposiciones. En este sentido también se usa del código monástico (pātimokkha). Después de la muerte del Buddha los suttas fueron originalmente transmitidos en tradición oral. (Sánscrito: sūtra)Ver en el glosario se titula “Sobre la invitación del Brahma”.
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti.
ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme.
Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi:
Evaṁ me sutaṁ—ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti.
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca:
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ.
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca:
“Ekamidāhaṁ, bhikkhave, samayaṁ ukkaṭṭhāyaṁ viharāmi subhagavane sālarājamūle. Tena kho pana, bhikkhave, samayena bakassa brahmuno evarūpaṁ pāpakaṁ diṭṭhigataṁ uppannaṁ hoti: ‘idaṁ niccaṁ, idaṁ dhuvaṁ, idaṁ sassataṁ, idaṁ kevalaṁ, idaṁ acavanadhammaṁ, idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati, ito ca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ natthī’ti.
“Ekamidāhaṁ, bhikkhave, samayaṁ ukkaṭṭhāyaṁ viharāmi subhagavane sālarājamūle.
Tena kho pana, bhikkhave, samayena bakassa brahmuno evarūpaṁ pāpakaṁ diṭṭhigataṁ uppannaṁ hoti:
‘idaṁ niccaṁ, idaṁ dhuvaṁ, idaṁ sassataṁ, idaṁ kevalaṁ, idaṁ acavanadhammaṁ, idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati, ito ca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ natthī’ti.
“Ekamidāhaṁ, bhikkhave, samayaṁ ukkaṭṭhāyaṁ viharāmi subhagavane sālarājamūle. Tena kho pana, bhikkhave, samayena bakassa brahmuno evarūpaṁ pāpakaṁ diṭṭhigataṁ uppannaṁ hoti: ‘idaṁ niccaṁ, idaṁ dhuvaṁ, idaṁ sassataṁ, idaṁ kevalaṁ, idaṁ acavanadhammaṁ, idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati, ito ca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ natthī’ti.
Atha khvāhaṁ, bhikkhave, bakassa brahmuno cetasā cetoparivitakkamaññāya— seyyathāpi nāmanāmaOriginalmente se refería a la función psicológica central de conceptualizar y nombrar cosas. Gradualmente evolucionó para abarcar todos los fenómenos mentales. En los suttas a veces se define como vedanā (sensación), saññā (percepción), cetanā (intención, volición), phassa (contacto sensorial), y manasikāra (atención, advertencia). Comparar con rūpa. En el Abhidhamma, nāma pasó a referirse a los componentes mentales de los cinco khandhas.Ver en el glosario balavā puriso samiñjitaṁ vā bāhaṁ pasāreyya, pasāritaṁ vā bāhaṁ samiñjeyya; evameva—ukkaṭṭhāyaṁ subhagavane sālarājamūle antarahito tasmiṁ brahmaloke pāturahosiṁ.
Atha khvāhaṁ, bhikkhave, bakassa brahmuno cetasā cetoparivitakkamaññāya—
seyyathāpi
nāmanāmaOriginalmente se refería a la función psicológica central de conceptualizar y nombrar cosas. Gradualmente evolucionó para abarcar todos los fenómenos mentales. En los suttas a veces se define como vedanā (sensación), saññā (percepción), cetanā (intención, volición), phassa (contacto sensorial), y manasikāra (atención, advertencia). Comparar con rūpa. En el Abhidhamma, nāma pasó a referirse a los componentes mentales de los cinco khandhas.Ver en el glosario balavā puriso samiñjitaṁ vā bāhaṁ pasāreyya, pasāritaṁ vā bāhaṁ samiñjeyya; evameva—ukkaṭṭhāyaṁ subhagavane sālarājamūle antarahito tasmiṁ brahmaloke pāturahosiṁ.
Atha khvāhaṁ, bhikkhave, bakassa brahmuno cetasā cetoparivitakkamaññāya—seyyathāpi nāmanāmaOriginalmente se refería a la función psicológica central de conceptualizar y nombrar cosas. Gradualmente evolucionó para abarcar todos los fenómenos mentales. En los suttas a veces se define como vedanā (sensación), saññā (percepción), cetanā (intención, volición), phassa (contacto sensorial), y manasikāra (atención, advertencia). Comparar con rūpa. En el Abhidhamma, nāma pasó a referirse a los componentes mentales de los cinco khandhas.Ver en el glosario balavā puriso samiñjitaṁ vā bāhaṁ pasāreyya, pasāritaṁ vā bāhaṁ samiñjeyya; evameva—ukkaṭṭhāyaṁ subhagavane sālarājamūle antarahito tasmiṁ brahmaloke pāturahosiṁ.
Addasā kho maṁ, bhikkhave, bako brahmābrahmāUn habitante de los cielos no-sensuales de la forma o de lo sin forma. Considerado por sí mismo y por los brahmines como Señor y creador del universo.Ver en el glosario dūratova āgacchantaṁ; disvāna maṁ etadavoca: ‘ehi kho, mārisa, svāgataṁ, mārisa. Cirassaṁ kho, mārisa, imaṁ pariyāyamakāsi yadidaṁ idhāgamanāya. Idañhi, mārisa, niccaṁ, idaṁ dhuvaṁ, idaṁ sassataṁ, idaṁ kevalaṁ, idaṁ acavanadhammaṁ, idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati. Ito ca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ natthī’ti.
Addasā kho maṁ, bhikkhave, bako
brahmābrahmāUn habitante de los cielos no-sensuales de la forma o de lo sin forma. Considerado por sí mismo y por los brahmines como Señor y creador del universo.Ver en el glosario dūratova āgacchantaṁ;
‘ehi kho, mārisa, svāgataṁ, mārisa.
Cirassaṁ kho, mārisa, imaṁ pariyāyamakāsi yadidaṁ idhāgamanāya.
Idañhi, mārisa, niccaṁ, idaṁ dhuvaṁ, idaṁ sassataṁ, idaṁ kevalaṁ, idaṁ acavanadhammaṁ, idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati. Ito ca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ natthī’ti.
Addasā kho maṁ, bhikkhave, bako brahmābrahmāUn habitante de los cielos no-sensuales de la forma o de lo sin forma. Considerado por sí mismo y por los brahmines como Señor y creador del universo.Ver en el glosario dūratova āgacchantaṁ; disvāna maṁ etadavoca: ‘ehi kho, mārisa, svāgataṁ, mārisa. Cirassaṁ kho, mārisa, imaṁ pariyāyamakāsi yadidaṁ idhāgamanāya. Idañhi, mārisa, niccaṁ, idaṁ dhuvaṁ, idaṁ sassataṁ, idaṁ kevalaṁ, idaṁ acavanadhammaṁ, idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati. Ito ca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ natthī’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, bakaṁ brahmānaṁ etadavocaṁ: ‘avijjāgato vata bho bako brahmā, avijjāgato vata bho bako brahmā; yatra hi nāma aniccaṁyeva samānaṁ niccanti vakkhati, addhuvaṁyeva samānaṁ dhuvanti vakkhati, asassataṁyeva samānaṁ sassatanti vakkhati, akevalaṁyeva samānaṁ kevalanti vakkhati, cavanadhammaṁyeva samānaṁ acavanadhammanti vakkhati; yattha ca pana jāyati jīyati mīyati cavati upapajjati tañca vakkhati: “idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjatī”ti; santañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti vakkhatī’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, bakaṁ brahmānaṁ etadavocaṁ:
‘avijjāgato vata bho bako brahmā, avijjāgato vata bho bako brahmā;
yatra hi nāma aniccaṁyeva samānaṁ niccanti vakkhati, addhuvaṁyeva samānaṁ dhuvanti vakkhati, asassataṁyeva samānaṁ sassatanti vakkhati, akevalaṁyeva samānaṁ kevalanti vakkhati, cavanadhammaṁyeva samānaṁ acavanadhammanti vakkhati;
yattha ca pana jāyati jīyati mīyati cavati upapajjati tañca vakkhati:
“idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjatī”ti;
santañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti vakkhatī’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, bakaṁ brahmānaṁ etadavocaṁ: ‘avijjāgato vata bho bako brahmā, avijjāgato vata bho bako brahmā; yatra hi nāma aniccaṁyeva samānaṁ niccanti vakkhati, addhuvaṁyeva samānaṁ dhuvanti vakkhati, asassataṁyeva samānaṁ sassatanti vakkhati, akevalaṁyeva samānaṁ kevalanti vakkhati, cavanadhammaṁyeva samānaṁ acavanadhammanti vakkhati; yattha ca pana jāyati jīyati mīyati cavati upapajjati tañca vakkhati: “idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjatī”ti; santañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti vakkhatī’ti.
Atha kho, bhikkhave, māro pāpimā aññataraṁ brahmapārisajjaṁ anvāvisitvā maṁ etadavoca: ‘bhikkhubhikkhuUn hombre que ha renunciado a la vida de hogar para vivir una vida de virtud elevada (ver sīla) de acuerdo con el Vinaya en general, y las reglas del Pātimokkha en particular. La raíz de la palabra significa «mendicante», es decir, uno que vive de limosnas. Como el masculino se usa como género por defecto en pali, el término bhikkhu a menudo incluye también a las monjas, por lo que «mendicante» puede usarse como traducción de género neutro. Ver saṅgha, parisā, upasampadā.Ver en el glosario bhikkhu, metamāsado metamāsado, eso hi, bhikkhu, brahmā mahābrahmā abhibhū anabhibhūto aññadatthudaso vasavattī issaro kattā nimmātā seṭṭho sajitā vasī pitā bhūtabhabyānaṁ.*sajitā → sajjitā (bj, sya-all, km, mr); sañjitā (si, pts1ed)
Atha kho, bhikkhave, māro pāpimā aññataraṁ brahmapārisajjaṁ anvāvisitvā maṁ etadavoca:
‘
bhikkhubhikkhuUn hombre que ha renunciado a la vida de hogar para vivir una vida de virtud elevada (ver sīla) de acuerdo con el Vinaya en general, y las reglas del Pātimokkha en particular. La raíz de la palabra significa «mendicante», es decir, uno que vive de limosnas. Como el masculino se usa como género por defecto en pali, el término bhikkhu a menudo incluye también a las monjas, por lo que «mendicante» puede usarse como traducción de género neutro. Ver saṅgha, parisā, upasampadā.Ver en el glosario bhikkhu, metamāsado metamāsado, eso hi, bhikkhu, brahmā mahābrahmā abhibhū anabhibhūto aññadatthudaso vasavattī issaro kattā nimmātā seṭṭho sajitā vasī pitā bhūtabhabyānaṁ.
*sajitā → sajjitā (bj, sya-all, km, mr); sañjitā (si, pts1ed)Atha kho, bhikkhave, māro pāpimā aññataraṁ brahmapārisajjaṁ anvāvisitvā maṁ etadavoca: ‘bhikkhubhikkhuUn hombre que ha renunciado a la vida de hogar para vivir una vida de virtud elevada (ver sīla) de acuerdo con el Vinaya en general, y las reglas del Pātimokkha en particular. La raíz de la palabra significa «mendicante», es decir, uno que vive de limosnas. Como el masculino se usa como género por defecto en pali, el término bhikkhu a menudo incluye también a las monjas, por lo que «mendicante» puede usarse como traducción de género neutro. Ver saṅgha, parisā, upasampadā.Ver en el glosario bhikkhu, metamāsado metamāsado, eso hi, bhikkhu, brahmā mahābrahmā abhibhū anabhibhūto aññadatthudaso vasavattī issaro kattā nimmātā seṭṭho sajitā vasī pitā bhūtabhabyānaṁ.*sajitā → sajjitā (bj, sya-all, km, mr); sañjitā (si, pts1ed)
Ahesuṁ kho ye, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ pathavīgarahakā pathavījigucchakā, āpagarahakā āpajigucchakā, tejagarahakā tejajigucchakā, vāyagarahakā vāyajigucchakā, bhūtagarahakā bhūtajigucchakā, devagarahakā devajigucchakā, pajāpatigarahakā pajāpatijigucchakā, brahmagarahakā brahmajigucchakā— te kāyassa bhedā pāṇupacchedā hīne kāye patiṭṭhitā ahesuṁ.
Ahesuṁ kho ye, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ pathavīgarahakā pathavījigucchakā, āpagarahakā āpajigucchakā, tejagarahakā tejajigucchakā, vāyagarahakā vāyajigucchakā, bhūtagarahakā bhūtajigucchakā, devagarahakā devajigucchakā, pajāpatigarahakā pajāpatijigucchakā, brahmagarahakā brahmajigucchakā—
te kāyassa bhedā pāṇupacchedā hīne kāye patiṭṭhitā ahesuṁ.
Ahesuṁ kho ye, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ pathavīgarahakā pathavījigucchakā, āpagarahakā āpajigucchakā, tejagarahakā tejajigucchakā, vāyagarahakā vāyajigucchakā, bhūtagarahakā bhūtajigucchakā, devagarahakā devajigucchakā, pajāpatigarahakā pajāpatijigucchakā, brahmagarahakā brahmajigucchakā—te kāyassa bhedā pāṇupacchedā hīne kāye patiṭṭhitā ahesuṁ.
Ye pana, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ pathavīpasaṁsakā pathavābhinandino, āpapasaṁsakā āpābhinandino, tejapasaṁsakā tejābhinandino, vāyapasaṁsakā vāyābhinandino, bhūtapasaṁsakā bhūtābhinandino, devapasaṁsakā devābhinandino, pajāpatipasaṁsakā pajāpatābhinandino, brahmapasaṁsakā brahmābhinandino— te kāyassa bhedā pāṇupacchedā paṇīte kāye patiṭṭhitā.
Ye pana, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ pathavīpasaṁsakā pathavābhinandino, āpapasaṁsakā āpābhinandino, tejapasaṁsakā tejābhinandino, vāyapasaṁsakā vāyābhinandino, bhūtapasaṁsakā bhūtābhinandino, devapasaṁsakā devābhinandino, pajāpatipasaṁsakā pajāpatābhinandino, brahmapasaṁsakā brahmābhinandino—
te kāyassa bhedā pāṇupacchedā paṇīte kāye patiṭṭhitā.
Ye pana, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ pathavīpasaṁsakā pathavābhinandino, āpapasaṁsakā āpābhinandino, tejapasaṁsakā tejābhinandino, vāyapasaṁsakā vāyābhinandino, bhūtapasaṁsakā bhūtābhinandino, devapasaṁsakā devābhinandino, pajāpatipasaṁsakā pajāpatābhinandino, brahmapasaṁsakā brahmābhinandino—te kāyassa bhedā pāṇupacchedā paṇīte kāye patiṭṭhitā.
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi: “iṅgha tvaṁ, mārisa, yadeva te brahmā āha tadeva tvaṁ karohi, mā tvaṁ brahmuno vacanaṁ upātivattittho”. Sace kho tvaṁ, bhikkhu, brahmuno vacanaṁ upātivattissasi, seyyathāpi nāma puriso siriṁ āgacchantiṁ daṇḍena paṭippaṇāmeyya, seyyathāpi vā pana, bhikkhu, puriso narakappapāte papatanto hatthehi ca pādehi ca pathaviṁ virādheyya, evaṁ sampadamidaṁ, bhikkhu, tuyhaṁ bhavissati. Iṅgha tvaṁ, mārisa, yadeva te brahmā āha tadeva tvaṁ karohi, mā tvaṁ brahmuno vacanaṁ upātivattittho. Nanu tvaṁ, bhikkhu, passasi brahmaparisaṁ sannipatitan’ti?
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi:
“iṅgha tvaṁ, mārisa, yadeva te brahmā āha tadeva tvaṁ karohi, mā tvaṁ brahmuno vacanaṁ upātivattittho”.
Sace kho tvaṁ, bhikkhu, brahmuno vacanaṁ upātivattissasi, seyyathāpi nāma puriso siriṁ āgacchantiṁ daṇḍena paṭippaṇāmeyya, seyyathāpi vā pana, bhikkhu, puriso narakappapāte papatanto hatthehi ca pādehi ca pathaviṁ virādheyya, evaṁ sampadamidaṁ, bhikkhu, tuyhaṁ bhavissati.
Iṅgha tvaṁ, mārisa, yadeva te brahmā āha tadeva tvaṁ karohi, mā tvaṁ brahmuno vacanaṁ upātivattittho.
Nanu tvaṁ, bhikkhu, passasi brahmaparisaṁ sannipatitan’ti?
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi: “iṅgha tvaṁ, mārisa, yadeva te brahmā āha tadeva tvaṁ karohi, mā tvaṁ brahmuno vacanaṁ upātivattittho”. Sace kho tvaṁ, bhikkhu, brahmuno vacanaṁ upātivattissasi, seyyathāpi nāma puriso siriṁ āgacchantiṁ daṇḍena paṭippaṇāmeyya, seyyathāpi vā pana, bhikkhu, puriso narakappapāte papatanto hatthehi ca pādehi ca pathaviṁ virādheyya, evaṁ sampadamidaṁ, bhikkhu, tuyhaṁ bhavissati. Iṅgha tvaṁ, mārisa, yadeva te brahmā āha tadeva tvaṁ karohi, mā tvaṁ brahmuno vacanaṁ upātivattittho. Nanu tvaṁ, bhikkhu, passasi brahmaparisaṁ sannipatitan’ti?
Iti kho maṁ, bhikkhave, māro pāpimā brahmaparisaṁ upanesi.
Iti kho maṁ, bhikkhave, māro pāpimā brahmaparisaṁ upanesi.
Iti kho maṁ, bhikkhave, māro pāpimā brahmaparisaṁ upanesi.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, māraṁ pāpimantaṁ etadavocaṁ: ‘jānāmi kho tāhaṁ, pāpima; mā tvaṁ maññittho: “na maṁ jānātī”ti. Māro tvamasi, pāpima. Yo ceva, pāpima, brahmā, yā ca brahmaparisā, ye ca brahmapārisajjā, sabbeva tava hatthagatā sabbeva tava vasaṅgatā. Tuyhañhi, pāpima, evaṁ hoti: “esopi me assa hatthagato, esopi me assa vasaṅgato”ti. Ahaṁ kho pana, pāpima, neva tava hatthagato neva tava vasaṅgato’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, māraṁ pāpimantaṁ etadavocaṁ:
‘jānāmi kho tāhaṁ, pāpima; mā tvaṁ maññittho:
Yo ceva, pāpima, brahmā, yā ca brahmaparisā, ye ca brahmapārisajjā, sabbeva tava hatthagatā sabbeva tava vasaṅgatā.
Tuyhañhi, pāpima, evaṁ hoti:
“esopi me assa hatthagato, esopi me assa vasaṅgato”ti.
Ahaṁ kho pana, pāpima, neva tava hatthagato neva tava vasaṅgato’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, māraṁ pāpimantaṁ etadavocaṁ: ‘jānāmi kho tāhaṁ, pāpima; mā tvaṁ maññittho: “na maṁ jānātī”ti. Māro tvamasi, pāpima. Yo ceva, pāpima, brahmā, yā ca brahmaparisā, ye ca brahmapārisajjā, sabbeva tava hatthagatā sabbeva tava vasaṅgatā. Tuyhañhi, pāpima, evaṁ hoti: “esopi me assa hatthagato, esopi me assa vasaṅgato”ti. Ahaṁ kho pana, pāpima, neva tava hatthagato neva tava vasaṅgato’ti.
Evaṁ vutte, bhikkhave, bako brahmā maṁ etadavoca: ‘ahañhi, mārisa, niccaṁyeva samānaṁ “niccan”ti vadāmi, dhuvaṁyeva samānaṁ “dhuvan”ti vadāmi, sassataṁyeva samānaṁ “sassatan”ti vadāmi, kevalaṁyeva samānaṁ “kevalan”ti vadāmi, acavanadhammaṁyeva samānaṁ “acavanadhamman”ti vadāmi, yattha ca pana na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati tadevāhaṁ vadāmi: “idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjatī”ti. Asantañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti vadāmi. Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ yāvatakaṁ tuyhaṁ kasiṇaṁ āyu tāvatakaṁ tesaṁ tapokammameva ahosi. Te kho evaṁ jāneyyuṁ santañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “atthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti, asantaṁ vā aññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti. Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi: “na cevaññaṁ uttari nissaraṇaṁ dakkhissasi, yāvadeva ca pana kilamathassa vighātassa bhāgī bhavissasi. Sace kho tvaṁ, bhikkhu, pathaviṁ ajjhosissasi, opasāyiko me bhavissasi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo. Sace āpaṁ … tejaṁ … vāyaṁ … bhūte … deve … pajāpatiṁ … brahmaṁ ajjhosissasi, opasāyiko me bhavissasi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo”’ti.
Evaṁ vutte, bhikkhave, bako brahmā maṁ etadavoca:
‘ahañhi, mārisa, niccaṁyeva samānaṁ “niccan”ti vadāmi, dhuvaṁyeva samānaṁ “dhuvan”ti vadāmi, sassataṁyeva samānaṁ “sassatan”ti vadāmi, kevalaṁyeva samānaṁ “kevalan”ti vadāmi, acavanadhammaṁyeva samānaṁ “acavanadhamman”ti vadāmi, yattha ca pana na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati tadevāhaṁ vadāmi:
“idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjatī”ti.
Asantañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti vadāmi.
Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ yāvatakaṁ tuyhaṁ kasiṇaṁ āyu tāvatakaṁ tesaṁ tapokammameva ahosi.
Te kho evaṁ jāneyyuṁ santañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “atthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti, asantaṁ vā aññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti.
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi:
“na cevaññaṁ uttari nissaraṇaṁ dakkhissasi, yāvadeva ca pana kilamathassa vighātassa bhāgī bhavissasi.
Sace kho tvaṁ, bhikkhu, pathaviṁ ajjhosissasi, opasāyiko me bhavissasi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo.
brahmaṁ ajjhosissasi, opasāyiko me bhavissasi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo”’ti.
Evaṁ vutte, bhikkhave, bako brahmā maṁ etadavoca: ‘ahañhi, mārisa, niccaṁyeva samānaṁ “niccan”ti vadāmi, dhuvaṁyeva samānaṁ “dhuvan”ti vadāmi, sassataṁyeva samānaṁ “sassatan”ti vadāmi, kevalaṁyeva samānaṁ “kevalan”ti vadāmi, acavanadhammaṁyeva samānaṁ “acavanadhamman”ti vadāmi, yattha ca pana na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati tadevāhaṁ vadāmi: “idañhi na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjatī”ti. Asantañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti vadāmi. Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ yāvatakaṁ tuyhaṁ kasiṇaṁ āyu tāvatakaṁ tesaṁ tapokammameva ahosi. Te kho evaṁ jāneyyuṁ santañca panaññaṁ uttari nissaraṇaṁ “atthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti, asantaṁ vā aññaṁ uttari nissaraṇaṁ “natthaññaṁ uttari nissaraṇan”ti. Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi: “na cevaññaṁ uttari nissaraṇaṁ dakkhissasi, yāvadeva ca pana kilamathassa vighātassa bhāgī bhavissasi. Sace kho tvaṁ, bhikkhu, pathaviṁ ajjhosissasi, opasāyiko me bhavissasi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo. Sace āpaṁ … tejaṁ … vāyaṁ … bhūte … deve … pajāpatiṁ … brahmaṁ ajjhosissasi, opasāyiko me bhavissasi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo”’ti.
‘Ahampi kho evaṁ, brahme, jānāmi: “sace pathaviṁ ajjhosissāmi, opasāyiko te bhavissāmi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo. Sace āpaṁ … tejaṁ … vāyaṁ … bhūte … deve … pajāpatiṁ … brahmaṁ ajjhosissāmi, opasāyiko te bhavissāmi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo”ti api ca te ahaṁ, brahme, gatiñca pajānāmi, jutiñca pajānāmi: “evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”ti.
‘Ahampi kho evaṁ, brahme, jānāmi:
“sace pathaviṁ ajjhosissāmi, opasāyiko te bhavissāmi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo.
brahmaṁ ajjhosissāmi, opasāyiko te bhavissāmi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo”ti api ca te ahaṁ, brahme, gatiñca pajānāmi, jutiñca pajānāmi:
“evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”ti.
‘Ahampi kho evaṁ, brahme, jānāmi: “sace pathaviṁ ajjhosissāmi, opasāyiko te bhavissāmi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo. Sace āpaṁ … tejaṁ … vāyaṁ … bhūte … deve … pajāpatiṁ … brahmaṁ ajjhosissāmi, opasāyiko te bhavissāmi vatthusāyiko, yathākāmakaraṇīyo bāhiteyyo”ti api ca te ahaṁ, brahme, gatiñca pajānāmi, jutiñca pajānāmi: “evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”ti.
Yathākathaṁ pana me tvaṁ, mārisa, gatiñca pajānāsi, jutiñca pajānāsi: “evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”’ti?
Yathākathaṁ pana me tvaṁ, mārisa, gatiñca pajānāsi, jutiñca pajānāsi:
“evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”’ti?
Yathākathaṁ pana me tvaṁ, mārisa, gatiñca pajānāsi, jutiñca pajānāsi: “evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”’ti?
‘Yāvatā candimasūriyā, Pariharanti disā bhanti virocanā; Tāva sahassadhā loko, Ettha te vattate vaso.*vattate → vattatī (bj, sya-all, km, pts1ed)
Pariharanti disā bhanti virocanā;
Ettha te vattate vaso.*vattate → vattatī (bj, sya-all, km, pts1ed)
‘Yāvatā candimasūriyā, Pariharanti disā bhanti virocanā; Tāva sahassadhā loko, Ettha te vattate vaso.*vattate → vattatī (bj, sya-all, km, pts1ed)
Paroparañca jānāsi,*Paroparañca → parovarañca (bj) atho rāgavirāginaṁ; Itthabhāvaññathābhāvaṁ, sattānaṁ āgatiṁ gatinti.
Paroparañca jānāsi,*Paroparañca → parovarañca (bj)
Paroparañca jānāsi,*Paroparañca → parovarañca (bj)atho rāgavirāginaṁ; Itthabhāvaññathābhāvaṁ, sattānaṁ āgatiṁ gatinti.
Evaṁ kho te ahaṁ, brahme, gatiñca pajānāmi jutiñca pajānāmi: “evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”ti.
Evaṁ kho te ahaṁ, brahme, gatiñca pajānāmi jutiñca pajānāmi:
“evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”ti.
Evaṁ kho te ahaṁ, brahme, gatiñca pajānāmi jutiñca pajānāmi: “evaṁ mahiddhiko bako brahmā, evaṁ mahānubhāvo bako brahmā, evaṁ mahesakkho bako brahmā”ti.
Atthi kho, brahme, añño kāyo, taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi; tamahaṁ jānāmi passāmi. Atthi kho, brahme, ābhassarā nāma kāyo yato tvaṁ cuto idhūpapanno. Tassa te aticiranivāsena sā satisatiAtención plena, memoria, poderes de referencia y retención. En algunos contextos, la palabra sati cuando se usa sola cubre también la alerta (sampajañña).Ver en el glosario pamuṭṭhā, tena taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi; tamahaṁ jānāmi passāmi. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Atthi kho, brahme, añño kāyo, taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi;
Atthi kho, brahme, ābhassarā nāma kāyo yato tvaṁ cuto idhūpapanno.
Tassa te aticiranivāsena sā
satisatiAtención plena, memoria, poderes de referencia y retención. En algunos contextos, la palabra sati cuando se usa sola cubre también la alerta (sampajañña).Ver en el glosario pamuṭṭhā, tena taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi;
Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ?
Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Atthi kho, brahme, añño kāyo, taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi; tamahaṁ jānāmi passāmi. Atthi kho, brahme, ābhassarā nāma kāyo yato tvaṁ cuto idhūpapanno. Tassa te aticiranivāsena sā satisatiAtención plena, memoria, poderes de referencia y retención. En algunos contextos, la palabra sati cuando se usa sola cubre también la alerta (sampajañña).Ver en el glosario pamuṭṭhā, tena taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi; tamahaṁ jānāmi passāmi. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Atthi kho, brahme, subhakiṇho nāma kāyo, vehapphalo nāma kāyo, abhibhū nāma kāyo, taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi; tamahaṁ jānāmi passāmi. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Atthi kho, brahme, subhakiṇho nāma kāyo, vehapphalo nāma kāyo, abhibhū nāma kāyo, taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi;
Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ?
Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Atthi kho, brahme, subhakiṇho nāma kāyo, vehapphalo nāma kāyo, abhibhū nāma kāyo, taṁ tvaṁ na jānāsi na passasi; tamahaṁ jānāmi passāmi. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Pathaviṁ kho ahaṁ, brahme, pathavito abhiññāya yāvatā pathaviyā pathavattena ananubhūtaṁ tadabhiññāya pathaviṁ nāpahosiṁ, pathaviyā nāpahosiṁ, pathavito nāpahosiṁ, pathaviṁ meti nāpahosiṁ, pathaviṁ nābhivadiṁ. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Pathaviṁ kho ahaṁ, brahme, pathavito abhiññāya yāvatā pathaviyā pathavattena ananubhūtaṁ tadabhiññāya pathaviṁ nāpahosiṁ, pathaviyā nāpahosiṁ, pathavito nāpahosiṁ, pathaviṁ meti nāpahosiṁ, pathaviṁ nābhivadiṁ.
Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ?
Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Pathaviṁ kho ahaṁ, brahme, pathavito abhiññāya yāvatā pathaviyā pathavattena ananubhūtaṁ tadabhiññāya pathaviṁ nāpahosiṁ, pathaviyā nāpahosiṁ, pathavito nāpahosiṁ, pathaviṁ meti nāpahosiṁ, pathaviṁ nābhivadiṁ. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo.
Āpaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… tejaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… vāyaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… bhūte kho ahaṁ, brahme …pe… deve kho ahaṁ, brahme …pe… pajāpatiṁ kho ahaṁ, brahme …pe… brahmaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… ābhassare kho ahaṁ, brahme …pe… subhakiṇhe kho ahaṁ, brahme …pe… vehapphale kho ahaṁ, brahme …pe… abhibhuṁ kho ahaṁ, brahme …pe… sabbaṁ kho ahaṁ, brahme, sabbato abhiññāya yāvatā sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ tadabhiññāya sabbaṁ nāpahosiṁ sabbasmiṁ nāpahosiṁ sabbato nāpahosiṁ sabbaṁ meti nāpahosiṁ, sabbaṁ nābhivadiṁ. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo’ti.
Āpaṁ kho ahaṁ, brahme …pe…
tejaṁ kho ahaṁ, brahme …pe…
vāyaṁ kho ahaṁ, brahme …pe…
bhūte kho ahaṁ, brahme …pe…
deve kho ahaṁ, brahme …pe…
pajāpatiṁ kho ahaṁ, brahme …pe…
brahmaṁ kho ahaṁ, brahme …pe…
ābhassare kho ahaṁ, brahme …pe…
subhakiṇhe kho ahaṁ, brahme …pe…
vehapphale kho ahaṁ, brahme …pe…
abhibhuṁ kho ahaṁ, brahme …pe…
sabbaṁ kho ahaṁ, brahme, sabbato abhiññāya yāvatā sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ tadabhiññāya sabbaṁ nāpahosiṁ sabbasmiṁ nāpahosiṁ sabbato nāpahosiṁ sabbaṁ meti nāpahosiṁ, sabbaṁ nābhivadiṁ.
Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ?
Atha kho ahameva tayā bhiyyo’ti.
Āpaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… tejaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… vāyaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… bhūte kho ahaṁ, brahme …pe… deve kho ahaṁ, brahme …pe… pajāpatiṁ kho ahaṁ, brahme …pe… brahmaṁ kho ahaṁ, brahme …pe… ābhassare kho ahaṁ, brahme …pe… subhakiṇhe kho ahaṁ, brahme …pe… vehapphale kho ahaṁ, brahme …pe… abhibhuṁ kho ahaṁ, brahme …pe… sabbaṁ kho ahaṁ, brahme, sabbato abhiññāya yāvatā sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ tadabhiññāya sabbaṁ nāpahosiṁ sabbasmiṁ nāpahosiṁ sabbato nāpahosiṁ sabbaṁ meti nāpahosiṁ, sabbaṁ nābhivadiṁ. Evampi kho ahaṁ, brahme, neva te samasamo abhiññāya, kuto nīceyyaṁ? Atha kho ahameva tayā bhiyyo’ti.
‘Sace kho, mārisa, sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ, tadabhiññāya mā heva te rittakameva ahosi, tucchakameva ahosīti.
‘Sace kho, mārisa, sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ, tadabhiññāya mā heva te rittakameva ahosi, tucchakameva ahosīti.
‘Sace kho, mārisa, sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ, tadabhiññāya mā heva te rittakameva ahosi, tucchakameva ahosīti.
Viññāṇaṁ anidassanaṁ anantaṁ sabbato pabhaṁ.
Viññāṇaṁ anidassanaṁ anantaṁ sabbato pabhaṁ.
Taṁ pathaviyā pathavattena ananubhūtaṁ, āpassa āpattena ananubhūtaṁ, tejassa tejattena ananubhūtaṁ, vāyassa vāyattena ananubhūtaṁ, bhūtānaṁ bhūtattena ananubhūtaṁ, devānaṁ devattena ananubhūtaṁ, pajāpatissa pajāpatittena ananubhūtaṁ, brahmānaṁ brahmattena ananubhūtaṁ, ābhassarānaṁ ābhassarattena ananubhūtaṁ, subhakiṇhānaṁ subhakiṇhattena ananubhūtaṁ, vehapphalānaṁ vehapphalattena ananubhūtaṁ, abhibhussa abhibhuttena ananubhūtaṁ, sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ.
Taṁ pathaviyā pathavattena ananubhūtaṁ, āpassa āpattena ananubhūtaṁ, tejassa tejattena ananubhūtaṁ, vāyassa vāyattena ananubhūtaṁ, bhūtānaṁ bhūtattena ananubhūtaṁ, devānaṁ devattena ananubhūtaṁ, pajāpatissa pajāpatittena ananubhūtaṁ, brahmānaṁ brahmattena ananubhūtaṁ, ābhassarānaṁ ābhassarattena ananubhūtaṁ, subhakiṇhānaṁ subhakiṇhattena ananubhūtaṁ, vehapphalānaṁ vehapphalattena ananubhūtaṁ, abhibhussa abhibhuttena ananubhūtaṁ, sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ.
Taṁ pathaviyā pathavattena ananubhūtaṁ, āpassa āpattena ananubhūtaṁ, tejassa tejattena ananubhūtaṁ, vāyassa vāyattena ananubhūtaṁ, bhūtānaṁ bhūtattena ananubhūtaṁ, devānaṁ devattena ananubhūtaṁ, pajāpatissa pajāpatittena ananubhūtaṁ, brahmānaṁ brahmattena ananubhūtaṁ, ābhassarānaṁ ābhassarattena ananubhūtaṁ, subhakiṇhānaṁ subhakiṇhattena ananubhūtaṁ, vehapphalānaṁ vehapphalattena ananubhūtaṁ, abhibhussa abhibhuttena ananubhūtaṁ, sabbassa sabbattena ananubhūtaṁ.
Handa carahi te, mārisa, passa antaradhāyāmī’ti.*Handa carahi → handa ca hi (bj, pts1ed)
Handa carahi te, mārisa, passa antaradhāyāmī’ti.*Handa carahi → handa ca hi (bj, pts1ed)
Handa carahi te, mārisa, passa antaradhāyāmī’ti.*Handa carahi → handa ca hi (bj, pts1ed)
‘Handa carahi me tvaṁ, brahme, antaradhāyassu, sace visahasī’ti.
‘Handa carahi me tvaṁ, brahme, antaradhāyassu, sace visahasī’ti.
‘Handa carahi me tvaṁ, brahme, antaradhāyassu, sace visahasī’ti.
Atha kho, bhikkhave, bako brahmā: ‘antaradhāyissāmi samaṇassa gotamassa, antaradhāyissāmi samaṇassa gotamassā’ti nevassu me sakkoti antaradhāyituṁ.
Atha kho, bhikkhave, bako brahmā:
‘antaradhāyissāmi samaṇassa gotamassa, antaradhāyissāmi samaṇassa gotamassā’ti nevassu me sakkoti antaradhāyituṁ.
Atha kho, bhikkhave, bako brahmā: ‘antaradhāyissāmi samaṇassa gotamassa, antaradhāyissāmi samaṇassa gotamassā’ti nevassu me sakkoti antaradhāyituṁ.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, bakaṁ brahmānaṁ etadavocaṁ: ‘handa carahi te brahme antaradhāyāmī’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, bakaṁ brahmānaṁ etadavocaṁ:
‘handa carahi te brahme antaradhāyāmī’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, bakaṁ brahmānaṁ etadavocaṁ: ‘handa carahi te brahme antaradhāyāmī’ti.
‘Handa carahi me tvaṁ, mārisa, antaradhāyassu sace visahasī’ti.
‘Handa carahi me tvaṁ, mārisa, antaradhāyassu sace visahasī’ti.
‘Handa carahi me tvaṁ, mārisa, antaradhāyassu sace visahasī’ti.
Atha kho ahaṁ, bhikkhave, tathārūpaṁ iddhābhisaṅkhāraṁ abhisaṅkhāsiṁ: ‘ettāvatā brahmā ca brahmaparisā ca brahmapārisajjā ca saddañca me sossanti, na ca maṁ dakkhantī’ti.*saddañca me sossanti → saddañca me suyyanti (sya-all); saddameva suyyanti (mr) Antarahito imaṁ gāthaṁ abhāsiṁ:
Atha kho ahaṁ, bhikkhave, tathārūpaṁ iddhābhisaṅkhāraṁ abhisaṅkhāsiṁ:
‘ettāvatā brahmā ca brahmaparisā ca brahmapārisajjā ca saddañca me sossanti, na ca maṁ dakkhantī’ti.*saddañca me sossanti → saddañca me suyyanti (sya-all); saddameva suyyanti (mr)
Antarahito imaṁ gāthaṁ abhāsiṁ:
Atha kho ahaṁ, bhikkhave, tathārūpaṁ iddhābhisaṅkhāraṁ abhisaṅkhāsiṁ: ‘ettāvatā brahmā ca brahmaparisā ca brahmapārisajjā ca saddañca me sossanti, na ca maṁ dakkhantī’ti.*saddañca me sossanti → saddañca me suyyanti (sya-all); saddameva suyyanti (mr)Antarahito imaṁ gāthaṁ abhāsiṁ:
‘Bhavevāhaṁ bhayaṁ disvā, bhavañca vibhavesinaṁ; Bhavaṁ nābhivadiṁ kiñci, nandiñca na upādiyin’ti.
‘Bhavevāhaṁ bhayaṁ disvā,
‘Bhavevāhaṁ bhayaṁ disvā, bhavañca vibhavesinaṁ; Bhavaṁ nābhivadiṁ kiñci, nandiñca na upādiyin’ti.
Atha kho, bhikkhave, brahmā ca brahmaparisā ca brahmapārisajjā ca acchariyabbhutacittajātā ahesuṁ: ‘acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho. Samaṇassa gotamassa mahiddhikatā mahānubhāvatā, na ca vata no ito pubbe diṭṭho vā, suto vā, añño samaṇo vā brāhmaṇo vā evaṁ mahiddhiko evaṁ mahānubhāvo yathāyaṁ samaṇo gotamo sakyaputto sakyakulā pabbajito. Bhavarāmāya vata, bho, pajāya bhavaratāya bhavasammuditāya samūlaṁ bhavaṁ udabbahī’ti.
Atha kho, bhikkhave, brahmā ca brahmaparisā ca brahmapārisajjā ca acchariyabbhutacittajātā ahesuṁ:
‘acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho.
Samaṇassa gotamassa mahiddhikatā mahānubhāvatā, na ca vata no ito pubbe diṭṭho vā, suto vā, añño samaṇo vā brāhmaṇo vā evaṁ mahiddhiko evaṁ mahānubhāvo yathāyaṁ samaṇo gotamo sakyaputto sakyakulā pabbajito.
Bhavarāmāya vata, bho, pajāya bhavaratāya bhavasammuditāya samūlaṁ bhavaṁ udabbahī’ti.
Atha kho, bhikkhave, brahmā ca brahmaparisā ca brahmapārisajjā ca acchariyabbhutacittajātā ahesuṁ: ‘acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho. Samaṇassa gotamassa mahiddhikatā mahānubhāvatā, na ca vata no ito pubbe diṭṭho vā, suto vā, añño samaṇo vā brāhmaṇo vā evaṁ mahiddhiko evaṁ mahānubhāvo yathāyaṁ samaṇo gotamo sakyaputto sakyakulā pabbajito. Bhavarāmāya vata, bho, pajāya bhavaratāya bhavasammuditāya samūlaṁ bhavaṁ udabbahī’ti.
Atha kho, bhikkhave, māro pāpimā aññataraṁ brahmapārisajjaṁ anvāvisitvā maṁ etadavoca: ‘sace kho tvaṁ, mārisa, evaṁ pajānāsi, sace tvaṁ evaṁ anubuddho, mā sāvake upanesi, mā pabbajite; mā sāvakānaṁ dhammaṁ desesi, mā pabbajitānaṁ; mā sāvakesu gedhimakāsi, mā pabbajitesu.
Atha kho, bhikkhave, māro pāpimā aññataraṁ brahmapārisajjaṁ anvāvisitvā maṁ etadavoca:
‘sace kho tvaṁ, mārisa, evaṁ pajānāsi, sace tvaṁ evaṁ anubuddho, mā sāvake upanesi, mā pabbajite;
mā sāvakānaṁ dhammaṁ desesi, mā pabbajitānaṁ;
mā sāvakesu gedhimakāsi, mā pabbajitesu.
Atha kho, bhikkhave, māro pāpimā aññataraṁ brahmapārisajjaṁ anvāvisitvā maṁ etadavoca: ‘sace kho tvaṁ, mārisa, evaṁ pajānāsi, sace tvaṁ evaṁ anubuddho, mā sāvake upanesi, mā pabbajite; mā sāvakānaṁ dhammaṁ desesi, mā pabbajitānaṁ; mā sāvakesu gedhimakāsi, mā pabbajitesu.
Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ arahanto sammāsambuddhā paṭijānamānā. Te sāvake upanesuṁ pabbajite, sāvakānaṁ dhammaṁ desesuṁ pabbajitānaṁ, sāvakesu gedhimakaṁsu pabbajitesu, te sāvake upanetvā pabbajite, sāvakānaṁ dhammaṁ desetvā pabbajitānaṁ, sāvakesu gedhitacittā pabbajitesu, kāyassa bhedā pāṇupacchedā hīne kāye patiṭṭhitā.
Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ arahanto sammāsambuddhā paṭijānamānā.
Te sāvake upanesuṁ pabbajite, sāvakānaṁ dhammaṁ desesuṁ pabbajitānaṁ, sāvakesu gedhimakaṁsu pabbajitesu, te sāvake upanetvā pabbajite, sāvakānaṁ dhammaṁ desetvā pabbajitānaṁ, sāvakesu gedhitacittā pabbajitesu,
kāyassa bhedā pāṇupacchedā hīne kāye patiṭṭhitā.
Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ arahanto sammāsambuddhā paṭijānamānā. Te sāvake upanesuṁ pabbajite, sāvakānaṁ dhammaṁ desesuṁ pabbajitānaṁ, sāvakesu gedhimakaṁsu pabbajitesu, te sāvake upanetvā pabbajite, sāvakānaṁ dhammaṁ desetvā pabbajitānaṁ, sāvakesu gedhitacittā pabbajitesu, kāyassa bhedā pāṇupacchedā hīne kāye patiṭṭhitā.
Ahesuṁ ye pana, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ arahanto sammāsambuddhā paṭijānamānā. Te na sāvake upanesuṁ na pabbajite, na sāvakānaṁ dhammaṁ desesuṁ na pabbajitānaṁ, na sāvakesu gedhimakaṁsu na pabbajitesu, te na sāvake upanetvā na pabbajite, na sāvakānaṁ dhammaṁ desetvā na pabbajitānaṁ, na sāvakesu gedhitacittā na pabbajitesu, kāyassa bhedā pāṇupacchedā paṇīte kāye patiṭṭhitā.
Ahesuṁ ye pana, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ arahanto sammāsambuddhā paṭijānamānā.
Te na sāvake upanesuṁ na pabbajite, na sāvakānaṁ dhammaṁ desesuṁ na pabbajitānaṁ, na sāvakesu gedhimakaṁsu na pabbajitesu, te na sāvake upanetvā na pabbajite, na sāvakānaṁ dhammaṁ desetvā na pabbajitānaṁ, na sāvakesu gedhitacittā na pabbajitesu,
kāyassa bhedā pāṇupacchedā paṇīte kāye patiṭṭhitā.
Ahesuṁ ye pana, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ arahanto sammāsambuddhā paṭijānamānā. Te na sāvake upanesuṁ na pabbajite, na sāvakānaṁ dhammaṁ desesuṁ na pabbajitānaṁ, na sāvakesu gedhimakaṁsu na pabbajitesu, te na sāvake upanetvā na pabbajite, na sāvakānaṁ dhammaṁ desetvā na pabbajitānaṁ, na sāvakesu gedhitacittā na pabbajitesu, kāyassa bhedā pāṇupacchedā paṇīte kāye patiṭṭhitā.
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi— iṅgha tvaṁ, mārisa, appossukko diṭṭhadhammasukhavihāramanuyutto viharassu, anakkhātaṁ kusalañhi, mārisa, mā paraṁ ovadāhī’ti.
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi—
iṅgha tvaṁ, mārisa, appossukko diṭṭhadhammasukhavihāramanuyutto viharassu, anakkhātaṁ kusalañhi, mārisa, mā paraṁ ovadāhī’ti.
Taṁ tāhaṁ, bhikkhu, evaṁ vadāmi—iṅgha tvaṁ, mārisa, appossukko diṭṭhadhammasukhavihāramanuyutto viharassu, anakkhātaṁ kusalañhi, mārisa, mā paraṁ ovadāhī’ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, māraṁ pāpimantaṁ etadavocaṁ: ‘jānāmi kho tāhaṁ, pāpima, mā tvaṁ maññittho: “na maṁ jānātī”ti. Māro tvamasi, pāpima. Na maṁ tvaṁ, pāpima, hitānukampī evaṁ vadesi; ahitānukampī maṁ tvaṁ, pāpima, evaṁ vadesi. Tuyhañhi, pāpima, evaṁ hoti: “yesaṁ samaṇo gotamo dhammaṁ desessati, te me visayaṁ upātivattissantī”ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, māraṁ pāpimantaṁ etadavocaṁ:
‘jānāmi kho tāhaṁ, pāpima, mā tvaṁ maññittho:
Na maṁ tvaṁ, pāpima, hitānukampī evaṁ vadesi;
ahitānukampī maṁ tvaṁ, pāpima, evaṁ vadesi.
Tuyhañhi, pāpima, evaṁ hoti:
“yesaṁ samaṇo gotamo dhammaṁ desessati, te me visayaṁ upātivattissantī”ti.
Evaṁ vutte, ahaṁ, bhikkhave, māraṁ pāpimantaṁ etadavocaṁ: ‘jānāmi kho tāhaṁ, pāpima, mā tvaṁ maññittho: “na maṁ jānātī”ti. Māro tvamasi, pāpima. Na maṁ tvaṁ, pāpima, hitānukampī evaṁ vadesi; ahitānukampī maṁ tvaṁ, pāpima, evaṁ vadesi. Tuyhañhi, pāpima, evaṁ hoti: “yesaṁ samaṇo gotamo dhammaṁ desessati, te me visayaṁ upātivattissantī”ti.
Asammāsambuddhāva pana te, pāpima, samānā sammāsambuddhāmhāti paṭijāniṁsu. Ahaṁ kho pana, pāpima, sammāsambuddhova samāno sammāsambuddhomhīti paṭijānāmi. Desentopi hi, pāpima, tathāgato sāvakānaṁ dhammaṁ tādisova adesentopi hi, pāpima, tathāgato sāvakānaṁ dhammaṁ tādisova. Upanentopi hi, pāpima, tathāgato sāvake tādisova, anupanentopi hi, pāpima, tathāgato sāvake tādisova. Taṁ kissa hetu? Tathāgatassa, pāpima, ye āsavā saṅkilesikā ponobbhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā— te pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā. Seyyathāpi, pāpima, tālo matthakacchinno abhabbo puna virūḷhiyā; evameva kho, pāpima, tathāgatassa ye āsavā saṅkilesikā ponobbhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā— te pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā’ti.
Asammāsambuddhāva pana te, pāpima, samānā sammāsambuddhāmhāti paṭijāniṁsu.
Ahaṁ kho pana, pāpima, sammāsambuddhova samāno sammāsambuddhomhīti paṭijānāmi.
Desentopi hi, pāpima, tathāgato sāvakānaṁ dhammaṁ tādisova adesentopi hi, pāpima, tathāgato sāvakānaṁ dhammaṁ tādisova.
Upanentopi hi, pāpima, tathāgato sāvake tādisova, anupanentopi hi, pāpima, tathāgato sāvake tādisova.
Tathāgatassa, pāpima, ye āsavā saṅkilesikā ponobbhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā—
te pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā.
Seyyathāpi, pāpima, tālo matthakacchinno abhabbo puna virūḷhiyā;
evameva kho, pāpima, tathāgatassa ye āsavā saṅkilesikā ponobbhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā—
te pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā’ti.
Asammāsambuddhāva pana te, pāpima, samānā sammāsambuddhāmhāti paṭijāniṁsu. Ahaṁ kho pana, pāpima, sammāsambuddhova samāno sammāsambuddhomhīti paṭijānāmi. Desentopi hi, pāpima, tathāgato sāvakānaṁ dhammaṁ tādisova adesentopi hi, pāpima, tathāgato sāvakānaṁ dhammaṁ tādisova. Upanentopi hi, pāpima, tathāgato sāvake tādisova, anupanentopi hi, pāpima, tathāgato sāvake tādisova. Taṁ kissa hetu? Tathāgatassa, pāpima, ye āsavā saṅkilesikā ponobbhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā—te pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā. Seyyathāpi, pāpima, tālo matthakacchinno abhabbo puna virūḷhiyā; evameva kho, pāpima, tathāgatassa ye āsavā saṅkilesikā ponobbhavikā sadarā dukkhavipākā āyatiṁ jātijarāmaraṇiyā—te pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā’ti.
Iti hidaṁ mārassa ca anālapanatāya brahmuno ca abhinimantanatāya, tasmā imassa veyyākaraṇassa brahmanimantanikantveva adhivacanan”ti.
Iti hidaṁ mārassa ca anālapanatāya brahmuno ca abhinimantanatāya, tasmā imassa veyyākaraṇassa brahmanimantanikantveva adhivacanan”ti.
Iti hidaṁ mārassa ca anālapanatāya brahmuno ca abhinimantanatāya, tasmā imassa veyyākaraṇassa brahmanimantanikantveva adhivacanan”ti.
Brahmanimantanikasuttaṁ niṭṭhitaṁ navamaṁ.
Brahmanimantanikasuttaṁ niṭṭhitaṁ navamaṁ.
Brahmanimantanikasuttaṁ niṭṭhitaṁ navamaṁ.